Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Så bidrar Neuro till forskning om MS

Ett egenvårdsprogram för att förebygga fall hos personer med multipel skleros (MS) har nyligen beviljats medel. Studien leds av Charlotte Ytterberg på Karolinska institutet.

Fall och fallrelaterade skador är vanliga hos personer med multipel skleros. Så många som 70 procent faller en eller flera gånger under ett halvår. Det finns även ett samband mellan fall hos personer med MS och fallrädsla, sämre livskvalitet och skador. Den forskning kring fall som hittills genomförts omfattar endast personer med MS som kan gå, de som använder rullstol har inte studerats. Det saknas alltså kunskap om riskfaktorer och fallförebyggande åtgärder gällande dem som använder rullstol. 

Egenvårdsprogrammet handlar om att utvärdera genomförbarheten av ett fallförebyggande program för alla personer med MS, det vill säga för såväl rullstolsburna som de som kan gå. Syftet är att utvärdera fallrädsla, tilltro till egen förmåga, fallförebyggande beteende, delaktighet, självskattad påverkan av MS och hälsorelaterad livskvalité.  

Forskning om neurologiska sjukdomar

Tack vare generösa bidrag från våra givare kan vi varje år dela ut flera miljoner i bidrag till forskningsprojekt inom neurologiska sjukdomar. Vi delar i stor utsträckning ut bidrag till projekt där vi ser att resultaten kan komma sjuka människor till godo inom en relativt snar framtid.

Liknande poster

Årets Neuroprofil: Vem vill du nominera?

Årets Neuroprofil: Vem vill du nominera?

Årets Neuroprofil är en person, ett team eller en grupp som genom sitt arbete ideellt eller professionellt gjort neurologin och/eller de neurologiska diagnoserna synliga för en större allmänhet.

Svår MS-sjukdom förutsägs med maskininlärning

Svår MS-sjukdom förutsägs med maskininlärning

En kombination av endast 11 proteiner kan förutsäga hur svår multipel skleros (MS) olika personer kommer att få många år framåt i tiden. De identifierade proteinerna skulle kunna användas till att individanpassa behandlingen efter hur svår sjukdomen förväntas bli. Studien,…

Signifikant minskad risk för multipel skleros hos personer som lever med hiv

Signifikant minskad risk för multipel skleros hos personer som lever med hiv

Under det senaste decenniet har flera fallstudier rapporterat att personer med multipel skleros (MS) som påbörjade antiretroviral behandling mot hiv (för att hålla viruset i schack) sedan upptäckte att deras MS-symtom antingen hade försvunnit helt eller att sjukdomsförloppet hade avtagit…

Rekordstort bidrag till ALS-forskning

Rekordstort bidrag till ALS-forskning

Neuroförbundet delar ut nära 14 miljoner kronor till tre ALS-forskningsprojekt. Forskningen ska bidra till bättre omvårdnad, nya mediciner och precisionsläkemedel.

Epstein-Barr-virus som mål för behandling och förebyggande av MS

Epstein-Barr-virus som mål för behandling och förebyggande av MS

Universitetet i Bergen har i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet tilldelats ett betydande bidrag finansierat av Horizon Europe om 7 miljoner euro under 2024-2028. Detta som ett resultat av forskarnas engagemang i att rikta in Epstein-Barr-virus i syfte att…

Korsreaktiva EBNA1-autoantikroppar riktar sig mot CRYAB vid MS

Korsreaktiva EBNA1-autoantikroppar riktar sig mot CRYAB vid MS

Forskare vid Karolinska Institutet har funnit ytterligare bevis för hur Epstein-Barr-virus kan utlösa multipel skleros eller driva på sjukdomsutvecklingen. I sin studie visar de att vissa individer har antikroppar mot viruset som av misstag attackerar ett protein i hjärnan och…

Ny genupptäckt ger hopp om att bekämpa svår MS

Ny genupptäckt ger hopp om att bekämpa svår MS

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet rapporterar i Nature att de har identifierat den första MS-genvarianten som kan kopplas till sjukdomens svårighetsgrad. Fyndet öppnar för utveckling av behandlingar som förhindrar den ökande funktionsnedsättningen som uppstår i takt med att sjukdomen…

Projektet som får Neuroförbundets stora forskningsbidrag

Projektet som får Neuroförbundets stora forskningsbidrag

Emmanuel Bäckryd, Björn Gerdle och Bijar Ghafouri får Neuroförbundets stora forskningsbidrag på 800 000 kr för att med hjälp av biomarkörer mäta biologiska ämnen i blod och saliv hos patienter med långvariga smärttillstånd.

