Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Sahlgrenska testar Alzhemiers med blodprov

Först i landet med att ta blodprov för att diagnostisera Alzheimers sjukdom är Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Blodet analyseras för fosforylerat tau, en viktig markör för att värdera förekomsten av alzheimerförändringar i hjärnan. På drygt ett halvår har sjukhuset nu utfört över tusen analyser.

Det var i somras som Sahlgrenska Universitetssjukhuset införde blodprovsanalys i sjukvården för att mäta pTau217, en variant av ett protein som frisätts i ökad mängd vid Alzheimers sjukdom, enligt ett pressmeddelande. Tidigare har det, tillsammans med en minnesutredning, krävts ett ryggvätskeprov för att kunna avgöra om en patient har alzheimerförändringar eller inte. Forskare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet har varit drivande i att utveckla en metod för att i stället kunna mäta halterna med ett enkelt blodprov vid sidan om minnesutredningen.

– På fem år har det gått från forskning till klinisk rutin. Från noll gör vi nu nästan hundra analyser i veckan, säger Joel Simrén, ST-läkare i Klinisk kemi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

I våras godkände det Europeiska läkemedelsverket EMA ett läkemedel mot Alzheimers sjukdom. Det är det första läkemedel som bromsar förloppet av sjukdomen och frågan om dess godkännande i Sverige ligger just nu hos NT-rådet, expertrådet för nya terapier.

– Även om det inte är något botemedel så saktar det helt klart ner förloppet. De första studierna visar att man förlänger fasen med milda symtom med ungefär ett halvår. Men när man nu följt patienterna längre verkar det som att inbromsningen kan vara ännu mer uttalad. Just nu behöver sjukvården vara förberedd på den utveckling som sker och att kunna ställa fler och tidigare diagnoser, säger Joel Simrén.  

Förekomsten av pTau217 ökar

Förekomsten av pTau217 i blodet ökar redan flera år innan patienten märker av några symtom vilket gör att testet kommer få ännu större betydelse framöver.

– Förhoppningen är att testet i framtiden ska användas betydligt tidigare och bredare. Men det förutsätter förstås att det finns ett sätt att förhindra att sjukdomen bryter ut. Den springande punkten är att kunna ge ett läkemedel som påverkar amyloida plack eller andra hjärnförändringar innan de försämrar hjärncellernas funktion. Det pågår väldigt mycket forskning kring detta just nu, säger Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Är det säkert att sjukdom detekteras?

– Det är väldigt träffsäkert, nästan på samma nivå som ryggvätsketesterna. Jag ser att det här kommer att bli ett rutinprov vid kognitiva utredningar för att bättre bena ut om orsaken kan vara Alzheimers sjukdom eller inte, säger Henrik Zetterberg.

Liknande poster

Myastenia gravis kan vara betydligt underbehandlad

Myastenia gravis kan vara betydligt underbehandlad

En avhandling från Region Kronoberg visar hur autoimmuna sjukdomen myastenia gravis påverkar patienters livskvalitet - och vad som kan orsaka den. Malin Petersson, ST läkare i internmedicin, ligger bakom studien.

Luftföroreningar kan öka risk för ALS med 30 procent

Luftföroreningar kan öka risk för ALS med 30 procent

Långvarig exponering för luftföroreningar är associerad med ökad risk för ALS, visar svensk studie.

Första patient i Norden har fått lecanemab

Första patient i Norden har fått lecanemab

Första patienten i Norden har påbörjat behandling med lecanemab. – Jag är mycket glad över att vi nu kan börja hjälpa personer som diagnostiserats med tidig Alzheimers sjukdom även i Norden, säger Gunilla Osswald, vd på Bioarctic.

PODDTIPS: Flot.Bio möter Gunilla Osswald

PODDTIPS: Flot.Bio möter Gunilla Osswald

Philip from Flot.Bio was at BIO-Europe in Stockholm in November, talking with Gunilla Osswalld, the CEO of BioArctic. Listen to the podcast interview here.

Många års forskning börjar ge resultat

Många års forskning börjar ge resultat

Som en av alzheimerforskningens verkliga frontfigurer kan Oskar Hansson nu börja se resultaten av det han drömde om då han började forska runt demenssjukdomar för 20 år sedan. – Vi kan fortfarande inte bota Alzheimers sjukdom, men nu har vi…

Infektioner kopplas till ökad risk för alzheimer och parkinson

Allvarliga infektioner tidigt eller mitt i livet kopplas till ökad risk för Alzheimers och Parkinsons sjukdom. Fynden tyder på att infektioner kan trigga eller förstärka en redan existerande sjukdom.

Minskad agitation visad med brexpiprazole i fas III vid Alzheimers demens

Resultat från en fass III-studie för behandling av agitation hos patienter med Alzheimers demens visade att patienter behandlade med brexpiprazole hade signifikant större minskning av agitation jämfört med placebo.

