Seizures & Stroke i Göteborg 20–22 februari
Seizures & Stroke i Göteborg 20–22 februari
Första upplagan av konferensen Seizures & Stroke lockade till sig över 130 deltagare i mitten av februari. Johan Zelano, specialistläkare och docent vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, dessutom en av initiativtagarna till konferensen, bidrar här med en sammanfattning.
Epilepsi efter stroke har de senaste åren ådragit sig allt mer intresse. Stora epidemiologiska studier har visat att tillståndet är vanligare än man trott – cerebrovaskulär sjukdom är i många länder den vanligaste identifierbara orsaken till epilepsi. I ett aktuellt svenskt material var det över sju procent av personer med stroke 2005–2010 som de följande åren utvecklade epilepsi. Risken är dubbelt så stor efter intracerebral blödning som efter infarkt. I motsats till den tidigare utbredda uppfattningen att epilepsi efter stroke är lättbehandlat visar många studier att ungefär en tredjedel av alla patienter inte uppnår anfallsfrihet. Om epilepsin efter stroke verkligen är lättbehandlat skulle en möjlig förklaring kunna vara att sjukvården inte är lika ambitiös vid behandling av epilepsi efter stroke som vid annan epilepsi. Det står också klart att patienterna troligen utgör en vaskulär högriskgrupp. I flera studier är risken för ny kärlhändelse och död i hjärt-kärlsjukdom förhöjd.
EN NYSTARTAD KONFERENS
Mot denna bakgrund samlades i februari över 130 deltagare på Wallenbergs konferenscentrum vid Göteborgs universitet för första upplagan av konferensen Seizures & Stroke (som jävsdeklaration anges redan nu att skribenten är en av initiativtagarna till mötet, i organisationskommittén ingick även dr Francesco Brigo, Italien). Programmet inleddes med en så kallad teaching course syftande till en introduktion till ämnet, där 67 deltagare diskuterade fall, epidemiologi och praktisk handläggning. Det allmänna programmet inleddes sedan med prekliniska föredrag. Professorerna Asla Pitkänen, Finland och Emilio Russo, Italien, redogjorde för djurmodeller för epilepsi efter stroke. Inom experimentell epilepsiforskning harsimuleringar av trauma doneurologi minerat, men modeller för både hjärnblödning och ischemisk stroke finns att tillgå. Det stod också klart att modern djurexperimentell forskning kräver enorma resurser. Varje djur genomgår avancerad kirurgi och måste följas upp i veckor till månader. Utfallet är beroende av arbetskrävande video-EEGtolkning, så det krävs mycket stora anslag för att ett laboratorium ska våga närmare sig området. Samtidigt finns mycket erfarenhet från traumamodellerna att ta tillvara, så utvecklingen kan möjligen gå fortare inom stroke.
ENZYMINDUCERANDE LÄKEMEDEL PROBLEMATISKA
Professor i farmakologi Cecilie Johannessen Landmark, Norge, diskuterade därefter antiepileptiska läkemedels farmakologi, med särskilt fokus på interaktioner mellan antiepileptika och NOAK. Eftersom patienter med epilepsi efter stroke ofta behöver behandling för att förebygga ny stroke, har man länge diskuterat om framför allt enzyminducerande antiepileptiska läkemedel skulle kunna vara sämre val än andra antiepileptiska läkemedel. I Sverige och Norge ser man tydligt i förskrivningsdata att det tidigare förstahandsmedlet karbamazepin – en kraftig enzyminducerare – har ersatts av levetiracetam oclamotrigin hos personer med epilepsi efter stroke. Den vetenskapliga litteraturen ger åtminstone teoretiskt stöd för att detta är bra. Karbamazepinbehandling sänker serumkoncentrationer av statiner och förra året kom resultat från en randomiserad läkemedelsprövning som visade att personer som slumpades till karbamazepin och samtidigt tog statiner hade avsevärt sämre blodfettsnivåer än personer som slumpats till icke-enzyminducerande läkemedel. Att enzyminduktion påverkar Waran har varit välkänt under lång tid, men Cecilie Johannessen Landmark redogjorde också för nyare studier som visat att enzyminducerare också verkar kunna sän ka koncentrationen av vissa NOAK. Efter den första dagens vetenskapliga program hälsades deltagarna välkomna av Göteborgs kommunfullmäktiges andre vice ordförande Håkan Eriksson och Västra Götalands regionstyrelses förste vice ordförande Per Tengberg.
