Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Små förändringar kapar livsviktiga minuter

Karolinska Universitetssjukhuset i Solna är det sjukhus i Region Stockholm som tar emot patienter som drabbats av stor stroke. Nu görs justeringar i arbetssätten för att kapa livsviktiga minuter för patienter som är i behov av trombektomi.

Fem personer står samlade i en angiosal.

Foto: Michael Mazya, bitr överläkare ME Neurologi, Tomas Majing, bitr överläkare PMI, Åsa Kuntze Söderqvist överläkare ME Neuroradiologi, Robert Kaspersen, anestesisjuksköterska och Annelie Johansson, strokesjuksköterska. Foto: Linn Almerud

Tiden är viktig när en person drabbas av stroke. Tiden in till sjukhuset, tiden från ankomst till injicering av propplösande läkemedel (trombolys), och tiden till nålsättning i ljumsken för utförande av trombektomi, ett ingrepp där proppen mekaniskt dras ut ur hjärnans kärl. Att få rätt vård snabbt är avgörande för att rädda så många hjärnceller som möjligt.


Michael Mazya

– Alla hjärnceller spelar roll. Antalet hjärnceller som dör och hur fort det går varierar mellan olika personer. Tio minuter kan innebära skillnad mellan döda och levande hjärnceller. Det kan betyda skillnaden mellan att ha gångförmåga eller inte, att kunna återvända till sitt arbete eller inte, eller att kunna klara sig själv eller behöva assistans. Mängden räddad hjärnvävnad spelar jättestor roll, säger Michael Mazya, docent, patientflödesansvarig och bitr överläkare ME Neurologi.

Nytt förbättringsarbete ska minska tiderna

Genom åren har flera arbeten gjorts för att snabba upp strokeflödet (se fakta). Nu har ett nytt förbättringsarbete inletts med målet att få ner tiderna från patientens ankomst till angiolab till ljumskpunktion och trombektomistart. Arbetet började med en insikt från det nationella kvalitetsregistret över endovaskulär behandling av stroke, EVAS-registret.

porträttbild
Åsa Kuntze Söderqvist

– Idag tar det 23 minuter från det att patienten kommer hit till angiolab tills vi sticker i ljumsken. I registret för 2020 kunde vi dock se att på Sahlgrenska i Göteborg tar det 13 minuter. Så vi besökte dem för att ta reda på vad de gör snabbare och hur vi kan lära oss av dem, berättar Åsa Kuntze Söderqvist, överläkare ME Neuroradiologi.Flera förbättringar kunde hämtas hem direkt, bland annat har ena sidan av patientbritsen blivit dedikerad för anestesimedarbetarna och den andra sidan för neurologerna.

– Vi har också infört färdiguppdragna läkemedel. Dagtid är det vi från neuroanestesin med vana i miljön som hanterar narkosarbetet men jourtid cirkulerar uppdraget inom trauma och akutsektionen. Det kan landa på en ensam anestesisjuksköterska som kanske inte brukar vara här, då förbättrar och underlättar dessa förberedelser mycket, säger Tomas Majing, biträdande överläkare PMI.

Porträttbild på Tomas Majing.

Tomas Majing

Tydliggöra roller och uppgifter i salen

Förutom läkemedel har de även färdigdukade bord med instrument som behövs vid ingreppet. Nästa steg är att ta fram ett schema för var exakt varje medarbetare i angiosalen ska vara och vad hen ska göra i skarpt läge.– Vi vill bygga upp den så kallade ”dansen i rummet” – vem som gör vad – bättre för att allt ska bli tydligare och effektivare. Vi samlar in uppgifter om vilka som ska vara på rummet och vilka uppgifter som ska göras och sedan får vi lägga pussel. Varje litet steg kan brytas ner i många mindre delar, och det finns små detaljer som vi kommer kunna fila på. Vi vill utmana olika uppgifter som utförs och av vem. Är det rätt person som gör uppgiften idag eller kan flödet optimeras genom att byta arbetsuppgifter med varandra, säger Åsa Kuntze Söderqvist.

Under våren kommer de att ha simuleringar och kartlägga alla medarbetares rörelser och uppgifter med målet att kunna effektivisera tiden så tiden från patientens ankomst till angiolab till ljumskpunktion blir tolv minuter.– Sedan är det inte meningen att vi ska stressa. Det ska vara effektivt men det ska vara tolv kontrollerade minuter, och jag tror absolut att vi kan komma dit, säger Tomas Majing.Text och foto: Linn Almerud

Nya rutiner minskade behandlingstid från 40 till 13 min

  • År 2017 startade ett sorteringsarbete redan i ambulansen som innebär att patienter med stora strokesymtom körs direkt till Karolinska i Solna för beslut om trombektomi. Det minskade mediantiden från insjuknande till artärpunktion från 3,5 timmar till 2 timmar och 15 min, vilket har inneburit stora förbättringar för patienternas funktionsnivå. Även tiden från sjukhusankomst till tombolys har kapats från över 40 minuter till 13 minuter i mediantid, vilket är riksledande och även bland de snabbaste genomsnittstiderna i världen.
  • Trombektomi är ett ingrepp där blodproppen dras ut med hjälp av tunna verktyg som förs in via blodkärlen. En kateter förs upp i hjärnan via ett kärl i ljumsken. Via kateterns förs sedan en tunn slang med ett nät in i blodkärlet som fångar in blodproppen som sedan kan dras ut, alternativt kan blodproppen aspireras (sugas) ut.

Bättre rutiner ökar behandlingen med 42 procent

  • Under 2021 genomfördes 320 trombektomier på Karolinska, vilket är en ökning med 42 procent från år 2020 då 224 trombektomier genomfördes.

– Indikationerna för behandling har vidgats vilket innebär att man har evidens för att behandla längre ut i artärträdet och man tar bort proppar även hos patienter med relativt stora fullbordade infarkter för att rädda ytterligare hotad vävnad. Vi upplever också en ökning av DT-angiografi på övriga sjukhus där patienter vaknar med strokesymtom, och även vid lindrigare symtom, där kärlen tidigare inte avbildades på rutin. Det gör att fler proppar upptäcks och fler patienter blir aktuella för trombektomi. Vi bedömer att det även fortsatt kommer att öka en del, säger Michael Mazya och Åsa Kuntze Söderqvist.

Liknande poster

Stor ökning av direktinläggningar vid stroke på Akademiska

Läs mer...

Trombektomi-team vinner Sahlgrenska Universitetssjukhusets kvalitetspris 2022

Läs mer...

Fler döda i stroke under pandemin

Läs mer...