Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Upptäckt visar hur inflammation sprids snabbt i kroppen

De små blåsorna som sitter på cellytan har större betydelse för spridning av inflammation och ämnen till andra delar av kroppen än vad man tidigare känt till.

Praveen Papareddy och Heiko Herwald, två av forskarna bakom en studie som förklarar hur inflammation kan spridas så snabbt och slå mot hela kroppens system. Foto: Tove Smeds.

– Resultaten förklarar hur inflammation kan spridas så snabbt och slå mot hela kroppens system som den gör vid sepsis. Kroppen har förmåga att skada sig själv mer än vad bakterierna i sig har, säger Heiko Herwald, professor vid Lunds universitet.

Studien har undersökt vesiklarnas roll i inflammationsspridning. Forskarnas upptäckt kan förklara varför antikroppsbehandling vid sepsis inte fungerat som förväntat.

Utan kroppens immunsvar skulle vi inte klara oss länge vid en inflammation. Men samma immunsvar som skyddar oss, kan även plötsligt och hastigt spåra ur och leda till allvarliga komplikationer, som sepsis. Därför är det viktigt att få kunskap om och förståelse för hur inflammation sprids i kroppen på en molekylär nivå. Att förstå den biologiska logistiken kan ge ledtrådar för att motverka spridning av sjukdomar som till exempel infektioner, men också andra sjukdomar som cancer, diabetes, kardiovaskulära sjukdomar och autoimmuna sjukdomar.

Extracellulära vesiklar är små, små blåsor som finns utanpå våra celler. Dessa knoppas av från cellerna och färdas vidare i våra blodådror som paket som transporterar ämnen mellan olika celler. De står, enkelt uttryckt, för kommunikationen mellan celler och är därför viktiga för många fysiologiska processer i kroppen. Vesiklar bär med sig gods från en cell till en annan, vare sig det är bra eller dålig last. Bland annat kan de föra vidare ämnen som reglerar kroppens immunrespons, men även infektionsämnen från bakterier, virus och toxiner.

Läs hela artikeln i Vetenskap & hälsa.

Liknande poster

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Ett blodprov är lika träffsäkert – och i vissa fall överlägset – ryggvätskeprov för att ställa en alzheimerdiagnos. Det visar en studie.

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar i hjärnan är vanliga vid vaskulär demens – som uppstår när kärlsjukdom orsakar kronisk blodbrist i hjärnan – och även i samband med andra tecken till kärlsjukdom. Det som förvånade forskarna var att hallonen också förekom vid en…

Knutor på hjärnan triggar epileptiska anfall – kan kirurgi hjälpa?

Tuberös skleros är en svår medfödd sjukdom där majoriteten också har epilepsi. Trots tung krampförebyggande medicinering är det få som uppnår anfallsfrihet och många har fortsatt dagliga anfall. Det enda sätt vi i nuläget känner till för att helt bota…

Träning skyddar hjärnan

Träning skyddar hjärnan

Tomas Deierborg forskar om inflammation i hjärnan och fick en ny forskningsidé när han själv hade åkt Vasaloppet och såg hur många som deltog. Idag har hans forskning, baserad på register över 200 000 Vasaloppsåkare, genererat intressanta resultat om hur…

Livskvalitetens fem i topp-lista

Livskvalitetens fem i topp-lista

Vad innebär egentligen livskvalitet? Forskare vid Lunds universitet har analyserat 356 olika hälsofaktorer hos nästan 30 000 män och kvinnor mellan 50 och 64 år. Genom att använda AI har de kunnat rangordna alla de olika variablerna och fått fram…

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Behandlingen av stroke orsakad av blodpropp har blivit mycket bättre de senaste årtiondena. Ändå drabbas fortfarande en del av svåra stroke med funktionsnedsättning till följd. En vanlig orsak är att patienter kommer för sent till sjukhus. Här återstår därför mycket…

”Det måste bli möjligt för fler att träna”

”Det måste bli möjligt för fler att träna”

Att fysisk aktivitet är viktig för hälsan är många överens om. Stora satsningar görs för att få fler att röra på sig, men personer med funktionsnedsättningar är alltför ofta exkluderade i dessa satsningar.

