Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Sockermolekyl i blodet kan förutse alzheimer

Tidig diagnos och behandling av Alzheimers sjukdom kräver säkra och kostnadseffektiva screeningmetoder. Nu har forskare vid Karolinska Institutet funnit att en typ av sockermolekyl i blodet har ett samband med nivån av tau-protein, som har en nyckelroll i utvecklingen av den svåra demenssjukdomen. Studien, som publicerats i Alzheimer’s & Dementia, kan öppna för enkel screening som med 80 procents säkerhet kan förutse insjuknande tio år i förväg.

Robin Ziyue Zhou, läkarstudent vid KI. Foto: Sofia Dinh.

– Betydelsen av glykaner, en typ av strukturer bestående av sockermolekyler, är ett relativt outforskat fält inom demensforskningen. I studien visar vi att glykannivåerna i blod är förändrade tidigt i sjukdomen. Det skulle kunna innebära att vi kan förutsäga framtida risk för Alzheimers sjukdom med endast blodprov och minnestest, säger studiens försteförfattare Robin Zhou, läkarstudent och anknuten forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS), Karolinska Institutet.

Vid Alzheimers sjukdom förtvinar nervcellerna i hjärnan, vilket tros orsakas av onormala inlagringar av proteinerna beta-amyloid och tau. Kliniska prövningar för läkemedel mot alzheimer visar att behandling bör påbörjas tidigt i sjukdomsförloppet, innan för stor del av hjärnans nervceller har dött.

Behövs fler biomarkörer i blod

Det finns både praktiska och ekonomiska behov av icke-invasiva screeningmetoder för alzheimer. Markörer i blod är att föredra eftersom provtagning av ryggvätska är mer riskfyllt och hjärnavbildning är dyrare jämfört med blodprovstagning.

Nu har forskare vid Karolinska Institutet visat att nivån av vissa glykaner, närmare bestämt N-acetylglukosamin med en viss placering på N-glykaner, kan användas för att förutse risken att insjukna i Alzheimers sjukdom.

Forskargruppen har tidigare visat att det finns ett samband mellan tau-protein och glykannivåer hos personer med Alzheimers sjukdom men då har analyserna gjorts på ryggvätska. Glykaner är sockermolekyler som finns på ytan av proteiner, kroppens byggstenar. Glykaner visar var i kroppen proteinet ska finnas och hur det ska fungera.

Genom att nu mäta nivåer i blodet fann forskarna att individer med matchande nivåer av glykaner och tau har drygt två gånger ökad risk för demens av alzheimertyp.

Sophia Schedin Weiss, docent vid KI. Foto: Linda Weiss.

– Vi visar också att det med en enkel statistisk modell som tar hänsyn till glykan- och taunivåer i blod, förekomst av riskgenen APOE4 samt ett minnestest är möjligt att förutsäga Alzheimers sjukdom med över 80 procents säkerhet nästan ett årtionde innan symtom, som minnesförlust, visar sig, säger Sophia Schedin Weiss, docent vid NVS, Karolinska Institutet, och korresponderande författare.

Uppföljning i 17 år

Resultaten bygger på 233 deltagare i Swedish National study on Aging and Care in Kungsholmen (SNAC-K). Proverna samlades in mellan 2001–2004 och följdes upp regelbundet med avseende på bland annat minnesförmåga och förekomst av demens. Uppföljningarna gjordes var 3–6 år och pågick i upp till 17 år.

Nu fortsätter forskarna med att analysera blodprover från resterande deltagare i SNAC-K-studien, men också deltagare från andra studier på åldrande i Sverige och andra länder.

– Vi samarbetar med forskare inom primärvården i Sverige för att utvärdera olika biomarkörer för demens på vårdcentraler. Vi hoppas att glykaner i blod kommer att visa sig vara ett värdefullt komplement till nuvarande metoder för att screena människor för Alzheimers sjukdom och upptäcka sjukdomen tidigare i förloppet, säger Sophia Schedin Weiss.

Forskningen genomfördes i Lars Tjernbergs forskargrupp vid avdelningen för neurogeriatrik vid Karolinska Institutet i samarbete med Aging Research Center vid Karolinska Institutet, Äldrecentrum och Karolinska Universitetssjukhuset.

Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Stiftelsen för gamla tjänarinnor, Gun och Bertil Stohnes stiftelse, Alzheimerfonden, Stiftelsen Dementia, JPND, Vinnova- och Region Stockholm (ALF). Forskarna rapporterar inga intressekonflikter.

Publikation: ”A glycan epitope correlates with tau in serum and predicts progression to Alzheimer’s disease in combination with APOE4 allele status”. Robin Ziyue Zhou, Davide Liborio Vetrano, Giulia Grande, Frida Duell, Linus Jönsson, Erika J Laukka, Claudia Fredolini, Bengt Winblad, Lars Tjernberg, Sophia Schedin-Weiss. Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer’s Association, online 12 april 2023

Liknande poster

Uppsala ska vägleda i kliniska studier

Uppsala ska vägleda i kliniska studier

En av tio personer över 70 år uppfyllde kriterierna för att erbjudas läkemedelsbehandling mot Alzheimers sjukdom. Både män och kvinnor. Det visar den hittills första befolkningsbaserade studien på området.

Hög andel äldre med behandlingsbar alzheimerpatologi enligt HUNT-studien

Hög andel äldre med behandlingsbar alzheimerpatologi enligt HUNT-studien

En av tio personer över 70 år, en oväntat hög andel, uppfyllde kriterierna för att erbjudas läkemedelsbehandling mot Alzheimers sjukdom, visar första befolkningsbaserade studien på området.

Från biomarkörer till behandling – nya rön inom neurodegenerativ sjukdom

Från biomarkörer till behandling – nya rön inom neurodegenerativ sjukdom

Nestorn i Sverige inom området demens, professor Bengt Winblad utser årligen en pristagare med tillhörande forskningsanslag till en person med framstående insatser inom Alzheimerforskningen. Professor Johan Lökk rapporterar från symposiet.

Ny behandlingsprincip för Alzheimer redo för fas 3

Hjärnans mitokondrier behöver energi. Detta ska angripas i professor Mathias Uhlén stora projekt för att behandla Alzheimers sjukdom. Scandibio Therapeutics inleder nu en av de största kliniska prövningarna hittills inom området.

Avvakta med donanemab

Avvakta med donanemab

NT-rådets rekommendation för behandling med nya donanemab vid Alzheimers sjukdom är att avvakta deras kommande bedömning.

Tidig diagnostik är nyckeln – behandling mot Alzheimers måste hinna ”rädda” hjärnan

Tidig diagnostik är nyckeln – behandling mot Alzheimers måste hinna ”rädda” hjärnan

Den senaste tidens medicinska genombrott inom Alzheimer har alla de gemensamt – att de bromsar nedbrytningen av hjärnan. Ingen kan bygga upp det som redan dött. ”Vi har hittat ett sätt att hitta tecken på kognitiv svikt vid Alzheimer betydligt…

Ny möjlighet för tidig diagnos och behandling av Alzheimers

Ny möjlighet för tidig diagnos och behandling av Alzheimers

Forskare vid Göteborgs universitet, i samarbete med forskare vid University of Pittsburgh, har upptäckt en ny biomarkörtest i ryggmärgsvätska (CSF) som kan upptäcka tidig tau-patologi, vilket ger hopp om tidigare diagnos och behandling av Alzheimers sjukdom. Tohidul Islam, korresponderande författare,…

Blodprov kan utesluta begynnande demens

Blodprov kan utesluta begynnande demens

Forskare vid Karolinska Institutet har visat hur några specifika biomarkörer i blod hos kognitivt friska äldre kan förutsäga utvecklingen av demens upp till tio år innan diagnos. En ny studie publicerad i Nature Medicine har undersökt några specifika biomarkörers möjligheter…

Ny app ska underlätta för personer med ADHD

For You With You ADHD är en app för kommunikation mellan vuxna med ADHD och vården, ett resultatet av ett samarbete mellan KI, Region Stockholm & Takeda.

