Träning skyddar hjärnan
Tomas Deierborg forskar om inflammation i hjärnan och fick en ny forskningsidé när han själv hade åkt Vasaloppet och såg hur många som deltog. Idag har hans forskning, baserad på register över 200 000 Vasaloppsåkare, genererat intressanta resultat om hur träning kan minska risken för flera olika sjukdomar som drabbar hjärnan.
Tomas Deierborg och Martina Svensson. Foto: Tove Smeds.
Fysisk aktivitet påverkar kroppen på ett positivt sätt och hjärnan är inget undantag. Men vad händer i hjärnan när vi tränar?
– Det bildas bland annat fler kopplingar mellan nervcellerna med fler förgreningar och det bildas fler blodkärl som leder till ökat blodflöde. Musklerna bildar en mängd olika tillväxtfaktorer som också har en gynnsam effekt på många viktiga funktioner i hjärnan, säger Tomas Deierborg, professor i fysiologi vid Lunds universitet.
Det i sin tur har en positiv effekt på vår koncentrationsförmåga, på minnet och inlärningsförmågan, vi blir mer alerta och vi mår helt enkelt bättre.
Halverad risk
I studier, baserade på underlag från Vasaloppsregistret, utgick forskarna från cirka 200 000 personer som åkt Vasaloppet mellan 1989 och 2010 och dessa jämfördes med lika många från övriga befolkningen, en så kallad kontrollgrupp. Kontrollgruppen matchades mot Vasaloppsåkarna så att man jämförde personer av samma kön, i samma ålder och boenderegion. Samtligas hälsoutveckling följdes med utdrag från nationella patientregistret och forskarna kunde se flera intressanta samband.
– Vi såg att Vasaloppsåkarna hade en halverad risk att drabbas av vaskulär demens men risken för att drabbas av Alzheimers sjukdom påverkades inte.
Vid vaskulär demens, eller blodkärlsdemens, drabbas kärlen och blodförsörjningen till hjärnan. Det är den näst vanligaste demenssjukdomen efter Alzheimers sjukdom. Eftersom fysisk aktivitet ökar blodflödet minskar det risken för vaskulära skador, både i hjärnan och i resten av kroppen. De molekylära processerna bakom Alzheimers sjukdom ser helt annorlunda ut, vilket skulle kunna vara förklaringen till att här inte ses någon skillnad mellan Vasaloppsåkare och kontroller.
Ett annat intressant resultat som forskarna kunde utläsa från studien var att risken för depression var bara hälften så stor hos Vasaloppsåkare jämfört med övriga befolkningen. Detta gällde både för kvinnor och män men forskarna kunde också se att risken för depression minskade ytterligare hos män med de snabbaste åktiderna, men inte hos kvinnor.
Olika risk för kvinnor och män
– Vi kan bara spekulera i varför det är så. En möjlig förklaring skulle kunna vara att det faktiskt finns ett mörkertal bland män när det gäller psykisk ohälsa, att de inte söker vård i samma utsträckning som kvinnor. Men vi får inte glömma att dessa resultat bygger på data hämtade mellan 1989 och 2010. Skulle vi göra analysen med data fram till 2022 skulle det kanske ändras, för stigmat för män att söka vård när de mår psykiskt dåligt har förhoppningsvis minskat, säger Martina Svensson, biträdande forskare och vars doktorsavhandling byggde på material från Vasaloppsstudien.
