Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Umeå i storsatsning på forskning om hydrocefalus

Umeå universitet deltar som enda lärosäte utanför Nordamerika i en studie av behandling mot idiopatisk normaltryckshydrocephalus, iNPH, som nu får 130 miljoner kronor av federala medel i USA. Studien ska utvärdera effekten av en shunt som reglerar flödet i hjärnan av den vätskan som cirkulerar runt hjärnan och ryggmärgen.

– Det är ett stort steg framåt för forskningen kring hydrocefalus och ett kvitto på att Umeå finns med långt fram internationellt, säger Jan Malm, professor i neurologi vid Umeå universitet.

Det som ska studeras på 20 universitet och sjukhus i Nordamerika samt i Umeå är effekten av att operera in en shunt, en grenledning, i hjärnan för att leda bort överskottet av cerebrospinalvätskan likvor, som ansamlats i för stor mängd i hjärnan och som orsakar hydrocefalus.

Vid Umeå universitet finns en grupp med flera olika specialiteter, neurologi, neurokirurgi och medicinsk teknik, som forskar om hydrocefalus. I Umeå har ett särskilt tekniskt system kallat Celda utvecklats för att studera dynamiken av likvorflödet i hjärnan och ryggmärgskanalen. I denna forskning används även en särskild magnetkamerasekvens som möjliggör bestämning av blodflöde i alla hjärnans kärl efter bara tio minuters undersökning. Umeå var ett av de första centrumen i världen som började använda tekniken.

Att operera in en shunt är idag den enda behandling som finns mot iNPH, men metoden är fortfarande omstridd. En ny typ av shunt som kan stängas av och på med en magnet genom huden finns nu tillgänglig. Denna har gjort det möjligt att forskare i ett samarbete mellan hydrocefalusgruppen i Umeå, Seattle, Baltimore och Salt lake city i USA att genomföra en randomiserad blindstudie där patienten inte själv vet om shunten är på eller av, så att man eliminerar eventuell placeboeffekt.

I en tidigare pilotstudie har forskarna i Umeå visat att hydrocefaluspatienter med shunten öppen får mindre symtom av sjukdomen än de som har stängd shunt.

– Även om det mesta redan talar för att shunt är en effektiv behandling, är det värdefullt att vi nu får en ordentlig internationell utvärdering av metoden. Det kan på sikt leda till att fler patienter får sin sjukdom behandlad och därmed bättre livskvalitet, säger Jan Malm.

Idiopatisk normaltryckshydrocefalus, iNPH, kännetecknas av tilltagande gångstörning, minnesnedsättning och urinträngningar. Sjukdomen orsakas av en störning av cerebrospinalvätskans produktion och upptag, som leder till att hjärnans delar komprimeras. Utan behandling kan iNPH leda till funktionsnedsättningar och förlust av livskvalitet.

Hydrocefalusgruppen vid Umeå universitet leds av Jan Malm (neurologi), Lars-Owe D Koskinen (neurokirurgi) och Anders Eklund (medicinsk teknik). Gruppen består av 15 doktorander, postdocs och seniora forskare. Gruppen har forskningsanslag från bland annat vetenskapsrådet, stiftelsen strategisk forskning, rymdstyrelsen, hjärt-lungfonden, EU och Region Västerbotten. Det nu aktuella anslaget på 14 miljoner US-dollar, motsvarande cirka 130 miljoner kronor, kommer från det amerikanska National Institute of Neurlological Disorders and Stroke som huvudsakligen finansieras av USA:s kongress.

För mer information, kontakta gärna
Jan Malm
Professor/överläkare, Institutionen för klinisk vetenskap-neurovetenskaper, Umeå universitet
Telefon 090-786 50 97
E-post: [email protected]

Liknande poster

Studentprojekt ledde till ny metod för shuntdysfunktion

Studentprojekt ledde till ny metod för shuntdysfunktion

Läkarprogrammet består sedan 2021 av tolv terminer i stället för elva, och leder nu direkt till legitimation. Liksom tidigare är en av terminerna mot slutet av programmet avsatt för ett självständigt vetenskapligt arbete (SSA). Arbetet motsvarar 20 veckor (30 högskolepoäng)…

Zebrafiskens ögonmuskler kan ge hjälp mot sjukdomar

Studier av zebrafisk har resulterat i att dess ögonmuskler ger ledtrådar för ny behandling av muskelsjukdomar hos människor. Det visas i en avhandling av Nils Dennhag, Institutionen för integrativ medicinsk biologi.

Samarbete mellan universitetssjukhus kortar väntetid till operation av hydrocefalus

Samarbete mellan universitetssjukhus kortar väntetid till operation av hydrocefalus

För att korta väntetider till operation av hydrocefalus hos vuxna har Akademiska sjukhuset samarbetat med Norrlands universitetssjukhus under hösten. Samarbetet innebär att patienterna har opererats på Akademiska med hjälp av narkossjuksköterskor från Umeå.

Umeå universitet i samarbete om att upptäcka hjärntumörer med AI

Umeå universitet i samarbete om att upptäcka hjärntumörer med AI

Varje år diagnostiseras cirka 22 000 personer i EU med gliom, en elakartad typ av hjärntumör. Överlevnadstiden efter diagnos kan vara så kort som 15 månader. Ett nytt konsortium som kombinerar expertis inom hjärntumörer, maskininlärning och datasäkerhet ska leta efter…

2,4 miljoner kronor till barn-onkologisk forskning

2,4 miljoner kronor till barn-onkologisk forskning

Barncancerfonden har tilldelat 2,4 miljoner kronor till Johan Holmberg, professor vid Institutionen för molekylärbiologi. Han har beviljats medel för ett projekt om neuroblastom, en cancerform som främst drabbar små barn.

