Reflektioner över coronapandemins betydelse och interaktioner vid Parkinsons sjukdom
Det nya coronaviruset påverkar oss alla i våra vardagliga liv. Inte minst påtagligt är detta för äldre och/eller personer med kroniska sjukdomar. I denna artikel sammanfattar Örjan Skogar kunskapsläget just nu, med fokus på covid-19 och Parkinsons sjukdom.
Människors normala rutiner har på djupet förändrats under de senaste sex månaderna. En ökad oro även hos i övrigt friska personer är påtaglig. Social distansering, isolering och begränsningar i sociala och normala rutiner hotar tveklöst än mer personer i utsatta grupper. Friska äldre utgör riskgrupper. För personer som redan i sammanhang utanför en pandemi har behov av stöd och hjälp, personlig handräckning och support i vardagen för att orka bära en kronisk sjukdom, som till exempel Parkinsons sjukdom, blir det än mer påtagligt att dessa personers behov i grunden behöver fokuseras på. Dopaminberoende adaptationsmekanismer såsom stresshantering, ångest och depression är redan utan en global pandemi starkt försvagade hos parkinsonpatienter. Mekanismer som avmaskerar debut av motoriska parkinsonsymtom hos icke-diagnostiserade parkinsonpatienter, är alls inte otroligt att vi får uppleva i spåren av pandemin.
KLINISK LÄKEMEDELSFORSKNING UTANFÖR PARKINSONSFÄREN
Kunskaperna runt covid-19 har naturligtvis ökat dramatiskt på ett halvår, nästan 3.000 pågående studier om läkemedelsbehandlingar pågår. Tidsfaktorn är just nu det mest begränsande, läkemedel måste få provas ut under mycket kontrollerade former. Dexametason har visat sig kunna minska dödligheten med 1/3 hos de svårast sjuka under en viss fas av sjukdomsförloppet. Detta är visat av brittiska forskare i en kontrollerad studie och är sedan en tid godkänt för behandling i svåra fall. Virusförökning vid dessa nedregleringsåtgärder för immunförsvaret utgör givetvis en oro i sammanhanget. Tocilizumab (reumatologiskt läkemedel) som i pilotstudie på KI visat immunmodulerande effekt med mindre tid i respirator och på intensivvårdsavdelning. Studierna behöver utvidgas och särskilt kunskaperna om ”timing” när läkemedel sätts in under förloppet och även vilka patienter som skall väljas för behandling. Dock har man inte kunnat se resultaten från pilotstudie replikeras i en större studie. Remdesivir är ett antiviralt läkemedel som godkändes i Europa under sommaren. Har viss effekt på produktionen av nytt genetiskt material av covid-19 – man har sett förkortad tid för intensivvårdsbehovet i vissa fall. Svårigheterna är att veta när under förloppet som läkemedlet ska ges. Bäst att kunna ge tidigt men svårt att utvärdera effekterna.