Målprotein för diabetesläkemedel kopplat till minskad risk för Alzheimers sjukdom

Mekanismer kopplade till ett visst diabetesläkemedel kan fungera skyddande också mot Alzheimers sjukdom, enligt en studie av forskare vid Karolinska Institutet publicerad i Neurology. Resultaten tyder på att diabetesläkemedlets målprotein kan vara intressant att undersöka för behandling av Alzheimers sjukdom.

Lecanemab kan fördröja utvecklingen av demens till följd av Alzheimers sjukdom med flera år, enligt modellering

En artikel om de långsiktiga hälsoeffekterna av lecanemab utvecklad för behandling av tidig Alzheimers sjukdom – har publicerats i tidskriften Neurology and Therapy. Artikeln som baseras på en modellering, visar på att behandling med lecanemab kan bromsa sjukdomens förlopp och…

Nya långtidsdata för ADUHELM® (Aducanumab-avwa)

Nya långtidsdata för ADUHELM® (Aducanumab-avwa)

Långtidsdata från fas 3-studie visar att ADUHELM® fortsätter att minska underliggande patologier av Alzheimers sjukdom hos patienter som behandlats i mer än två år

Ny detaljkunskap om skadligt protein kan bli användbar i kampen mot Alzheimers

Ny detaljkunskap om skadligt protein kan bli användbar i kampen mot Alzheimers

Med hjälp av röntgen- och neutronspridning har ett forskarlag i Lund lyckats kartlägga fibrillstrukturen hos proteinet beta-amyloid 42 som bidrar till Alzheimers sjukdom. Den nya kunskapen kan bli en viktig pusselbit i den framtida jakten på effektiva läkemedel.

Tidig ansamling av tau i hjärnan förutspår minnesförsämring vid Alzheimers sjukdom

Tidig ansamling av tau i hjärnan förutspår minnesförsämring vid Alzheimers sjukdom

Forskare vid Karolinska Institutet har jämfört hur bra olika biomarkörer vid Alzheimers sjukdom förutsäger sjukdomens utveckling och minnespåverkan. De fann att tidig ansamling av proteinet tau i hjärnan mätt med PET-kamera var bättre på att förutse framtida minnesförsämring än biomarkörer…

Framsteg inom proteinforskning förbättrar diagnostik vid alzheimer

Det senaste året har mycket har hänt som förbättrar möjligheterna att diagnostisera och behandla Alzheimers sjukdom. För första gången har ett biologiskt läkemedel riktat mot sjukdomsmekanismerna godkänts i USA och inom kort förväntas besked om godkännande inom EU. Blodprov, som…

Bättre resultat i minnestest när patienter med Alzheimers ätit omega-3

En studie om Alzheimers sjukdom undersöker effekten av omega-3 fettsyror – med minnestester och prover från ryggmärgsvätska.

Klarar vården Alzheimer? Hör vad makthavarna säger i Folkhälsodalen

Alzheimer är en folksjukdom med fler än 100 000 drabbade i Sverige. I takt med att befolkningen blir allt äldre kommer antalet öka och bli ett gigantiskt samhällsproblem. Vårdkostnaderna för demens är redan högre än för alla cancersjukdomar tillsammans.

Satsning på skånsk Alzheimerforskning

Region Skånes styrelse har beslutat att inrätta en plattform för kliniska prövningar inom Alzheimers sjukdom. Målsättningen för plattformen är att göra Region Skåne världsledande inom området och att erbjuda patienter med Alzheimers bättre vård och snabbare tillgång till nya läkemedel.

Möjligt nytt PET-spårämne för tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom

Nya biomarkörer för Alzheimers sjukdom är ett prioriterat område för forskningen, för ökade kunskaper om sjukdomen och möjligheter till tidig diagnos. Nu har forskare vid Karolinska Institutet undersökt ett nytt spårämne vid PET-avbildning som är ett viktigt diagnostiskt verktyg vid…

Protein i hjärnan kan användas i mediciner mot flera allvarliga sjukdomar

Protein i hjärnan kan användas i mediciner mot flera allvarliga sjukdomar

I en ny avhandling i kemi zoomar Dick Sjöström in på ett specifikt transport-protein som vi skulle kunna använda för att utveckla mediciner och behandling mot bland annat hjärntumörer, Alzheimers, malaria och högriskklassade virus om vi lär oss mer om…

Ny svensk teknik ger tidigare och säkrare diagnoser för patienter med Alzheimers och andra kognitiva sjukdomar

En ny teknik för enklare och mer träffsäker diagnostik av demens-/ kognitiva sjukdomar har utvecklats av start-up bolaget Geras Solutions i samarbete med bl.a. Karolinska Universitetssjukhuset. Tekniken är tänkt att avlasta minnesutredningar i både primärvården och på specialistmottagningarna. En forskningsstudie, som…

Högre blodtryck på natten ökar risken för Alzheimers

Äldre män som har högre blodtryck nattetid än dagtid löper ökad risk att drabbas av Alzheimers sjukdom. Det visar en ny studie från forskare vid Uppsala universitet som nu publiceras i tidskriften Hypertension.