Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Rätt stöd i rätt tid under demensresan

Demensteamet växte fram som ett unikt pilotprojekt i Örnsköldsvik. Nu har det permanentats för att fortsätta ge patienter som diagnostiserats med demens en tryggare resa genom sjukdomsförloppet.

Andrea Grafström, biståndshandläggare, Linda Backman, demenssjuksköterska, Susanne Wigren, arbetsterapeut, Ann-Marie Westerlund, demenssjuksköterska, Jonas Nyfelt, läkare, Eva Amundsson, demens- och samordningssjuksköterska primärvården.

Ann-Marie Westerlund, demenssjuksköterska på geriatriska mottagningen vid sjukhuset i Örnsköldsvik, är en av initiativtagarna till demensteamet. Hon berättar att teamets uppgift dels är att skapa trygghet för patienter och ge stöd åt anhöriga, dels att effektivisera verksamheten genom att förkorta beslutsvägarna.

– Samarbetet i teamet gör att patienten tack vare en anpassad miljö och kognitiva hjälpmedel kan bo kvar i egna hemmet så länge som man önskar. Patientens anhöriga kan få kunskap och stöd så de blir trygga i situationen, säger hon.

Samordning efter patientens behov

Samverkan över verksamhetsgränserna är kärnan i demensteamet. I projektgruppen ingår demenssjuksköterska, biståndsbedömare och arbetsterapeut från Örnsköldsviks kommun, specialistsjuksköterska och läkare från geriatriken, samt distriktssköterska från primärvården.

Nu när verksamheten har permanents har teamet även möjlighet att bjuda in andra professioner som patienten ar behov av, som till exempel kurator eller dietist.

– Vi har ett digitalt möte första onsdagen varje månad och resonerar om varje patients behov. När vi pratat ihop oss sinsemellan ringer rätt person upp patienten och erbjuder rätt insatser, i stället för att patienten själv ska vara tvungen att söka hjälp från flera olika håll, säger Ann-Marie Westerlund.

För Region Västernorrland och Örnsköldsviks kommun medför samarbetet att professionerna kan utnyttjas mer effektivt, vilket sparar tid och resurser.

– Under projekttiden har vi även identifierat kompetenshöjning och vi upplever att antalet akuta åtgärder har minskat, säger Ann-Marie Westerlund.

Förebygger problem

I samband med pilotprojektet har projektgruppen gjort ett flertal intervjuer med patienter, anhöriga och personal.

– För patienterna är det förstås omöjligt att utvärdera förändringen, eftersom de inte har något att jämföra med. Däremot har vi ringat in problem som tidigare patienter har upplevt, säger kommunens demenssköterska Linda Backman.

Tillsammans med Ann-Marie Westerlund var det hon som tog initiativet till att utveckla den nya samverkansmodellen.

– Vi vet till exempel att både patienter och anhöriga har känt sig otrygga och osäkra på vart de ska vända sig. Nu när vi infört demensteamet är vi i alla professioner övertygade om att det är en stor förbättring, säger hon.

Patientmedverkan i nästa steg

I dagsläget har demensteamet plats för åtta patienter varje månad. Platserna är tillgängliga för invånare i Örnsköldsviks kommun som fått diagnosen demens eller annan kognitiv sjukdom i den geriatriska specialistvården.

Men projektgruppen har förhoppningar om att arbetsmodellen ska införas även inom primärvården och i fler delar av regionen.

– I framtiden bör även patienten och patientens anhöriga ha möjlighet att medverka i de möten som sker. Att patienten själv får vara med och påverka sin vård och hälsa är ett naturligt utvecklingssteg, säger Linda Backman.

God och nära vård

Demensteamet är exempel på den typ av arbete som sker inom omställningen till god och nära vård. Omställningen är en nationell reform som ska genomföras för att Sveriges hälso- och sjukvårdssystem ska vara hållbart i framtiden.

Reformen bygger på att vården i högre grad ska bedrivas utifrån patientens behov och förutsättningar. Patienten ska erbjudas hälsofrämjande insatser eller förebyggande vård i hemmet, bland annat genom en fortsatt utveckling av digitala verktyg.

Förutsättningen för att lyckas är ett utvidgat samarbete mellan kommuner och regioner, liksom mellan olika verksamheter inom hälso- och sjukvård.

Liknande poster

Proteinuri – biomarkör som avslöjar dold risk

Proteinuri – biomarkör som avslöjar dold risk

Albuminuri används redan idag som en tidig markör för njur- och hjärt-kärlsjukdom. Vår studie tillför nu bevis för att det även bör betraktas som en markör för demensrisk. Här skriver forskaren och läkaren Hong Xu om slutsatserna efter studien på…

Donanemab får EU-godkännande för behandling av Alzheimer

Donanemab får EU-godkännande för behandling av Alzheimer

EU har beviljat marknadsföringstillstånd för donanemab för behandling av tidig symtomatisk Alzheimers sjukdom hos vuxna med mild kognitiv svikt samt hos personer i mild demensfas.

Protein i urin kan förutse risk för demens

Protein i urin kan förutse risk för demens

Ny studie visar att personer med högre nivåer av proteinet albumin i urinen löper en ökad risk att utveckla demens. Studien kommer från Karolinska Institutet.

Kraftsamling för yngre med demenssjukdom 3 april

Kraftsamling för yngre med demenssjukdom 3 april

Regeringen har nyligen lanserat en ny nationell demensstrategi. Äldreminister Anna Tenje (M) deltar i Kraftsamling för yngre med demenssjukdom den 3 april i Göteborg.

Dålig kärlhälsa får hjärnan att åldras snabbare

Dålig kärlhälsa får hjärnan att åldras snabbare

Med ett AI-verktyg har forskare vid Karolinska Institutet analyserat hjärnbilder från 70-åringar och skattat hjärnans biologiska ålder.

