Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Snabbare ansamling av Alzheimers-protein hos kvinnor

Alzheimers sjukdom tycks utvecklas snabbare hos kvinnor jämfört med män. Hos kvinnor ansamlas det sjukdomsalstrande proteinet tau fortare enligt en ny studie från det strategiska forskningsområdet MultiPark vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus. Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Brain.

Runt 100 000 svenskar lider av Alzheimers sjukdom som är den vanligaste formen av demens. Fler kvinnor än män drabbas av minnesproblem på grund av Alzheimers. Tau och beta-amyloid är två proteiner som klumpar ihop sig och ansamlas i patienternas hjärnor i takt med att sjukdomen fortskrider. Hur fort denna ansamling går kan ha betydelse för sjukdomsutvecklingen. Ansamlingen av tau går snabbare i patienter som redan har en sjuklig koncentration av betaamyloid. Dessa är individer som redan befinner sig i den tidiga fasen av sjukdomen, men som ibland inte fått någon diagnos än. Nu har forskare vid Lunds universitet upptäckt att tau ansamlas fortare hos kvinnor, även efter att de tagit hänsyn till patienternas ålder och nivåerna av tau som patienterna hade vid första mättillfället. Tillsammans med data från tre liknande studier i USA har 209 kvinnor och 210 män undersökts vid flera tillfällen.

Ruben Smith

– Den individuella variationen i tau-nivåer är stor, men i temporalloben som är ett centralt område för Alzheimers är ansamlingshastigheten 75% högre i genomsnitt för kvinnor som grupp jämfört med män,” förklarar Ruben Smith, specialistläkare vid Skånes universitetssjukhus och docent i neurologi vid Lunds universitet. Både män och kvinnor drabbas i lika hög utsträckning av de första stadierna av sjukdomen då proteinet beta-amyloid ansamlas. Här har forskarna inte funnit några skillnader mellan könen. Det är först när proteinet tau ansamlas som minnesproblem uppstår och här fann forskarna könsskillnader.

– Nästa steg blir att klargöra varför ansamlingen går snabbare hos kvinnor,” säger Sebastian Palmqvist, neurolog vid Skånes universitetssjukhus, docent vid Lunds universitet och forskaren bakom de kognitiva bedömningarna av patienterna. Orsakerna bakom den högre ansamlingstakten hos kvinnor har inte undersökts i den här studien. Men skillnaden mellan könen skulle enligt forskarna kunna bero på olika förekomst av andra sjukdomar som kan påverka förloppet. Andra faktorer som kan skilja sig åt mellan könen är nivåerna av hormoner och molekyler som främjar nervcellernas tillväxt samt graden av inflammation i hjärnan.

Markörer kopplade till inflammation i hjärnan är möjliga att analysera i det nya BIOFINDER-2 projektet*. Den nya studien erbjuder fler biomarkörer och mer detaljerad information om hur Alzheimers kan kopplas till andra sjukdomar hos patienterna.
– Vår studie ger starka indikationer på att den snabbare spridningen av tau gör att fler kvinnor än män drabbas av demens på grund av Alzheimer. Framtida experimentella studier blir viktiga för att förstå varför det är så,” fortsätter Oskar Hansson som är huvudansvarig för studien. Oskar Hansson är professor i neurologi på enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Den nyligen publicerade studien är resultatet av ett lyckat samarbete mellan olika forskningsledare inom MultiPark. Dessutom har nätverket stöttat infrastrukturerna för hjärnavbildning som behövts för att undersökningarna skulle gå att genomföra. Eftersom hälften av alla MultiParks forskningsledare bedriver molekylär forskning skulle det vara möjligt att experimentellt undersöka orsakerna bakom de kliniska upptäckterna. Publikation “The accumulation rate of tau aggregates is higher in females and younger amyloid-positive subjects”

Brain, Volume 143, Issue 12, December 2020, Pages 3805–3815,
https://doi.org/10.1093/brain/awaa327

Kontakt
Ruben Smith, specialistläkare vid Skånes universitetssjukhus och docent i neurologi vid
Lunds universitet, MultiPark
E-post: [email protected]

Liknande poster

Uppsala ska vägleda i kliniska studier

Uppsala ska vägleda i kliniska studier

En av tio personer över 70 år uppfyllde kriterierna för att erbjudas läkemedelsbehandling mot Alzheimers sjukdom. Både män och kvinnor. Det visar den hittills första befolkningsbaserade studien på området.

Hög andel äldre med behandlingsbar alzheimerpatologi enligt HUNT-studien

Hög andel äldre med behandlingsbar alzheimerpatologi enligt HUNT-studien

En av tio personer över 70 år, en oväntat hög andel, uppfyllde kriterierna för att erbjudas läkemedelsbehandling mot Alzheimers sjukdom, visar första befolkningsbaserade studien på området.

Från biomarkörer till behandling – nya rön inom neurodegenerativ sjukdom

Från biomarkörer till behandling – nya rön inom neurodegenerativ sjukdom

Nestorn i Sverige inom området demens, professor Bengt Winblad utser årligen en pristagare med tillhörande forskningsanslag till en person med framstående insatser inom Alzheimerforskningen. Professor Johan Lökk rapporterar från symposiet.

Ny behandlingsprincip för Alzheimer redo för fas 3

Hjärnans mitokondrier behöver energi. Detta ska angripas i professor Mathias Uhlén stora projekt för att behandla Alzheimers sjukdom. Scandibio Therapeutics inleder nu en av de största kliniska prövningarna hittills inom området.

