Sjuksköterskors ledarskap påverkar livets slutskede
I norra Sverige är avstånden långa och vården sker ofta i hemmet. Här spelar sjuksköterskor en avgörande roll i livets slutskede. En ny studie från Mittuniversitetet ger en unik inblick i hur sjuksköterskor upplever sitt ledarskap över undersköterskor och vårdbiträden som vårdar döende personer.
– Sjuksköterskorna beskriver hur de ofta sätter sina egna behov åt sidan för att stötta vårdpersonalen, som i många fall saknar formell utbildning i palliativ vård, säger Laura Tolboom, doktorand på Mittuniversitetet. Samtidigt brottas de med organisatoriska utmaningar, otydliga ansvarsfördelningar och språkbarriärer, särskilt i mer tätbebyggda områden där personalomsättningen är hög, fortsätter Laura.
Studien bygger på fokusgruppsintervjuer med 20 sjuksköterskor inom kommunal hemsjukvård. Resultaten visar att relationellt ledarskap är avgörande för att skapa trygghet och kvalitet i vården, där närvaro, medkänsla och tillgänglighet står i centrum
I glesbygdsområden upplevs samarbetet ofta som mer stabilt, tack vare tätare kontakt och större kännedom om personalen. I städerna däremot är distansen mellan yrkesgrupperna större, vilket försvårar ledarskapet och riskerar att påverka vårdens kvalitet negativt.
– Som en sjuksköterska uttryckte det: ”Vi behöver dem, och de behöver oss.” Det är ett samspel som kräver ömsesidig respekt, tillit och ständig närvaro, särskilt när vården sker i livets mest sårbara skede, säger Laura Tolboom.
Studien lyfter också fram behovet av strukturella förändringar. Sjuksköterskorna efterlyser mer stöd, tydligare ansvarsfördelning och bättre utbildning för vårdpersonalen. De betonar att vård i livets slutskede inte bara kräver medicinsk kompetens, utan också emotionell närvaro och förståelse för livets cykler.
Tolbooms forskning ger röst åt en ofta osynlig del av vården – den som sker i hemmet, i tystnad, när livet går mot sitt slut. Den visar att sjuksköterskans roll som ledare är komplex, men också avgörande för att skapa en värdig död.
