Tydligt samband mellan förmaksflimmer och demens
Personer med förmaksflimmer, en av våra vanligaste hjärtsjukdomar, har förhöjd risk för demens. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet som bygger på forskning på befolkningsnivå.
Förmaksflimmer är en vanlig sjukdom bland äldre. Den kännetecknas av oregelbundna och ofta snabba hjärtslag. Symtomen kan vara kroniska, eller komma och gå. Många har sjukdomen utan att veta om den.
Att förmaksflimmer kan kopplas till ökad risk för stroke är känt sedan tidigare. Likaså att stroke ökar risken för demens. Kopplingen mellan förmaksflimmer och demens, utan förekomst av stroke, har dock inte varit klarlagd tidigare.
Lina Rydén, foto: Josefin Bergenholtz
Lina Rydén, disputerad inom neuropsykiatrisk epidemiologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborg universitet, har byggt sin avhandling på data från den omfattande befolkningsstudien H70 i Göteborg.
I forskningen ingår uppgifter om 70-åringar som undersöktes år 2000 och sedan följdes upp till 82 års ålder för att se vilka som utvecklade demens, samt 70-åringar undersökta år 2014. Den senare gruppen undersöktes med magnetkamera för strukturella förändringar i hjärnan.
Flera möjliga orsaker
– Det finns flera möjliga orsaker till att personer med förmaksflimmer har ökad risk för demens även om de inte får någon stroke. Det kan bero på exempelvis förändrat blodflöde till hjärnan, att man drabbas av tysta infarkter vilket är blodproppar i hjärnan som man kan se på hjärnavbildning men som inte ger några typiska strokesymptom, eller att förmaksflimmer triggar igång en inflammatorisk process som ökar risken för demens, säger Linda Rydén.
Utöver ökad risk för demens och stroke fann hon att personer med förmaksflimmer oftare har tysta infarkter och även en högre förekomst av små infarkter djupare inne i hjärnans vita substans, så kallade lakuner, vilka kan vara tecken på småkärlssjuka i hjärnan.
– Att förmaksflimmer även orsakar små infarkter djupare inne i hjärnans vita substans kan betyda att förmaksflimmer inte enbart orsakar stroke och tysta infarkter genom blodproppar som vandrar från hjärtat och fastnar i hjärnans kärl, utan att andra mekanismer som leder till syrebrist kan påverka hjärnan vid förmaksflimmer. Men för att förstå mer specifikt om hur förmaksflimmer påverkar hjärnan behövs mer forskning, säger Lina Rydén.
Viktigt behandla riskfaktorer för demens
Dagens behandling av förmaksflimmer syftar framförallt till att minska symptomen och att förebygga stroke. Det behövs dock mer kunskaper om vilken behandling som är bäst, och när den ska sättas in, för att minska risken för demens.
– Eftersom det i dagsläget inte finns någon botande behandling för demens är det viktigt att upptäcka och behandla riskfaktorer för demens på bästa sätt för att förhindra att sjukdomen överhuvudtaget bryter ut, säger Lina Rydén.
Titel: Atrial fibrillation in aging; methodological aspects and the relation to dementia and cerebral vascular disease, http://hdl.handle.net/2077/69811
