Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Slarvigt att inte varna för fästingar

Han har 10 000 fästingar i frysen och är en av media ofta anlitad expert. Professor Thomas Jaenson har vigt de senaste 40 åren åt att studera fästingar och sjukdomarna de kan föra över till oss. Han är övertygad om att de bär på många fler smittor än vad vi idag känner till och tycker att myndigheterna borde ta ett större ansvar och varna för TBE-täta områden.

Thomas Jaenson har forskat om fästingar sedan 80-talet. Enligt hans beräkningar riskerar det att bli många TBE-fall i år om det inte blir en torr sommar. Foto: Mikael Wallerstedt.

Att fånga in dem går lätt. Thomas Jaenson drar en ljus yllefilt över gräset, vänder på den och samlar in de krypande små djuren. Så här har han hållit på sedan 80-talet, rest runt till olika platser i Sverige för att kartlägga fästingarnas utbredningsområden och studera de olika sjukdomsorsakande mikroberna som de kan bära på.

Just nu ser det ut att bli ett bra år för Ixodes ricinus, vanlig fästing. En art med bra lukt- och smaksinne som i larvstadiet suger blod från små däggdjur. Det är också då de riskerar att smittas med Borreliabakterier och TBE-virus, som de sedan i nymfstadiet kan föra över till oss.

− Förra året fanns det många smågnagare och det brukar innebära att vi får många TBE-smittade nymfer året därpå. Om det inte blir en väldigt torr sommar, får vi nog räkna med många TBE-fall i år, säger Thomas Jaenson, professor emeritus i medicinsk entomologi vid Uppsala universitet.

Läs hela artikeln om forskarprofilen Thomas Jaensen här.

Liknande poster

Dubbel risk för demens med munsårsvirus

Dubbel risk för demens med munsårsvirus

Personer som någon gång i livet haft herpesvirus löper dubbelt så stor risk att utveckla demens jämfört med de som aldrig varit infekterade. En ny studie från Uppsala universitet bekräftar tidigare forskning som gjorts kring om herpes kan vara en…

Stamceller utforskas under rymdresa

Stamceller utforskas under rymdresa

Hur påverkas stamceller av tyngdlöshet? Det vill forskare vid Uppsala universitet ta reda på. Flera miljoner stamceller har därför följt med till den internationella rymdstationen ISS, där experiment ska utföras av astronauter.

Många fler smittas av TBE-virus än vad som tidigare varit känt

Många fler smittas av TBE-virus än vad som tidigare varit känt

Antalet infektioner av det fästingburna TBE-viruset som inte upptäcks av vården är mycket högre än vad som tidigare antagits. Det här visar en ny studie vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala där svenska blodgivare undersökts.

Gener påverkar om spädbarn tittar mest på ansikten eller icke-sociala objekt

Gener påverkar om spädbarn tittar mest på ansikten eller icke-sociala objekt

Om spädbarn vid fem månaders ålder tittar mest på ansikten eller icke-sociala objekt som bilar eller mobiltelefoner styrs till stor del av generna. Det har forskare vid Uppsala universitet och Karolinska institutet nu kunnat visa.

Den starka obehagskänslans plats i hjärnan hittad

Den starka obehagskänslans plats i hjärnan hittad

Forskare har identifierat en ny nervcellskrets i hjärnan som vid aktivering ger upphov till stark obehagskänsla. Genom upptäckten kan de också för första gången visa att subtalamus, en struktur i hjärnan som kontrollerar viljestyrda rörelser, även kan spela en roll…

Ny spatial omics-metod skapad

Ny spatial omics-metod skapad

Forskare vid Uppsala universitet, Stockholms universitet och KTH, har lyckats skapa en ny spatial omics-metod. Genom att kombinera två komplexa tekniker som vanligtvis används separat har man tagit ett viktigt steg inom forskningen om biologiska vävnader.

Nya ledtrådar i arbetet att bekämpa TBE

Nya ledtrådar i arbetet att bekämpa TBE

En svensk variant av det fruktade fästingburna TBE-viruset orsakar ovanligt svår sjukdom i försök på möss. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

Ny metod hjälper immunceller att angripa hjärntumörer

Ny metod hjälper immunceller att angripa hjärntumörer

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en metod som underlättar för immunceller att ta sig ut från blodkärlen in i tumörer och där känna igen och döda cancerceller. Målet är att förbättra möjligheterna att behandla allvarliga hjärntumörer.

