Stroke kan komma att orsaka nära på 10 miljoner dödsfall årligen år 2050
Stroke kan komma att orsaka nära 10 miljoner dödsfall årligen år 2050 och kosta upp till 2 biljoner dollar. Det varnar nu en forskarkommission för i en rapport som presenteras i Lancet Neurology. Allra hårdast drabbas låg- och medelinkomstländer. Den viktigaste slutsatsen är att det finns stora möjligheter att vända trenden, säger Bo Norrving, forskare och läkare och en av dem som startat upp och ingått i styrgruppen för kommissionen.
Bo Norrving, seniorprofessor i neurologi vid Lunds universitet och läkare på Skånes universitetssjukhus. Foto: Tove Smeds, Lunds universitet.
I korthet: Om inget görs kommer antalet personer som dör i stroke globalt att öka med 50 procent fram till 2050, från 6,6 miljoner årligen till 9,7 miljoner. Nu föreslår en kommission från World Stroke Organization och The Lancet Neurology ett åtgärdspaket som kan vända trenden.
Det är den största sammanställningen som gjorts av nuläget och en prognos för hur det kommer att se ut 2050 om vi inte lyckas vända trenden. I arbetet har över 200 strokeexperter från hela världen medverkat. Kommissionen ger en rad konkreta förslag på hur trenden kan vändas, och återföljs förslagen skulle det leda till en drastisk minskning i den globala bördan av stroke.
– Det handlar bland annat om att se till att det finns nationella handlingsplaner för stroke, som innefattar både förebyggande åtgärder, akutbehandling, långsiktig uppföljning, och monitorering av utvecklingen. Bättre kontroll av riskfaktorer såsom högt blodtryck spelar stor roll. Men det handlar också om att öka kunskapen om vad man kan göra själv för att minska risken att drabbas, säger Bo Norrving, seniorprofessor vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus. Han är också en av forskarna som tog initiativ till kommissionen när den startade 2016.
Stroke är inte bara den näst vanligaste dödsorsaken i världen utan även en av de största bidragande orsakerna till demens.
– Stroke och kärlsjukdomar i hjärnan förklarar nästan hälften av all demens. Det positiva är, att genom att följa de livsstilsråd som minskar risken för stroke så minskar man samtidigt risken att drabbas av demens, säger Bo Norrving.
Befolkningsökningen, riskfaktorer i arv och miljö samt det faktum att vi blir allt äldre förklarar en stor del av ökningen man nu varnar för. Bo Norrving menar att för att stoppa utvecklingen behövs en effektiv uppbyggnad av akutsjukvården i världen, men att det också handlar om att beslutsfattare och individer måste prioritera förebyggande åtgärder.
– En av de viktigaste insatserna för att förhindra stroke är god blodtryckskontroll. Detta är en utmaning i alla länder, men särskilt i låg- och medelinkomstländerna som har en hög andel hjärnblödningar av alla stroke. Dessutom, på många platser i världen saknas fortfarande tillgång till akutvård vid stroke. Tillgång till rehabilitering är ett annat område där stora brister finns.
Bo Norrving ingår i World Stroke Organizations implementeringsgrupp som har i uppdrag att fortsätta följa utvecklingen, bland annat genom att samla in data för att se hur man regionalt kan sätta in stödjande åtgärder.
– Vi vet vad som ska göras och det finns en enorm möjlighet att vända trenden. Det finns kraftfulla och mycket kostnadseffektiva sätt att förebygga, behandla och rehabiliteringsträna dem som drabbas – men alla delar behöver fungera väl. Vi ser till exempel att i Europa är det bara hälften av alla som drabbas av stroke som år vård på en stroke-enhet och bara hälften får tillgång till blodproppslösande behandling. Här behövs en bättre struktur. Det finns fortfarande mycket kvar att göra, konstaterar han.
Några av åtgärderna som ska vända trenden
- Etablera kostnadseffektiva system för att monitorera stroke på nationell nivå så att de insatser och behandlingar man ger styrs och följs upp av tillförlitliga data
- Höj kunskapen och medvetenheten i befolkningen om vikten av hälsosam livsstil, blodtryckskontroll, digitala hjälpmedel för att själv skatta risk och få livsstilsråd, och informationskampanjer
- Investera i implementering av nyckelkomponenterna i den akuta strokevården, som strokeenhetsvård, metoder att häva en blodpropp i hjärnan, och strokeförebyggande läkemedel
- Förbättra rehabilitering och långsiktig uppföljning
- Anpassa evidensbaserade rekommendationer till den regionala kontexten
Hur ser det ut i Sverige?
I Sverige minskar antalet som dör i stroke. För 20 år sedan gjordes beräkningar som visade på att om inget gjordes skulle antal stroke öka 25 procent till idag. Idag har vi facit: totalt har strokefall minskat med 17 procent, trots att andelen äldre ökat. Hjärnblödning har också minskat med 10 procent under den senaste 10-årsperioden. En bidragande orsak har varit förbättrad behandling att förebygga återfall i stroke.
– Att antalet som drabbas minskat har räddat svensk strokevård. Hade prognosen stämt hade vi knappast klarat av belastningen på sjukvården. Minskningen visar tydligt på potentialen att kunna förebygga stroke och jag är övertygad om att nedgången kan fortsätta ytterligare. Arbete med att främja positiva livsstilsförändringar, ökad blodtryckskontroll, åtgärder att minska övervikt, typ 2-diabetes, och främja fysisk aktivitet kommer garanterat att bära frukt, säger Bo Norrving och förklarar att Sverige har sedan snart 30 år ett av världens bästa strokeregister (Riksstroke) som gör det möjligt att följa utvecklingen kontinuerligt.
– Den akuta strokevården har kraftigt förbättrats, och mycket av grundbultarna inom strokeenhetsvård är implementerade och på plats i Sverige. Men vi ser fortfarande skillnader över landet, och var femte patient får fortfarande inte direkt vård på en strokeenhet. Rehabilitering och uppföljning behöver också förbättras – bra kan bli ännu bättre.