Dålig kärlhälsa får hjärnan att åldras snabbare

Dålig kärlhälsa får hjärnan att åldras snabbare

Med ett AI-verktyg har forskare vid Karolinska Institutet analyserat hjärnbilder från 70-åringar och skattat hjärnans biologiska ålder.

Forskning om diagnosmetod för Alzheimer får 10 miljoner av Torsten Söderbergs Stiftelse

Forskning om diagnosmetod för Alzheimer får 10 miljoner av Torsten Söderbergs Stiftelse

Att hitta ett säkert och enkelt sätt att diagnostisera Alzheimers sjukdom inom primärvården har länge varit en dröm. Årets mottagare av Torsten Söderbergs Akademiprofessur i medicin, Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, är på god väg att realisera…

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Ett blodprov är lika träffsäkert – och i vissa fall överlägset – ryggvätskeprov för att ställa en alzheimerdiagnos. Det visar en studie.

Framsteg i att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers sjukdom

Framsteg i att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers sjukdom

Forskare vid Karolinska Institutet har gjort spännande upptäckter om Alzheimers sjukdom, en vanlig form av demens som påverkar miljontals människor runt om i världen. I en studie publicerad i Alzheimer’s & Dementia: Alzheimer’s Associations tidskrift, har de utforskat potentialen hos…

KI i internationellt samarbete för att förebygga Alzheimers sjukdom

Karolinska Institutet är en av 24 parter i AD-RIDDLE, ett samarbetsprojekt som ska öka vårdgivares möjligheter att upptäcka, diagnosticera, förebygga och behandla Alzheimers sjukdom. Projektet, som stöds av EU:s Innovative Health Initiative (IHI) och UK Research and Innovation (UKRI), startade…

Proteinaktivering i hjärnan kan skydda kvinnor mot Alzheimer

Proteinaktivering i hjärnan kan skydda kvinnor mot Alzheimer

En ny studie vid Karolinska Institutet tyder på att aktivering av ett visst hjärnprotein kan skydda kvinnor från att utveckla neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom.

Lewy body-demens drabbar hjärnan hos män och kvinnor på olika sätt

Lewy body-demens drabbar hjärnan hos män och kvinnor på olika sätt

Demens är en hjärnsjukdom som påverkar mentala kapaciteter som individens minne, språk eller förmåga att förstå och hantera känslor. Bland de olika typerna av demens är demens med Lewy-kroppar (DLB) en relativt vanlig demenssjukdom.

Bakteriell hjärnhinneinflammation ger en av tre barn skador för livet

Bakteriell hjärnhinneinflammation ger en av tre barn skador för livet

En av tre som drabbats av bakteriell hjärnhinneinflammation som barn lever med permanenta neurologiska funktionsnedsättningar på grund av infektionen. Det visar en ny registerstudie ledd från Karolinska Institutet och publicerad i JAMA Network Open.

Vanlig alzheimermedicin kopplas till minskad risk att dö hos personer med tidigare hjärtinfarkt

Vanlig alzheimermedicin kopplas till minskad risk att dö hos personer med tidigare hjärtinfarkt

En ny studie från Karolinska Institutet visar att en vanlig behandling vid Alzheimers sjukdom även verkar kunna minska risken att dö hos patienter som tidigare har haft en hjärtinfarkt.

Tydligt samband mellan autoimmun sjukdom och förlossningsdepression

Tydligt samband mellan autoimmun sjukdom och förlossningsdepression

Kvinnor med autoimmuna sjukdomar har högre risk att drabbas av depression under graviditeten och efter förlossningen. Omvänt har kvinnor som tidigare haft en förlossningsdepression förhöjd risk att utveckla autoimmuna sjukdomar. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet.

Sophie Erhardt får KAW-miljoner för utveckling av läkemedel mot immun-inducerad kognitiv svikt

Sophie Erhardt får KAW-miljoner för utveckling av läkemedel mot immun-inducerad kognitiv svikt

Sophie Erhardt, professor i experimentell psykiatri vid KI, erhåller en forskningsanslag på 3 miljoner SEK från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för utveckling av läkemedel som riktar sig mot immuninducerad kognitiv försämring och psykos.