Avvakta med donanemab

Avvakta med donanemab

NT-rådets rekommendation för behandling med nya donanemab vid Alzheimers sjukdom är att avvakta deras kommande bedömning.

Tidig diagnostik är nyckeln – behandling mot Alzheimers måste hinna ”rädda” hjärnan

Tidig diagnostik är nyckeln – behandling mot Alzheimers måste hinna ”rädda” hjärnan

Den senaste tidens medicinska genombrott inom Alzheimer har alla de gemensamt – att de bromsar nedbrytningen av hjärnan. Ingen kan bygga upp det som redan dött. ”Vi har hittat ett sätt att hitta tecken på kognitiv svikt vid Alzheimer betydligt…

Ny möjlighet för tidig diagnos och behandling av Alzheimers

Ny möjlighet för tidig diagnos och behandling av Alzheimers

Forskare vid Göteborgs universitet, i samarbete med forskare vid University of Pittsburgh, har upptäckt en ny biomarkörtest i ryggmärgsvätska (CSF) som kan upptäcka tidig tau-patologi, vilket ger hopp om tidigare diagnos och behandling av Alzheimers sjukdom. Tohidul Islam, korresponderande författare,…

Blodprov kan utesluta begynnande demens

Blodprov kan utesluta begynnande demens

Forskare vid Karolinska Institutet har visat hur några specifika biomarkörer i blod hos kognitivt friska äldre kan förutsäga utvecklingen av demens upp till tio år innan diagnos. En ny studie publicerad i Nature Medicine har undersökt några specifika biomarkörers möjligheter…

Upptäckt visar hur inflammation sprids snabbt i kroppen

Upptäckt visar hur inflammation sprids snabbt i kroppen

De små blåsorna som sitter på cellytan har större betydelse för spridning av inflammation och ämnen till andra delar av kroppen än vad man tidigare känt till.

Forskning om diagnosmetod för Alzheimer får 10 miljoner av Torsten Söderbergs Stiftelse

Forskning om diagnosmetod för Alzheimer får 10 miljoner av Torsten Söderbergs Stiftelse

Att hitta ett säkert och enkelt sätt att diagnostisera Alzheimers sjukdom inom primärvården har länge varit en dröm. Årets mottagare av Torsten Söderbergs Akademiprofessur i medicin, Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, är på god väg att realisera…

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Ett blodprov är lika träffsäkert – och i vissa fall överlägset – ryggvätskeprov för att ställa en alzheimerdiagnos. Det visar en studie.

Framsteg i att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers sjukdom

Framsteg i att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers sjukdom

Forskare vid Karolinska Institutet har gjort spännande upptäckter om Alzheimers sjukdom, en vanlig form av demens som påverkar miljontals människor runt om i världen. I en studie publicerad i Alzheimer’s & Dementia: Alzheimer’s Associations tidskrift, har de utforskat potentialen hos…

KI i internationellt samarbete för att förebygga Alzheimers sjukdom

Karolinska Institutet är en av 24 parter i AD-RIDDLE, ett samarbetsprojekt som ska öka vårdgivares möjligheter att upptäcka, diagnosticera, förebygga och behandla Alzheimers sjukdom. Projektet, som stöds av EU:s Innovative Health Initiative (IHI) och UK Research and Innovation (UKRI), startade…

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar i hjärnan är vanliga vid vaskulär demens – som uppstår när kärlsjukdom orsakar kronisk blodbrist i hjärnan – och även i samband med andra tecken till kärlsjukdom. Det som förvånade forskarna var att hallonen också förekom vid en…

Knutor på hjärnan triggar epileptiska anfall – kan kirurgi hjälpa?

Tuberös skleros är en svår medfödd sjukdom där majoriteten också har epilepsi. Trots tung krampförebyggande medicinering är det få som uppnår anfallsfrihet och många har fortsatt dagliga anfall. Det enda sätt vi i nuläget känner till för att helt bota…

Träning skyddar hjärnan

Träning skyddar hjärnan

Tomas Deierborg forskar om inflammation i hjärnan och fick en ny forskningsidé när han själv hade åkt Vasaloppet och såg hur många som deltog. Idag har hans forskning, baserad på register över 200 000 Vasaloppsåkare, genererat intressanta resultat om hur…

Proteinaktivering i hjärnan kan skydda kvinnor mot Alzheimer

Proteinaktivering i hjärnan kan skydda kvinnor mot Alzheimer

En ny studie vid Karolinska Institutet tyder på att aktivering av ett visst hjärnprotein kan skydda kvinnor från att utveckla neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom.

Vanlig alzheimermedicin kopplas till minskad risk att dö hos personer med tidigare hjärtinfarkt

Vanlig alzheimermedicin kopplas till minskad risk att dö hos personer med tidigare hjärtinfarkt

En ny studie från Karolinska Institutet visar att en vanlig behandling vid Alzheimers sjukdom även verkar kunna minska risken att dö hos patienter som tidigare har haft en hjärtinfarkt.

Livskvalitetens fem i topp-lista

Livskvalitetens fem i topp-lista

Vad innebär egentligen livskvalitet? Forskare vid Lunds universitet har analyserat 356 olika hälsofaktorer hos nästan 30 000 män och kvinnor mellan 50 och 64 år. Genom att använda AI har de kunnat rangordna alla de olika variablerna och fått fram…

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Behandlingen av stroke orsakad av blodpropp har blivit mycket bättre de senaste årtiondena. Ändå drabbas fortfarande en del av svåra stroke med funktionsnedsättning till följd. En vanlig orsak är att patienter kommer för sent till sjukhus. Här återstår därför mycket…