Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Tidig ansamling av tau i hjärnan förutspår minnesförsämring vid Alzheimers sjukdom

Forskare vid Karolinska Institutet har jämfört hur bra olika biomarkörer vid Alzheimers sjukdom förutsäger sjukdomens utveckling och minnespåverkan. De fann att tidig ansamling av proteinet tau i hjärnan mätt med PET-kamera var bättre på att förutse framtida minnesförsämring än biomarkörer i ryggvätska eller amyloida plack i hjärnan. Resultaten publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry.

Över 50 miljoner människor i världen lider av en demenssjukdom. Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och kännetecknas av ansamlingar av proteinerna beta-amyloid (Aβ) och tau i hjärnan, följt av en successiv påverkan på minnesfunktionen. Sjukdomsförloppet kan se mycket olika ut hos olika individer och det är svårt att förutse hur hastigt symtomen kommer att utvecklas. Förekomst av Aβ i hjärnan, så kallade amyloida plack, behöver inte heller innebära att en individ kommer att utveckla Alzheimerdemens.

Snabb utveckling av biomarkörer

Marco Bucci

Marco Bucci. Foto: Jennifer Bucci

– Under de senare åren har det skett en snabb utveckling av olika biomarkörer för Alzheimers sjukdom, vilket gör att vi nu kan mäta och upptäcka tidiga tecken på sjukdomen hos levande patienter. Men det finns fortfarande ett behov av att hitta tester som med högre specificitet kan förutsäga sjukdomens utveckling så att vi kan förbättra inte bara diagnostik men också prognos och behandling, säger studiens försteförfattare Marco Bucci, forskare vid Centrum för Alzheimerforskning, institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle, Karolinska Institutet.

Vissa biomarkörer identifierar ansamlingar av Aβ eller tau, medan andra används för att mäta förlust av nervcellsfunktion, så kallad neurodegeneration. Proteinansamlingar och neurodegeneration kan mätas i ryggvätska (CSF), plasma eller med hjälp av hjärnavbildning såsom positronemissionstomografi (PET) och magnetkameraundersökning (MR). Nuvarande riktlinjer för tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom med biomarkörer förespråkar att hjärnavbildning och analys av biomarkörer i CSF (ptau och Aβ) är utbytbara mätmetoder, men detta har ifrågasatts. Det saknas också longitudinella studier som visar hur biomarkörerna är kopplade till kognitiv försämring över tid.

Mycket tau kopplat till minnesförsämring

– Vi visar i vår studie att förekomst av amyloida plack i hjärnan och förändringar av Aβ- och ptau-halter i ryggvätska kan upptäckas tidigt under sjukdomsförloppet, men de verkar inte ha något samband med senare minnesförsämring. Däremot visar våra resultat att förekomst av tau i hjärnan mätt med PET-kamera är kopplat till en snabb försämring, särskilt av det episodiska minnet som ofta påverkas tidigt i sjukdomsförloppet. Vår observation tyder på att tau PET bör rekommenderas vid klinisk bedömning av prognosen för fortsatt kognitiv nedsättning hos alzheimerpatienter, säger Marco Bucci.

Bild som visar att hög ackumulering av tau i hjärnan mätt med PET-kamera var den enda biomarkör som kunde förutsäga kognitiv försämring hos friska individer, personer med mild kognitiv nedsättning och personer med Alzheimerdemens.

Hög ackumulering av tau i hjärnan mätt med PET-kamera var den enda biomarkör som kunde förutsäga kognitiv försämring hos friska individer, personer med mild kognitiv nedsättning och personer med Alzheimerdemens. Personer med höga tau-nivåer i hjärnan hade även höga nivåer av amyloida plack, medan personer med mycket amyloida plack inte nödvändigtvis hade höga tau-nivåer. Bild: Marco Bucci

Resultaten baseras på PET- och MR-avbildning samt CSF-analyser hos totalt 282 deltagare, bestående av såväl friska kontrollpersoner som personer med mild kognitiv nedsättning och personer med Alzheimerdemens. 213 av deltagarna följdes även under tre år med tester av episodiskt minne, det vill säga korttidsminne rörande dagliga händelser.

