Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Tidig upptäckt och behandling av barn med CP ger bättre livskvalitet

Symtomen vid CP varierar men karaktäriseras av nedsatt rörelseförmåga och balans som kan göra det svårt att bland annat sitta, stå, gå och röra sig koordinerat.1 Det är vanligt med en muskelobalans kring lederna på grund av växlande eller förhöjd tonus ofta kombinerat med nedsatt kraft. Detta ökar risken att utveckla muskuloskeletala besvär som över tid ger upphov till smärta och ytterligare funktionsnedsättningar. Fenomenet med kontrakturer och felställningar hos barn med spasticitet och muskelsvaghet, orsakad av hjärnskada under småbarnsperioden, beskrevs första gången för drygt 150 år sedan av William Little, ortoped i England.2 Han fann dessa felställningar framför allt hos barn som var för tidigt födda eller efter en komplicerad förlossning. Då kallades tillståndet ”Little’s disease”, men detta ändrades senare till cerebral pares. Över 90 procent av alla barn som fått diagnosen CP lever upp i vuxen ålder och vi vet att nästan åtta av tio vuxna har besvär med kontrakturer, felställningar, smärta och spasticitet som påverkar deras funktion och livskvalitet. Utan strukturerad uppföljning och tidiga insatser utvecklar vart fjärde barn med CP skolios. Höfterna glider ur led (höftluxation) hos ca 10–15 procent av barnen och ungefär lika många riskerar att utveckla en felställning i höfterna som kallas ”windswept”, där båda benen faller åt ena sidan i ryggliggande. Alla dessa tillstånd kan vara mycket smärtsamma och påverkar förmågan att sitta, ligga och stå.

Läs hela artikeln som PDF

Liknande poster

Många utmaningar med att resa med rullstolsburna barn

Många utmaningar med att resa med rullstolsburna barn

Mycket skulle behöva göras för att underlätta resande och mobilitet för familjer med rullstolsburna barn med cerebral pares, både när det gäller vardags- och semesterresor. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet.

Mindre fysisk aktivitet för vissa barn med CP

Deltagande i fysioterapi, fritidsaktivitet och skolidrott har till synes i onödan samband med flera faktorer, som födelseland och funktion. Delaktighet i skolidrott och fritidsaktivitet begränsas av bristande social inkludering, medan den främjas av öppen kommunikation och stöd.

Nya möjligheter att tidigt hjälpa små barn med CP

Nya möjligheter att tidigt hjälpa små barn med CP

Vid misstänkt cerebral pares (CP) hos små barn är det avgörande att insatser kan komma igång så fort som möjligt. Tack vare nya diagnostiseringsmetoder är det idag lättare att sätta en CP-diagnos tidigt för små barn med mindre omfattande rörelsenedsättning.

Ny avhandling följer symtom hos barn med cerebral pares

Ny avhandling följer symtom hos barn med cerebral pares

Varje år får ca 200 barn i Sverige diagnosen cerebral pares (CP). Ett vanligt bekymmer för barn som växer upp med sjukdomen är försämrad rörlighet i lederna– så kallade kontrakturer.

Tvådimensionell videoundersökning hjälper barn med cerebral pares

Tvådimensionell videoundersökning hjälper barn med cerebral pares

Med hjälp av en tvådimensionell videoundersökning blir det enklare att undersöka gångförmågan hos barn med cerebral pares. Undersökningen är lättillgänglig och kan användas till exempel i uppföljning samt klassificering av gångmönster hos barn med CP

Infektioner en av flera riskfaktorer för CP

Infektioner en av flera riskfaktorer för CP

Tidigare trodde man att syrebrist var den främsta orsaken till CP (cerebral pares), vilket lett till ett ökat antal kejsarsnitt världen över. Trots en sexfaldig ökning av antalet kejsarsnitt, har antalet fall av CP inte minskat. Idag anses syrebrist förklara…

CP – Nytt vårdprogram

CP – Nytt vårdprogram

Ett nytt reviderat regionalt vårdprogram för CP hos barn och ungdom har getts ut av enheten Vårdgivarstöd inom Stockholms läns landsting med Kristina Tedroff, barnneurolog/ habiliteringsläkare på Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska universitetssjukhuset, som en av huvudförfattarna. I denna artikel sammanfattar…

Nya behandlingsmetoder för att skydda den omogna hjärnan

Nya behandlingsmetoder för att skydda den omogna hjärnan

Framsteg inom neonatologin innebär att flertalet barn som föds så tidigt som vid 24 graviditetsveckor överlever men tyvärr på bekostnad av en hög risk att utveckla motoriska och kognitiva handikapp. I denna artikel av professor Henrik Hagberg, överläkare i fostermedicin…