Sinnet för ordning skiljer människan från andra djur
Att komma ihåg ordningen på information är centralt för att en människa ska kunna delta i samtal, planera sin vardag eller genomgå en utbildning. En ny studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLoS One, visar att förmågan troligen utmärker just människosläktet. Inte ens våra närmaste släktingar, som dvärgschimpanser, lär sig ordning på samma sätt.
Två dvärgschimpanser. Foto: Jaap Bleijenberg.
– Studien bidrar med ännu en pusselbit till frågan om hur människans och andra djurs mentala förmågor skiljer sig åt, och varför det bara är människan som talar språk, planerar rymdfärder, och har lärt sig exploatera jorden så effektivt att hon nu utgör ett allvarligt hot mot otaliga andra livsformer, säger Johan Lind, docent i etologi och biträdande föreståndare vid Centrum för evolutionär kulturforskning, Stockholms universitet. Sedan september även biträdande professor i etologi vid Linköpings universitet.
Redan tidigare forskning vid Stockholms universitet har föreslagit att det endast är människan som har förmågan att känna igen och komma ihåg så kallad sekventiell information, och att den förmågan är en fundamental byggsten bakom människans kulturella förmågor. Men tidigare har denna sekvensminnes-hypotes inte testats hos människans närmaste släktingar, människoaporna. De nya experimenten visar nu att inte heller dvärgschimpanser, som liksom människan är en människoapa, lär sig ordningen på två stimuli med någon större precision.
I den nyligen publicerade boken The Human Evolutionary Transition: From Animal Intelligence to Culture (Princeton University Press) har etologerna Magnus Enquist och Johan Lind vid Stockholms universitet, och Stefano Ghirlanda, forskare i psykologi vid Brooklyn College, New York, lanserat en ny teori för hur människan utvecklades till en kulturvarelse. En central idé handlar om hur människan och andra djur skiljer sig åt i hur de känner igen och kan minnas sekventiell information.
– Vi har tidigare analyserat en stor mängd studier som föreslår att det endast är människan som utvecklat en förmåga att hantera sekventiell information med hög precision. Men, trots att vi analyserat data hos en mängd däggdjur och fåglar, inklusive en del apor, har det saknats information från våra närmaste släktingar bland människoaporna, säger Johan Lind.
I en serie experiment har dvärgschimpansers och människors minnesförmågor testats genom att de har fått trycka på datorskärmar för att bland annat lära sig skilja på olika sorters korta sekvenser. Bland annat har testpersoner och dvärgschimpanser fått trycka till höger när en gul fyrkant visas före en blå fyrkant, eller genom att trycka till vänster när den blå fyrkanten visas innan den gula fyrkanten.
– Studien visar att dvärgschimpanser glömmer bort att de sett en blå fyrkant redan fem till 10 sekunder efter den försvunnit från skärmen, och att de har mycket svårt att lära sig skilja på sekvenserna blå-fyrkant-före-gul-fyrkant från gul-fyrkant-före-blå-fyrkant, trots att de tränats under tusentals försök, säger Vera Vinken, associerad till Stockholms universitet men numera doktorand i Storbritannien vid Biosciences Institute, Newcastle University.
Försöken visar däremot att människorna vid samma tester lärde sig skilja på de korta sekvenserna direkt. Nu återstår att ta reda på mer om exakt hur människans närmaste släktingar hanterar sekventiell information.
– Vi vet att de inte gör det med samma mentala förmågor som människor, men även om resultaten tyder på att deras arbetsminne i princip fungerar på samma sätt som hos råttor och duvor har ingen praktiskt visat det än, säger etologen Magnus Enquist, professor emeritus och en av grundarna av Centrum för evolutionär kulturforskning.
De nya resultaten ger ytterligare stöd till sekvensminnes-hypotesen, det vill säga att det under människans förhistoria uppstod en förmåga att känna igen och lagra sekvenser och att detta är en nödvändig mekanism för många unikt mänskliga fenomen som språk, planeringsförmåga och sekventiellt tänkande.
