Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Vilka riskfaktorer är kopplade till allvarlig stroke?

Personer med tillstånd eller vanor som högt blodtryck, en oregelbunden hjärtrytm kallad förmaksflimmer eller rökning löper inte bara högre risk för stroke, de kan också drabbas av allvarligare stroke än personer utan dessa riskfaktorer. Det visar en studie som publicerades i onlineutgåvan av Neurology®, den medicinska tidskriften från American Academy of Neurology, i november 2024.

Stroke kan leda till funktionsnedsättningar eller till och med död, men det finns flera riskfaktorer som människor kan påverka genom livsstilsförändringar eller medicinering, säger studiens författare Catriona Reddin, MD vid University of Galway i Irland och medlem i American Academy of Neurology. Våra resultat understryker vikten av att hantera riskfaktorer för stroke, särskilt högt blodtryck, förmaksflimmer och rökning, för att förebygga svåra och funktionsnedsättande stroke.

Studien omfattade 26 948 personer från 32 länder med en genomsnittsålder på 62 år. Av denna grupp hade hälften haft en stroke och hälften hade inte haft någon stroke. Deltagarna utan stroke matchades efter ålder och kön med de som hade haft stroke.

Bland dem som hade stroke hade 4 848 personer en allvarlig stroke och 8 612 personer en mild till måttlig stroke. Allvarlig stroke definierades som att ha gett utfall från att inte kunna gå eller klara sig själv utan hjälp, till att behöva konstant vård eller att ha avlidit. Mild till måttlig stroke definierades som att ha gett utfall från att inte ha några symtom till att behöva viss hjälp med personlig omsorg, men kunna gå utan assistans från en annan person.

Forskarna undersökte följande riskfaktorer för stroke hos varje deltagare: blodtryck över 140/90 mmHg; förmaksflimmer; diabetes; högt kolesterol; rökning; alkoholkonsumtion; kostkvalitet; fysisk inaktivitet; psykologisk och social stress; samt överskottsfett kring midjan, kallar ”waist-to-hip ratio”.

Läs hela artikeln

Liknande poster

Ny avancerad bildteknik lyfter medicinsk forskning i Lund

Ny avancerad bildteknik lyfter medicinsk forskning i Lund

Lund Biomedical Imaging Center (LBIC) vid Lunds universitet stärker sin position inom medicinsk forskning med två toppmoderna prekliniska imaging modaliteter, en PET/CT och en SPECT/CT-kamera. De nya systemen, som möjliggjorts genom ett anslag på 2,6 miljoner kronor från IngaBritt och…

Ny forskningspolicy ska stärka medicinsk forskning i Sverige

Ny forskningspolicy ska stärka medicinsk forskning i Sverige

En ny Forskningspolicy som tydliggör de åtgärder och prioriteringar som krävs för att främja och utveckla medicinsk forskning i Sverige.

13,7 miljoner till hjärnforskningen

13,7 miljoner till hjärnforskningen

Fabio Begnini är forskare vid Uppsala universitet och får anslag för att forska på behandlingar för migrän, depression med mera. Detta är del av Hjärnfondens årliga postdoktorala stöd.

Att förutspå stroke med ett blodprov

Att förutspå stroke med ett blodprov

Inom kardiologin har biomarkörbaserade riskskalor visat sig ha högre precision än riskskalor baserade på endast klinisk information.

CNSx3 – ett innovativt forskningscenter för hjärnsjukdomar

CNSx3 – ett innovativt forskningscenter för hjärnsjukdomar

CNSx3 är ett nytt forskningscenter för hjärnsjukdomar där syftet är att tvärvetenskapligt samarbeta mellan flera akademier och industripartners.

Möjligt paradigmskifte vid ALS-behandling

Möjligt paradigmskifte vid ALS-behandling

ALS har länge varit obotlig, men forskning inger hopp. Enligt lovande studier kan läkemedlet ILB förbättra förlorade funktioner och bromsa sjukdomsutvecklingen.

ALS-medicinen ger Erik framtidshopp

ALS-medicinen ger Erik framtidshopp

En av dem som deltagit i ALS-studien på Sahlgrenska Universitetssjukhuset är Erik Petersén som idag får ILB utskrivet på licens.

