Snabbare strokebehandling på Sahlgrenska med kamera i ambulansen
Genom att titta på patienten med videokamera och samtidigt prata med ambulanssjuksköterskan som gör olika tester på patienten kan en skicklig neurolog få en uppfattning om hur stor stroken är, var i hjärnan den sitter och vilken behandling som är bäst. Fotograf/Källa: Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Tolv ambulanser i regionen har utrustats med videokameror. Syftet är att neurologer på Sahlgrenska Universitetssjukhuset ska kunna identifiera de patienter som drabbats av en stroke orsakad av en blodpropp och snabbt avgöra vilken behandling som är bäst för den enskilde patienten.
– Tidigare har vi fått förlita oss helt på den muntliga rapport som ambulanssjuksköterskan kan ge per telefon, för att vi snabbt ska kunna fatta beslut om vilken behandling som sannolikt kommer att vara bäst för just den patienten och då samtidigt till vilket sjukhus patienten ska transporteras, säger Mikael Jerndal, specialistläkare i neurologi och verksam på strokeenheten på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Genom att titta på patienten med videokamera och samtidigt prata med ambulanssjuksköterskan som gör olika tester med patienten kan en skicklig neurolog få en uppfattning om hur stor stroken är, var i hjärnan den sitter och vilken behandling som är bäst. Behandling med propplösande läkemedel, tromboloys, kan alla akutsjukhus i Västra Götalandsregionen ge. Men Sahlgrenska Universitetssjukhuset är ensamma i regionen om att kunna utföra trombektomi, en intervention där proppen dras ut med hjälp av en kateter som förs in genom ett blodkärl i ljumsken.
– Genom att rätt patienter kommer direkt till Sahlgrenska Universitetssjukhuset för trombektomi sparar vi väldigt mycket tid, jämfört med om patienten först skulle tas till närmaste sjukhus för undersökningar och i ett senare skede transporteras vidare till oss, säger Mikael Jerndal, som själv tagit emot videosamtal från ambulanssjuksköterskor ute i regionen vid tre tillfällen.
Just tiden är oerhört viktig när det gäller akut behandling av stroke. För varje minut som det är stopp i ett blodkärl vid en propputlöst stroke dör två miljoner hjärnceller, och ju fortare man kan ta bort proppen desto mindre skada hinner ske.
– Samtidigt gäller det att avgöra vilka patienter som får bäst behandling på närmaste sjukhus och inte bör transporteras direkt till oss. Vid stroke orsakad av mindre blodproppar kan trombolys vara bästa behandlingen, och då kan det gå fortare om man kan få komma till det närmaste sjukhuset. Sen är det också så att en andel av patienterna med misstänkt stroke har någon helt annan förklaring till sina symtom, och även där kan en bedömning i tidigt skede av en erfaren neurolog leda till rätt omhändertagande, säger Mikael Jerndal.
Lars Rosengren, professor, överläkare i neurologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och projektägare för ViPHS, är övertygad om att tillvägagångssättet är framtidens metod för att diagnosticera och triagera strokepatienter.
– Jag är övertygad om att alla ambulanser kommer att utrustas med videokameror i framtiden. ViPHS ska visa att den här akuta videovårdkedjan fungerar, och om resultaten dessutom tydliggör en positiv skillnad för patienterna kommer det att påskynda den processen, säger han.
Fakta: ViPHS
ViPHS står för Videostöd i den PreHospitala Strokekedjan.
Pilotprojektet genomförs av Västra Götalandsregionen i samarbete med Picta, Chalmers och Högskolan i Väst. Det startades 2019 och kommer att avslutas i slutet på 2022 för att därefter utvärderas och eventuellt beredas för ett breddinförande.
De tolv ambulanserna fördelar sig som följande: fyra inom NU-sjukvården (Norra Älvsborgs länssjukhus i Trollhättan och Uddevalla sjukhus), tre inom SkaS upptagningsområde (Skaraborgs sjukhus) och fem inom SÄS. (Södra Älvsborgs Sjukhus).