Forskare har löst gåta om ärftlig ataxisjukdom

Forskare har löst gåta om ärftlig ataxisjukdom

Inom medicinsk forskning görs betydande insatser med att kartlägga genomet för att patienter med sällsynta sjukdomar ska kunna få en diagnos. Genom ny teknologi får vi svaret på flera tidigare olösta gåtor. Spinocerebellär ataxi typ 4 har varit ett av…

Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke

Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke

I strokemodeller på möss, har forskare lyckats återställa förlorad hjärnfunktion med hjälp av små molekyler som i framtiden kan utvecklas till strokeläkemedel. ­

Viktig transportväg in i den omogna hjärnan hos för tidigt födda

Viktig transportväg in i den omogna hjärnan hos för tidigt födda

Runt 15 miljoner barn i världen föds för tidigt, prematurt, varje år. Bland de extremprematura barn som överlever finns stor risk för svåra komplikationer. Ett protein, tillväxtfaktorn IGF-1, har visat sig spela stor roll för den prematura hjärnans utveckling. I…

Svår skallskada aktiverar vilande kroppsegna retrovirus i hjärnan

Svår skallskada aktiverar vilande kroppsegna retrovirus i hjärnan

I en studie ledd från Lunds universitet kan forskarna för första gången visa att traumatiska hjärnskador aktiverar vilande endogena retrovirus som under årmiljonernas gång infogats i människans DNA. Att dessa aktiveras kan vara drivande för att starta en inflammation som…

Genus påverkar smärtupplevelser

Genus påverkar smärtupplevelser

Smärtupplevelser är komplexa, och påverkas av fysiologiska, psykologiska och sociala faktorer. Till komplexiteten kan nu läggas nya forskningsresultat i en avhandling från Lunds universitet, som visar att en man som utsätts för fysisk smärta upplever mindre stark smärta om han…

Utmaningar med att lämna svåra besked om sjukdom

Utmaningar med att lämna svåra besked om sjukdom

Svåra besked om sjukdom är inte bara tunga att ta emot. För den som ger beskedet är utmaningarna också stora. Det vittnar 22 djupintervjuade läkare om i en ny studie från Lunds universitet.

Stroke kan komma att orsaka nära på 10 miljoner dödsfall årligen år 2050

Stroke kan komma att orsaka nära på 10 miljoner dödsfall årligen år 2050

Stroke kan komma att orsaka nära 10 miljoner dödsfall årligen år 2050 och kosta upp till 2 biljoner dollar. Det varnar nu en forskarkommission för i en rapport som presenteras i Lancet Neurology. Allra hårdast drabbas låg- och medelinkomstländer.

Ny blodmarkör kan identifiera parkinsonistiska sjukdomar

Ny blodmarkör kan identifiera parkinsonistiska sjukdomar

Är det möjligt att en endaste biomarkör kan påvisa alla typer av sjukdomar som har med dopaminbrist i hjärnan att göra? Ja, det är vad en forskargrupp i Lund är på spåren.

Anna Falk leder Lunds universitets centrum för avancerade terapier

Anna Falk leder Lunds universitets centrum för avancerade terapier

Anna Falk, professor vid Lunds universitets Stamcellscentrum, blir föreståndare för det nyligen inrättade utvecklingscentrum för avancerade terapier, LU-ATMP.

Matvanor och sociala interaktioner lade grund för våra stora hjärnor

Matvanor och sociala interaktioner lade grund för våra stora hjärnor

I mer än 40 år har forskare tvistat om huruvida det var matvanor eller sociala interaktioner som ledde fram till människans och andra primaters stora hjärnor. Nu kan ett forskarlag i Lund visa att våra jättehjärnor är ett resultat av…

Så kan elektroterapi ges utan kirurgi

Så kan elektroterapi ges utan kirurgi

Forskare vid Lunds och Göteborgs universitet, har framgångsrikt utvecklat temporära, organiska elektroder som smidigt kan integreras i biologiska system. Metoden, som nu publiceras i tidskriften Nature Communications, öppnar upp för en framtid där bioelektronik både kan implanteras i och avlägsnas…

Lewykroppssjukdom kan upptäckas innan symtom

Lewykroppssjukdom kan upptäckas innan symtom

Lewykroppssjukdom är den näst vanligaste formen av neurodegenerativa hjärnsjukdomar efter Alzheimer sjukdom. En forskargrupp från Lund universitet visar nu att sjukdomen med hjälp av ett ryggvätskeprov, kan upptäckas innan symtom.

Nytt vetenskapligt begrepp kan förändra synen på åldrandet

Nytt vetenskapligt begrepp kan förändra synen på åldrandet

Begreppet proaktivt åldrande beskrivs nu för första gången i en vetenskaplig tidskrift. Forskarna bakom artikeln pekar på behovet av ett bredare och synsätt på åldrandet.