Hjärnans funktion och struktur vid PMDS: Kopplingar till hormonella förändringar

Hjärnans funktion och struktur vid PMDS: Kopplingar till hormonella förändringar

I sin avhandling har Louise Stiernman och den forskargrupp hon ingår i vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet genomfört fyra studier av kvinnor med premenstruellt dysforiskt syndrom, PMDS, som är en form av svår PMS. Studierna har genomförts…

Forskningsgenombrott: Ny genterapi bromsar ALS

Forskningsgenombrott: Ny genterapi bromsar ALS

Forskare vid Umeå universitet har uppnått ett genombrott inom ALS-forskningen genom att använda en ny genterapimedicin som bromsar sjukdomsförloppet hos en patient med en aggressiv form av ALS. Efter fyra år med behandlingen kan patienten fortfarande utföra vardagliga aktiviteter och…

Förbättrad prehospital diagnostik målet för EU-studie inom ambulanssjukvården

Förbättrad prehospital diagnostik målet för EU-studie inom ambulanssjukvården

Akut sjuka patienter ska snabbare få rätt diagnostik och behandling genom ny testteknik och dataöverföring från ambulans till sjukhus. Det är målet för en EU-finansierad studie där ambulanssjukvården och avdelningen för klinisk kemi och farmakologi vid Akademiska sjukhuset medverkar.

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Högintensiv behandling med träning sex timmar per dag i två veckor, CI-terapi, verkar förbättra benets funktion och förmågan att gå och röra sig i sin omgivning. Förbättringarna ses även om det gått lång tid sedan insjuknandet i stroke och uppnådda…

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Behandlingen av stroke orsakad av blodpropp har blivit mycket bättre de senaste årtiondena. Ändå drabbas fortfarande en del av svåra stroke med funktionsnedsättning till följd. En vanlig orsak är att patienter kommer för sent till sjukhus. Här återstår därför mycket…

Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke

Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke

I strokemodeller på möss, har forskare lyckats återställa förlorad hjärnfunktion med hjälp av små molekyler som i framtiden kan utvecklas till strokeläkemedel. ­

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Högintensiv behandling med träning sex timmar per dag i två veckor, CI-terapi, verkar förbättra benets funktion och förmågan att gå och röra sig i sin omgivning. Förbättringarna ses även om det gått lång tid sedan insjuknandet i stroke och uppnådda…

Akademiska inför AI-system för automatisk tolkning av strokebilder

Akademiska inför AI-system för automatisk tolkning av strokebilder

Efter årsskiftet inför Akademiska sjukhuset ett AI-system som automatiskt tolkar strokebilder tagna med datortomografi. Främsta syftet är att förbättra strokevården genom att diagnostiken går fortare och blir mer träffsäker. Snabba åtgärder vid stroke kan begränsa omfattningen av hjärnskador och risk…

Utjämning av sociala ojämlikheter kan rädda liv efter stroke

Utjämning av sociala ojämlikheter kan rädda liv efter stroke

Personer med låg utbildning och låg inkomst kan löpa en tioprocentigt ökad risk för att dö eller vara beroende av hjälp tre månader efter stroke, jämfört med personer med hög utbildning och inkomst.

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Personer med högre biologisk ålder än deras faktiska kronologiska ålder har signifikant ökad risk att drabbas av stroke och demens, framför allt vaskulär demens. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry.

Stroke kan komma att orsaka nära på 10 miljoner dödsfall årligen år 2050

Stroke kan komma att orsaka nära på 10 miljoner dödsfall årligen år 2050

Stroke kan komma att orsaka nära 10 miljoner dödsfall årligen år 2050 och kosta upp till 2 biljoner dollar. Det varnar nu en forskarkommission för i en rapport som presenteras i Lancet Neurology. Allra hårdast drabbas låg- och medelinkomstländer.

IBD-patienter löper ökad risk för stroke, särskilt ischemiska händelser

IBD-patienter löper ökad risk för stroke, särskilt ischemiska händelser

I en rikstäckande svensk studie på över 85 000 patienter med biopsi-bekräftad inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) observerade forskare från Karolinska Institutet och Örebro universitet (Sverige) att patienter med IBD löpte en ökad risk för stroke, särskilt ischemisk sådan.

Avgörande fynd ger hopp om snabbare och bättre återhämtning efter stroke

Avgörande fynd ger hopp om snabbare och bättre återhämtning efter stroke

En effektiv behandling för flertalet strokedrabbade – även de som i dag inte hinner få vård inom de första timmarna. Det är målet med en experimentell metod som med stor framgång prövats i en internationell studie ledd från Göteborgs universitet.