Prevention, diagnostik och behandling demenssjukdomar – hur kan vi betala för det?

Prevention, diagnostik och behandling demenssjukdomar – hur kan vi betala för det?

Nya diagnostiska metoder tillsammans med nya sjukdomsmodifierande behandlingar ger löften om bättre diagnostisk precision och en förhoppning om bättre hälsoutfall för personer med kognitiv svikt och demenssjukdom. Men har vi som samhälle kapacitet och möjlighet att finansiera och betala för…

Dubbel risk för demens med munsårsvirus

Dubbel risk för demens med munsårsvirus

Personer som någon gång i livet haft herpesvirus löper dubbelt så stor risk att utveckla demens jämfört med de som aldrig varit infekterade. En ny studie från Uppsala universitet bekräftar tidigare forskning som gjorts kring om herpes kan vara en…

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar i hjärnan är vanliga vid vaskulär demens – som uppstår när kärlsjukdom orsakar kronisk blodbrist i hjärnan – och även i samband med andra tecken till kärlsjukdom. Det som förvånade forskarna var att hallonen också förekom vid en…

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Personer med högre biologisk ålder än deras faktiska kronologiska ålder har signifikant ökad risk att drabbas av stroke och demens, framför allt vaskulär demens. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry.

Tidsuppfattning kan avslöja demens

Tidsuppfattning kan avslöja demens

För en demenssjuk kan tio minuter kännas som en dag. Ny forskning visar att elektroniska kalendrar är en bra hjälp i vardagen. Men studien visar också att en mätning av människors tidsuppfattning skulle kunna leda till att fler får diagnos…

Smartare datortomografi kan nå MR-kamerans nivå

Smartare datortomografi kan nå MR-kamerans nivå

Med en ny metod kan hjärnbilder tagna med datortomografi i vissa fall ge lika mycket information som bilder tagna med magnetresonanstomografi, MR-kamera, visar en ny studie från Göteborgs universitet. Därmed kan tillgången på diagnostikstöd för exempelvis demens och andra hjärnsjukdomar…

Uppstart för trombektomier vid Sundsvalls sjukhus

Uppstart för trombektomier vid Sundsvalls sjukhus

Nu kommer patienter som fått blodpropp i hjärnan vid stroke att kunna få avancerad akutbehandling vid sjukhuset i Sundsvall. Att snabbt komma under vård och få korrekt akutbehandling är avgörande för möjligheten att tillfriskna.

Bättre vård för äldre med demens som glömt svenska språket

Bättre vård för äldre med demens som glömt svenska språket

Äldre med svenska som andra språk förlorar gradvis språket när de drabbas av demens. Tänk dig att flytta till ett demensboende och inte förstå eller kunna göra dig förstådd, säger Helen Lindner, forskare i hälsovetenskaper vid Örebro universitet. Hon leder…

Demens sätter inte stopp för nytt lärande

Demens sätter inte stopp för nytt lärande

Personer med demens har fortfarande förmåga att lära sig nya saker trots sin sjukdom. Den slutsatsen dras i en ny doktorsavhandling från Linköpings universitet. Resultatet slår hål på den allmänna föreställningen om dementa som vårdpaket eller tomma skal, menar Elias…

App ska förbättra vården för personer med demens

App ska förbättra vården för personer med demens

Av de som drabbas av demens får merparten också beteendemässiga och psykiska symtom som exempelvis vanföreställningar, sömnstörningar och ångest. För att förbättra vården och livskvaliteten för dessa pågår det just nu ett projekt på Hälsohögskolan vid Jönköping University. Projektet går…

Högre risk för demens hos allsvenska fotbollsspelare

Högre risk för demens hos allsvenska fotbollsspelare

Män som spelade fotboll i allsvenskan fram till mitten av 1900-talet hade en högre risk för demens än män från den övriga befolkningen, enligt en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten har publicerats i tidskriften The Lancet Public Health.

Demens tyngsta riskfaktorn för covid på äldreboenden

Demens tyngsta riskfaktorn för covid på äldreboenden

Demens utgjorde den tyngsta riskfaktorn för covid-19 bland individer som bodde på svenska äldreboenden under pandemiåret 2020. Den förhöjda risken gällde både insjuknande, och att dö med covid-19. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Åldersrelaterad skörhet i relation till dödlighet, demens och polyfarmaci

Åldersrelaterad skörhet i relation till dödlighet, demens och polyfarmaci

Skörhet kan definieras som ett åldersrelaterat syndrom av fysiologisk nedgång, som kännetecknas av påtaglig sårbarhet för negativa hälsoeffekter. Det utgör ett ökande folkhälsoproblem i takt med att det blir fler och fler riktigt gamla i befolkningen.

Regeringen stärker arbetet med demens genom att avsätta 8 miljoner kronor i ny satsning för stärkt äldreomsorg

Regeringen beviljar Svenskt Demenscentrum (SDC) tre miljoner kronor till ett projekt som ska ge stöd till kommuner och regioner i arbetet med att åstadkomma en sömlös vård och omsorg genom hela sjukdomsförloppet för personer med kognitiv sjukdom som demens.

Samma gener kan ligga bakom kardiometabola sjukdomar och demens

Samma gener kan ligga bakom kardiometabola sjukdomar och demens

Att vara drabbad av flera kardiometaboliska sjukdomar som diabetes, hjärtsjukdom och stroke, är kopplat till kraftigt ökad risk för demens och Alzheimers sjukdom. En ny tvillingstudie av forskare från Karolinska Institutet tyder på att samma gener kan ligga bakom risken…