Därför mår kvinnor med multipel skleros bättre när de är gravida

Därför mår kvinnor med multipel skleros bättre när de är gravida

Kvinnor som har den autoimmuna sjukdomen multipel skleros blir tillfälligt mycket bättre i sin sjukdom när de är gravida. Nu har forskare kartlagt de gynnsamma förändringar som sker naturligt i immunsystemet under graviditet.

Så kan antikroppar mot ett vanligt virus orsaka MS

Så kan antikroppar mot ett vanligt virus orsaka MS

Forskare vid Karolinska Institutet har funnit ytterligare bevis för hur Epstein-Barr-virus kan utlösa multipel skleros eller driva på sjukdomsutvecklingen. En studie publicerad i Science Advances visar att vissa individer har antikroppar mot viruset som av misstag attackerar ett protein i hjärnan och…

Vem blir Årets Neuroprofil 2023?

Vem blir Årets Neuroprofil 2023?

Årets Neuroprofil är en person, ett team eller en grupp som genom sitt arbete ideellt eller professionellt gjort neurologin och/eller de neurologiska diagnoserna synliga för en större allmänhet.

Resultat från COMBAT-MS-studien

COMBAT-MS (COMparison Between All immuno-Therapies for Multiple Sclerosis) var en observationell läkemedelsstudie med syfte att studera sjukdomsförloppet över tid för de som påbörjat ett första sjukdomsmodulerande läkemedel för skovformad MS mellan 2011-01-01 och 2018-10-31, eller gjorde ett första läkemedelsbyte från…

Skillnad på fatigue och fatigability

Skillnad på fatigue och fatigability

Det finns många olika vinklar på trötthet vid myastenia gravis (MG), alltifrån fysisk muskeluttröttbarhet till mental trötthet och andra symtom relaterade till det faktum att man har en kronisk sjukdom som inte alltid är lätt att förutsäga.

Nominera din favorit till Årets Neuroprofil 2023

Nominera din favorit till Årets Neuroprofil 2023

Årets Neuroprofil är en person, ett team eller en grupp som genom sitt arbete ideellt eller professionellt gjort neurologin och/eller de neurologiska diagnoserna synliga för en större allmänhet.

Nya fynd kan leda till individanpassad behandling av MS

Nya fynd kan leda till individanpassad behandling av MS

Befintliga behandlingar av multipel skleros (MS) slår brett mot immunsystemet. Nu har forskare vid Karolinska Institutet utvecklat en metod för att identifiera vilka immunceller som är inblandade hos olika patienter. Med hjälp av metoden har man funnit fyra nya målmolekyler…

Uppdaterade nationella riktlinjer för MS och Parkinsons sjukdom

MS och Parkinsons sjukdom är kroniska, neurologiska sjukdomar. Det finns effektiva läkemedel mot MS, som är viktiga att ge tidigt. För Parkinsons sjukdom finns ingen bromsmedicin, men symtomlindring har stor effekt. De nationella riktlinjerna vänder sig till dig som beslutar…

Claes-Göran, 82, har levt med sjukdomen ALS i 52 år

När Claes-Göran Berndt var i 30-årsåldern fick han den obotliga sjukdomen ALS. Läkaren sa att han kunde räkna med att leva i två och ett halvt år. Nu är han 82 år och en av de i världen som levt…

Epigenetik ger svar om MS

Epigenetik ger svar om MS

Maja Jagodic forskar om hur sjukdomen MS uppstår och varför olika patienter drabbas så olika hårt. Forskning på epigenetisk nivå är lämplig både för att förstå sjukdomen och för att hitta nya sätt att behandla den, menar hon.

Färre skov vid MS med off label-läkemedel

Färre skov vid MS med off label-läkemedel

Patienter med multipel skleros (MS) som behandlades med läkemedlet rituximab hade betydligt lägre risk att drabbas av skov än MS-patienter som fick standardbehandling. Det visar en klinisk fas 3-studie av forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus som publicerats i…

Nya rön öppnar för individanpassad behandling av MS

Nya rön öppnar för individanpassad behandling av MS

Befintliga behandlingar av multipel skleros (MS) slår brett mot immunsystemet. Forskare vid Karolinska Institutet har nu utvecklat en metod för att identifiera vilka immunceller som är inblandade i autoimmuna sjukdomar hos olika patienter. Med hjälp av metoden har de funnit…