Kan bli måltavla för läkemedel

Agneta Nordberg

Agneta Nordberg. Foto: Ulf Sirborn

– Våra fynd visar att mängden tau i hjärnan vid Alzheimers sjukdom spelar en viktig roll för det fortsatta sjukdomsförloppet och sannolikt kommer att utgöra en viktig måltavla för framtida läkemedelsbehandling, säger Agneta Nordberg, professor vid Centrum för Alzheimerforskning vid Karolinska Institutet, som lett studien.

Forskningen finansierades av Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF), Vetenskapsrådet, Region Stockholm, Hjärnfonden, Alzheimerfonden, Centrum för innovativ medicin och Svenska sällskapet för medicinsk forskning. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

Publikation

”Alzheimer’s disease profiled by fluid and imaging markers: Tau PET best predicts cognitive decline”. Marco Bucci, Konstantinos Chiotis & Agneta Nordberg for the Alzheimer’s Disease Neuroimaging Initiative. Molecular Psychiatry, online 1 oktober 2021, doi: 10.1038/s41380-021-01263-2.

Liknande poster

Första patient i Norden har fått lecanemab

Första patient i Norden har fått lecanemab

Första patienten i Norden har påbörjat behandling med lecanemab. – Jag är mycket glad över att vi nu kan börja hjälpa personer som diagnostiserats med tidig Alzheimers sjukdom även i Norden, säger Gunilla Osswald, vd på Bioarctic.

PODDTIPS: Flot.Bio möter Gunilla Osswald

PODDTIPS: Flot.Bio möter Gunilla Osswald

Philip from Flot.Bio was at BIO-Europe in Stockholm in November, talking with Gunilla Osswalld, the CEO of BioArctic. Listen to the podcast interview here.

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Ett blodprov är lika träffsäkert – och i vissa fall överlägset – ryggvätskeprov för att ställa en alzheimerdiagnos. Det visar en studie.

Många års forskning börjar ge resultat

Många års forskning börjar ge resultat

Som en av alzheimerforskningens verkliga frontfigurer kan Oskar Hansson nu börja se resultaten av det han drömde om då han började forska runt demenssjukdomar för 20 år sedan. – Vi kan fortfarande inte bota Alzheimers sjukdom, men nu har vi…

Infektioner kopplas till ökad risk för alzheimer och parkinson

Allvarliga infektioner tidigt eller mitt i livet kopplas till ökad risk för Alzheimers och Parkinsons sjukdom. Fynden tyder på att infektioner kan trigga eller förstärka en redan existerande sjukdom.

Minskad agitation visad med brexpiprazole i fas III vid Alzheimers demens

Resultat från en fass III-studie för behandling av agitation hos patienter med Alzheimers demens visade att patienter behandlade med brexpiprazole hade signifikant större minskning av agitation jämfört med placebo.

Målprotein för diabetesläkemedel kopplat till minskad risk för Alzheimers sjukdom

Mekanismer kopplade till ett visst diabetesläkemedel kan fungera skyddande också mot Alzheimers sjukdom, enligt en studie av forskare vid Karolinska Institutet publicerad i Neurology. Resultaten tyder på att diabetesläkemedlets målprotein kan vara intressant att undersöka för behandling av Alzheimers sjukdom.

Lecanemab kan fördröja utvecklingen av demens till följd av Alzheimers sjukdom med flera år, enligt modellering

En artikel om de långsiktiga hälsoeffekterna av lecanemab utvecklad för behandling av tidig Alzheimers sjukdom – har publicerats i tidskriften Neurology and Therapy. Artikeln som baseras på en modellering, visar på att behandling med lecanemab kan bromsa sjukdomens förlopp och…

Nya långtidsdata för ADUHELM® (Aducanumab-avwa)

Nya långtidsdata för ADUHELM® (Aducanumab-avwa)

Långtidsdata från fas 3-studie visar att ADUHELM® fortsätter att minska underliggande patologier av Alzheimers sjukdom hos patienter som behandlats i mer än två år

Ny detaljkunskap om skadligt protein kan bli användbar i kampen mot Alzheimers

Ny detaljkunskap om skadligt protein kan bli användbar i kampen mot Alzheimers

Med hjälp av röntgen- och neutronspridning har ett forskarlag i Lund lyckats kartlägga fibrillstrukturen hos proteinet beta-amyloid 42 som bidrar till Alzheimers sjukdom. Den nya kunskapen kan bli en viktig pusselbit i den framtida jakten på effektiva läkemedel.