Olika celltyper i hjärnan drabbas vid fästingsmitta

Olika celltyper i hjärnan drabbas vid fästingsmitta

Det fruktade fästingburna TBE-viruset infekterar olika typer av hjärnceller i skilda delar av hjärnan, beroende på om den drabbades immunsystem är aktiverat eller inte. Det visar en ny studie vid Umeå universitet.

Ny modell testar läkemedels förmåga att nå hjärnan utan djurförsök

En forskargrupp vid Uppsala universitet har utvecklat en enkel och effektiv artificiell modell som kan användas för att avgöra om antikroppsbaserade läkemedel kan ta sig förbi blod-hjärnbarriären och in i hjärnan. Idag är djurexperiment den vanligaste metoden för testa om…

Individanpassad Parkinsonbehandling ger större trygghet

Individanpassad Parkinsonbehandling ger större trygghet

Parkinsonpatienter ges i dag en mycket effektiv behandling för symtomen med motoriska svårigheter. Efter år av forskning inom neurologi vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset har forskarna lyckats optimera läkemedelsbehandlingen för symtom vid Parkinsons sjukdom.

”Smärta är inte bara ett symtom”

”Smärta är inte bara ett symtom”

Smärta betraktas ofta som ett symtom, men ibland är smärtan en sjukdom i sig som kräver behandling. Ett exempel är fibromyalgi som främst drabbar kvinnor. Professor Eva Kosek har länge forskat om smärta och har nu återvänt till Uppsala, dit…

Bättre vaccineffekt vid fler B-celler hos MS-patienter

Bättre vaccineffekt vid fler B-celler hos MS-patienter

MS-patienter behandlade med rituximab får bättre effekt av covid-19-vaccin om halten av B-celler är högre visar en ny studie från Uppsala universitet.

Inflammation och nätliknande proteinstrukturer vid kavernöst angiom

Inflammation och nätliknande proteinstrukturer vid kavernöst angiom

Vid sjukdomen kavernöst angiom uppstår missbildade blodkärl i hjärnan, ryggmärgen eller ögats näthinna. I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet att vita blodkroppar och proteinstrukturer som är kopplade till immunsvaret ansamlas i anslutning till de missbildade kärlen.

Teknik kan underlätta diagnos av demenssjukdomar

Teknik kan underlätta diagnos av demenssjukdomar

Ett nytt sätt att diagnostisera demens vid Parkinsons sjukdom och Lewy body-demens. Det är målet för ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som leds från Uppsala universitet där den nya tekniken avbildande masspektrometri spelar en framträdande roll.

Individanpassad behandling av traumatiska hjärnskador

Individanpassad behandling av traumatiska hjärnskador

Hur man återhämtar sig efter en traumatisk hjärnskada skiljer sig åt mellan patienter. Nu vill forskare på Uppsala universitet ta fram ett nytt individanpassat läkemedel som baseras på en substans som stimulerar cellförnyelse för bättre återhämtning.

Kombinerat gång- och kognitionstest kan bidra till tidig upptäckt av demens

Kombinerat gång- och kognitionstest kan bidra till tidig upptäckt av demens

Förmågan att samtidigt utföra två uppgifter är ofta påverkad tidigt hos personer som håller på att utveckla demens. Ett kombinerat så kallat dual-task-test, där patienten går och samtidigt presterar kognitivt, kan användas som stöd vid utredning och prediktion av demenssjukdom.

Effektivare behandling av Alzheimers

Effektivare behandling av Alzheimers

Forskare vid Uppsala universitet har lyckats specialdesigna antikroppar som kan ge en effektivare behandlingsmetod av Alzheimers sjukdom.

Hur hormoner kan lindra sidospecifika rörelsesvårigheter efter hjärnskada

Hormoner som frigörs efter en hjärnskada kan ge rörelseproblem på höger och vänster sida av kroppen visar en ny forskning från bland annat Uppsala universitet. Resultaten tyder också på att hormonblockerande preparat kan motverka de här effekterna.

Mutationer i neurochondringenen kopplas till epilepsi

Mutationer i neurochondringenen kopplas till epilepsi

Mutationer i genen för neurochondrin kan bidra till att epilepsi, försenad språkutveckling och utvecklingsstörning uppstår. Mutationen innebär en genförändring som kraftigt försämrar kontakter och signalöverföring mellan nervcellerna i hjärnan.