Två tilldelningar från Börje Salming ALS-stiftelse

Karin Forsberg och Per Zetterström vid Umeå universitet finns med bland de fem som tilldelas forskningsmedel från Börje Salming ALS-stiftelse. Detta är stiftelsens första tilldelning, som totalt omfattar 6,3 miljoner kronor till svensk ALS-forskning.

Stimulering i hjärnan minskar ofrivilliga skakningar

Stimulering i hjärnan minskar ofrivilliga skakningar

Neurokirurgisk behandling med djup hjärnstimulering i ett relativt nytt målområde har visat sig lindra ofrivilliga skakningar vid Parkinsons sjukdom och Essentiell tremor i upp till minst 5 och 10 år efter behandlingsstart. Genom att använda detta målområde kunde operationen dessutom…

Stor donation till ALS-forskning vid Umeå universitet

Stor donation till ALS-forskning vid Umeå universitet

Två stiftelser med anknytning till Umeå väljer att donera sammanlagt 40 miljoner kronor till Umeå universitets forskning runt sjukdomen amyotrofisk lateralskleros, mer känd som ALS.

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Högintensiv behandling med träning sex timmar per dag i två veckor, CI-terapi, verkar förbättra benets funktion och förmågan att gå och röra sig i sin omgivning. Förbättringarna ses även om det gått lång tid sedan insjuknandet i stroke och uppnådda…

Nytt herpesvirus kopplas till multipel skleros

Ett stort antal riskfaktorer för MS, som orsakar skador i centrala nervsystemet, har identifierats. Dock är det fortfarande okänt varför sjukdomen uppstår. De senaste åren har herpesviruset Epstein Barr-virus (EBV) etablerats som den främsta riskfaktorn.

Utjämning av sociala ojämlikheter kan rädda liv efter stroke

Utjämning av sociala ojämlikheter kan rädda liv efter stroke

Personer med låg utbildning och låg inkomst kan löpa en tioprocentigt ökad risk för att dö eller vara beroende av hjälp tre månader efter stroke, jämfört med personer med hög utbildning och inkomst.

DNA:s organisation påverkar tillväxten av dödliga hjärntumörer som svar på neuronala signaler

DNA:s organisation påverkar tillväxten av dödliga hjärntumörer som svar på neuronala signaler

En studie vid Umeå universitet visar att DNA:s tredimensionella organisation kan påverka utvecklingen av den aggressiva hjärntumören glioblastom. Efter att ha identifierat de faktorer som glioblastom använder för att svara på nervceller genom att växa och sprida sig, banar denna…

Bortom återvinning: ny roll för autofagiprotein i membranreparation upptäckt

Bortom återvinning: ny roll för autofagiprotein i membranreparation upptäckt

Att upprätthålla strukturen hos intracellulära membran är väsentligt för att bevara normal cellulär funktion. Ny forskning av ett team av biokemister vid Umeå universitet identifierar en strategi som används av celler för att upptäcka och reparera membran som har skadats…

Ögats muskler kan ge möjlig nyckel till försvar mot ALS

Ögats muskler kan ge möjlig nyckel till försvar mot ALS

En unik typ av muskelfiber som finns i ögats muskler kan stå emot sjukdomen ALS och till och med öka i andel för att kompensera när andra typer av muskelfibrer förtvinar. Det visar forskning av forskare vid Umeå universitet och…

Många utmaningar med att resa med rullstolsburna barn

Många utmaningar med att resa med rullstolsburna barn

Mycket skulle behöva göras för att underlätta resande och mobilitet för familjer med rullstolsburna barn med cerebral pares, både när det gäller vardags- och semesterresor. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet.

Mindre fysisk aktivitet för vissa barn med CP

Deltagande i fysioterapi, fritidsaktivitet och skolidrott har till synes i onödan samband med flera faktorer, som födelseland och funktion. Delaktighet i skolidrott och fritidsaktivitet begränsas av bristande social inkludering, medan den främjas av öppen kommunikation och stöd.

Nya ledtrådar i arbetet att bekämpa TBE

Nya ledtrådar i arbetet att bekämpa TBE

En svensk variant av det fruktade fästingburna TBE-viruset orsakar ovanligt svår sjukdom i försök på möss. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

Peter Andersen får Mångbergs pris 2023

Peter Andersen får Mångbergs pris 2023

Varje år delar Umeå universitet ut priset till Amanda och Per Algot Mångbergs minne. I år går priset till Peter Andersen vid Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet, för hans insatser inom ALS-forskningen.

Upptäckt av gener bakom hjärntumör

Upptäckt av gener bakom hjärntumör

Ett internationellt team med deltagande från Umeå universitet har spårat varianter i sju gener som har betydelse för uppkomsten av gliom, den vanligaste formen av hjärntumör. Resultaten av studier utan motstycke i världen är publicerade i tidskriften Science Advances.

Olika celltyper i hjärnan drabbas vid fästingsmitta

Olika celltyper i hjärnan drabbas vid fästingsmitta

Det fruktade fästingburna TBE-viruset infekterar olika typer av hjärnceller i skilda delar av hjärnan, beroende på om den drabbades immunsystem är aktiverat eller inte. Det visar en ny studie vid Umeå universitet.