Framsteg inom proteinforskning förbättrar diagnostik vid alzheimer

Det senaste året har mycket har hänt som förbättrar möjligheterna att diagnostisera och behandla Alzheimers sjukdom. För första gången har ett biologiskt läkemedel riktat mot sjukdomsmekanismerna godkänts i USA och inom kort förväntas besked om godkännande inom EU. Blodprov, som…

Agneta Nordberg belönas för betydande framsteg inom Alzheimerforskningen

Agneta Nordberg belönas för betydande framsteg inom Alzheimerforskningen

Svenska Läkaresällskapet tilldelar Agneta Nordberg, professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, Bengt Winblads pris 2021.

Bättre resultat i minnestest när patienter med Alzheimers ätit omega-3

En studie om Alzheimers sjukdom undersöker effekten av omega-3 fettsyror – med minnestester och prover från ryggmärgsvätska.

Klarar vården Alzheimer? Hör vad makthavarna säger i Folkhälsodalen

Alzheimer är en folksjukdom med fler än 100 000 drabbade i Sverige. I takt med att befolkningen blir allt äldre kommer antalet öka och bli ett gigantiskt samhällsproblem. Vårdkostnaderna för demens är redan högre än för alla cancersjukdomar tillsammans.

Satsning på skånsk Alzheimerforskning

Region Skånes styrelse har beslutat att inrätta en plattform för kliniska prövningar inom Alzheimers sjukdom. Målsättningen för plattformen är att göra Region Skåne världsledande inom området och att erbjuda patienter med Alzheimers bättre vård och snabbare tillgång till nya läkemedel.

Möjligt nytt PET-spårämne för tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom

Nya biomarkörer för Alzheimers sjukdom är ett prioriterat område för forskningen, för ökade kunskaper om sjukdomen och möjligheter till tidig diagnos. Nu har forskare vid Karolinska Institutet undersökt ett nytt spårämne vid PET-avbildning som är ett viktigt diagnostiskt verktyg vid…

Snabbare ansamling av Alzheimers-protein hos kvinnor

Snabbare ansamling av Alzheimers-protein hos kvinnor

Alzheimers sjukdom tycks utvecklas snabbare hos kvinnor jämfört med män. Hos kvinnor ansamlas det sjukdomsalstrande proteinet tau fortare enligt en ny studie från det strategiska forskningsområdet MultiPark vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus. Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften…

Protein i hjärnan kan användas i mediciner mot flera allvarliga sjukdomar

Protein i hjärnan kan användas i mediciner mot flera allvarliga sjukdomar

I en ny avhandling i kemi zoomar Dick Sjöström in på ett specifikt transport-protein som vi skulle kunna använda för att utveckla mediciner och behandling mot bland annat hjärntumörer, Alzheimers, malaria och högriskklassade virus om vi lär oss mer om…

Ny svensk teknik ger tidigare och säkrare diagnoser för patienter med Alzheimers och andra kognitiva sjukdomar

En ny teknik för enklare och mer träffsäker diagnostik av demens-/ kognitiva sjukdomar har utvecklats av start-up bolaget Geras Solutions i samarbete med bl.a. Karolinska Universitetssjukhuset. Tekniken är tänkt att avlasta minnesutredningar i både primärvården och på specialistmottagningarna. En forskningsstudie, som…

Högre blodtryck på natten ökar risken för Alzheimers

Äldre män som har högre blodtryck nattetid än dagtid löper ökad risk att drabbas av Alzheimers sjukdom. Det visar en ny studie från forskare vid Uppsala universitet som nu publiceras i tidskriften Hypertension.