Vanlig genvariant fördubblar risken för herpesorsakad Alzheimers sjukdom
En studie vid Umeå universitet visar att en tidigare outforskad gen som kallas GM17, kan vara förklaringen till att herpes hos vissa personer leder till Alzheimers sjukdom. Studien har letts av docent Hugo Lövheim.
Att vanligt herpesvirus kan öka risken för Alzheimers sjukdom har forskare kommit fram till i flera studier under senare år. Nu visar forskning vid Umeå universitet att en tidigare outforskad gen som kallas GM17, kan vara förklaringen till att herpes hos vissa personer leder till Alzheimers sjukdom.
Infektion med vanligt herpesvirus kan öka risken för Alzheimers sjukdom. Viruset tros hos äldre personer kunna nå hjärnan, där den orsakar en infektion som utvecklas långsamt och som efter flera år leder till Alzheimers sjukdom.
För att förstå varför vissa personer som bär på herpesvirus drabbas medan andra inte gör det, beslöt en forskargrupp i Umeå att undersöka om en genvariant som försämrar hur immunförsvaret kan hantera herpesinfektioner också ökar risken för Alzheimers sjukdom.
– Den specifika genvarianten, som kallas GM17, har inte undersökts i tidigare stora undersökningar av geners betydelse för Alzheimers sjukdom, eftersom den ligger i ett område av arvsmassan som normalt inte undersöks, säger docent Hugo Lövheim, som har lett studien.
Från Medicinska Biobanken vid Umeå universitet hämtade forskarna prover från 363 personer som senare utvecklat Alzheimers sjukdom, och lika många ålders- och könsmatchade personer som inte utvecklat demens. Proverna hade tagits i snitt nästan 10 år innan diagnos.
Forskningen visar att personer vars båda anlag var GM17 hade ungefär fördubblad risk att utveckla Alzheimers sjukdom och dessutom hade de lägre halter av antikroppar mot herpesvirus. Det var 19,8 procent bland de som senare utvecklade Alzheimers sjukdom och 10,7 procent bland de som inte utvecklat demens som bar på två anlag av GM17.
En både stark och relativt vanlig riskgen
– Det förefaller vara en både stark och relativt vanlig riskgen för Alzheimers sjukdom, och mot bakgrund av att vi redan vet att den har stor betydelse för immunförsvaret mot herpesvirus pekar vår forskning också tydligt på herpesinfektion som en viktig faktor för sjukdomsutvecklingen, säger Hugo Lövheim.
– I våra fortsatta studier kommer vi att undersöka om behandling mot herpesvirus kan påverka sjukdomsförloppet. En pilotstudie har slutförts under våren 2020 och analys av insamlade data pågår. En större randomiserad studie planeras.
Studien publicerades i Journal of Immunology. Projektet var ett samarbete mellan forskare vid Umeå universitet och Medical University of South Carolina, USA.
Mer om genen GM17
Antikroppar är en viktig del av immunförsvaret. Vanliga antikroppar, av så kallad IgG-typ, illustreras ofta som ett ”Y”. Molekylens två armar binder till olika smittämnen, och benet, som kallas ”Fc-delen” binder därefter till och aktiverar andra delar av immunförsvaret som kan oskadliggöra smittämnet, t.ex. immunceller som kan döda infekterade celler eller äta upp smittämnet. Vanligt herpesvirus (herpes simplex typ 1 – bärs av ca 70 procent av befolkningen) har ett sätt att försöka undkomma denna del av immunförsvaret genom att ett av dess ytprotein (äggviteämnen), ”gE/gI”, binder till antikroppens Fc-del och hindrar den från att aktivera andra delar av immunförsvaret. Dessutom leder denna bindning till att antikropparna tas upp och förstörs i virusinfekterade celler vilket kan förklara lägre halter av antikroppar mot herpesvirus.
Det finns en variation i genen som kodar för IgG-antikroppens Fc-del som i betydande grad påverkar hur starkt herpesvirus förmår binda till den, och därmed virusets möjlighet att undkomma immunförsvaret. GM17 kallas den variant som ger stark bindning mellan Fc-delen och gE/gI och alltså ger ett sämre immunförsvar mot herpesvirus.
Av tekniska orsaker är denna del av arvsmassan svårundersökt och GM17 ingår därför inte i någon av alla de tidigare stora undersökningarna av geners betydelse för Alzheimers sjukdom. Genom en riktad undersökning kan genvarianten dock bestämmas.’
Referens
An Ig γ Marker Genotype Is a Strong Risk Factor for Alzheimer Disease, Independent of Apolipoprotein E ε4 Genotype
Janardan P. Pandey, Jan Olsson, Bodil Weidung, Ronald T. Kothera, Anders Johansson, Sture Eriksson, Göran Hallmans, Fredrik Elgh and Hugo Lövheim
J Immunol July 24, 2020, ji2000351; DOI: https://doi.org/10.4049/jimmunol.2000351. Epub ahead of print.
