Upptäckter av forskare vid Linköping universitet visar att Alzheimerspatologi är mer komplex än man tidigare förstått och öppnar upp för utvecklingen av en mer avancerad molekylär diagnostik av Alzheimers sjukdom. Experimenten som genomfördes i samarbete med ett antal internationella forskargrupper, beskrivs i denna artikel av Peter Nilsson, professor i organisk kemi, och Per Hammarström, professor i proteinkemi, båda vid Linköpings universitet.
Läs mer...
Tarmbakterier tycks kunna påverka utvecklingen av Alzheimers sjukdom visar ny forskning från École Polytechnique Fédérale de Lausanne, Schweiz, och Lunds universitet. Detta kan öppna upp för framtida möjligheter att förebygga sjukdomen med optimerade livsmedel. Detta skriver Frida Fåk Hållenius, docent vid Centrum för Preventiv Livsmedelsforskning, Lunds universitet.
Läs mer...
Immunterapi är en behandling som visat sig vara effektiv mot flera svåra sjukdomar. Men för att behandla sjukdomar i hjärnan måste antikropparna först ta sig förbi den hindrande blod-hjärnbarriären. En forskargrupp vid Uppsala universitet har utvecklat en ny design av antikroppar som ökar upptaget av antikroppar i hjärnan nästan 100 gånger. Detta beskrivs i denna artikel av Greta Hultqvist, Dag Sehlin och Stina Syvänen, samtliga vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.
Läs mer...
Tau-PET – en framtida diagnosmetod? Aggregation av proteinet tau är förknippat med en mängd neurologiska sjukdomar, så kallade […]
Läs mer...
Alzheimers sjukdom karaktäriseras av nervcellsdöd i hjärnan och förekomsten av extracellulära amyloida plack som till största delen utgörs av aggregerade amyloid β-peptider (Aβ). I en ny studie har man funnit att molekylen p-FTAA kan förhindra
formation av cytotoxiska Aβ-former. Studien presenteras här av Ann-Christin Brorsson, docent i molekylär bioteknik, Linköpings universitet.
Läs mer...
