Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Världens farligaste gift kan göra stor nytta som läkemedel

Pål Stenmark ser botulinumtoxin – världens farligaste gift – som en legobyggsats han kan förändra så att det får nya funktioner. Ett mål är att få fram nya och effektivare läkemedel, bland annat mot smärta. Via molekylär släktforskning har han också hittat en ny familj av botulinumtoxiner, där en variant kan bekämpa malariamyggor.

 

Botulinumtoxiner är proteiner som består av tre delar. En som kopplar till cellen (gul), en som gör ett hål i cellens yta (blå) och en som skickas in i cellen (röd). Den sistnämnda orsakar sådan skada att nervcellen förlamas. Bild: Pål Stenmark

Nervgiftet botulinumtoxin, eller botox som det brukar kallas, är mest känt för att ha en undergörande effekt på rynkor. Giftet förlamar hudens muskler så att de slappnar av. Men botox används också inom vården mot en rad olika problem, exempelvis kronisk migrän, svåra svettningar och krampande muskler.
– En gång var jag på Astrid Lindgrens sjukhus för att se hur det används. De behandlade en tjej med en cp-skada. Hon hade kramper i vaden som gjorde att hon gick på tå. Men när man injicerade lite botox i musklerna slappnade de av och då kunde hon gå nästan normalt, säger Pål Stenmark, professor i biokemi vid Stockholms universitet.

I över tio år har han studerat olika botulinumtoxiner och han känner det giftiga proteinet in i minsta atomdetalj. Han ser det som en legobyggsats som han kan förändra för att det ska få nya funktioner och bli ännu mer användbart.

Läs hela nyheten

 

Liknande poster

Att snooza kan hjälpa dig att vakna

Att snooza kan hjälpa dig att vakna

Det påstås ofta att snoozning kan vara dåligt för sömnen och hjärnan, utan att några direkta bevis har presenterats. Nu visar forskning från Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet att snoozning till och med kan stödja uppvaknandet för dem som snoozar…

Sinnet för ordning skiljer människan från andra djur

Sinnet för ordning skiljer människan från andra djur

Att komma ihåg ordningen på information är centralt för att en människa ska kunna delta i samtal, planera sin vardag eller genomgå en utbildning. En ny studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLoS One, visar att förmågan troligen utmärker just…

Ny spatial omics-metod skapad

Ny spatial omics-metod skapad

Forskare vid Uppsala universitet, Stockholms universitet och KTH, har lyckats skapa en ny spatial omics-metod. Genom att kombinera två komplexa tekniker som vanligtvis används separat har man tagit ett viktigt steg inom forskningen om biologiska vävnader.

Grundforskning till gagn för ALS-patienter

Grundforskning till gagn för ALS-patienter

Genom att förstå varför vissa nervceller och musklerna de styr är motståndskraftiga mot att förtvina i den dödliga sjukdomen ALS går det att skapa nya möjligheter till behandlingar. Forskare vid Stockholms universitet försöker nu identifiera och överföra egenskaperna hos dessa…

Anslag till forskning om Alzheimers sjukdom

Lovisa Lundholm och Andrzej Wojcik vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut vid Stockholms universitet ingår i ett nytt projekt om en möjlig behandling av Alzheimers sjukdom, som beviljats anslag av EU-kommissionen.