Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Protein i urin kan förutse risk för demens

Omfattande studie visar att personer med högre nivåer av proteinet albumin i urinen löper en ökad risk att utveckla demens. Studien, som har letts av forskare vid Karolinska Institutet, publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Internal Medicine.

Även om ålder fortfarande är den största riskfaktorn för att utveckla demens, har forskare i allt högre grad visat att sjukdomar i andra delar av kroppen, såsom njurarna, också kan påverka hjärnan.

– Njurarna och hjärnan kan verka vara mycket olika organ, men de har en viktig egenskap gemensamt: båda är beroende av ett känsligt nätverk av små blodkärl. När blodkärlen i njurarna skadas sker ofta samma process i hjärnan, säger sisteförfattare Hong Xu, biträdande lektor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet.

I den nya studien kunde forskarna visa att personer med högre proteinnivåer av albumin i urinen, ett onormalt tillstånd som kallas albuminuri  löper ökad risk att utveckla demens senare i livet.

Detta samband var starkast för vaskulär demens, den näst vanligaste formen av demens efter Alzheimers sjukdom, ofta orsakad av stroke, högt blodtryck, diabetes eller andra kärlsjukdomar, och för blandad demens, som kombinerar drag från vaskulär demens och Alzheimers sjukdom.

Studien omfattade 130 000 äldre vuxna i Stockholm, alla över 65 år och fria från demens vid studiens start. Under en uppföljningsperiod på cirka fyra år utvecklade sju procent av deltagarna demens.

Efter att ha tagit hänsyn till njurfunktion och andra faktorer fann forskarna att personer med måttliga nivåer av proteinet albumin i urinen (30–299 mg/g) hade en 25 procent högre risk att utveckla demens, medan de med höga nivåer (≥300 mg/g) hade en 37 procent högre risk jämfört med personer med normala nivåer (<30 mg/g).

Högre nivåer av detta protein indikerar njurskada och kan, enligt denna studie, även signalera en högre risk för demens.

En viktig komponent är blod-hjärnbarriären, ett skyddande lager som förhindrar att skadliga ämnen i blodet tränger in i hjärnan. Precis som ett skadat njurfilter läcker ut proteiner i urinen, så låter en skadad blod-hjärnbarriär, toxiner och inflammatoriska molekyler tränga in i hjärnvävnaden. Med tiden ökar detta risken för vaskulära skador, inflammation och ansamling av skadliga proteiner som är kopplade till demens.

– Dessa resultat understryker vikten av rutinmässig screening för tillståndet albuminuri som en del av den tidiga riskbedömningen för demens, särskilt hos patienter med högt blodtryck, diabetes, hjärt-kärlsjukdom eller njursjukdom. Tidig upptäckt av albuminuri kan potentiellt försena eller förhindra uppkomsten av demens, säger Hong Xu.

Studien har bland annat finansierats av Center for Innovative Medicine Foundation (CIMED), Vetenskapsrådet, U&L Angeby stiftelse, Petrus och Augusta Hedlunds Stiftelse och Åke Wibergs stiftelse. Forskarna rapporterar inga intressekonflikter.

Publikation
”Albuminuria Is associated with Increased Risk of Dementia, Independent of 2 eGFR: the SCREAM project” Li Luo, Ron T. Gansevoort, Lyanne M. Kieneker, Yuanhang Yang, Alessandro Bosi, Rudolf A. de Boer, Casper FM Franssen, Maria Eriksdotter, Juan-Jesus Carrero, Pharm, Hong Xu, Journal of Internal Medicine, online 23 september, doi: 10.1111/joim.70022

Vad är albuminuri?

Friska njurar fungerar som filter. De avlägsnar avfallsprodukter och överskottsvätska samtidigt som de behåller viktiga proteiner, såsom albumin, i blodet. När njurarnas filtreringsfunktion försämras, ofta på grund av högt blodtryck, diabetes, familjehistoria av njursjukdom eller graviditetskomplikationer, börjar albumin läcka ut i urinen. Detta protein i urinen är en varningssignal som indikerar skador på kroppens små blodkärl, särskilt de i njurarna. Detta tillstånd som kallas albuminuri används redan som en tidig markör för njursjukdom och hjärt-kärlsjukdom.

Källa: Karolinska Institutet

Liknande poster

Proteinuri – biomarkör som avslöjar dold risk

Proteinuri – biomarkör som avslöjar dold risk

Albuminuri används redan idag som en tidig markör för njur- och hjärt-kärlsjukdom. Vår studie tillför nu bevis för att det även bör betraktas som en markör för demensrisk. Här skriver forskaren och läkaren Hong Xu om slutsatserna efter studien på…

Donanemab får EU-godkännande för behandling av Alzheimer

Donanemab får EU-godkännande för behandling av Alzheimer

EU har beviljat marknadsföringstillstånd för donanemab för behandling av tidig symtomatisk Alzheimers sjukdom hos vuxna med mild kognitiv svikt samt hos personer i mild demensfas.

Kraftsamling för yngre med demenssjukdom 3 april

Kraftsamling för yngre med demenssjukdom 3 april

Regeringen har nyligen lanserat en ny nationell demensstrategi. Äldreminister Anna Tenje (M) deltar i Kraftsamling för yngre med demenssjukdom den 3 april i Göteborg.

Dålig kärlhälsa får hjärnan att åldras snabbare

Dålig kärlhälsa får hjärnan att åldras snabbare

Med ett AI-verktyg har forskare vid Karolinska Institutet analyserat hjärnbilder från 70-åringar och skattat hjärnans biologiska ålder.

Prevention, diagnostik och behandling demenssjukdomar – hur kan vi betala för det?

Prevention, diagnostik och behandling demenssjukdomar – hur kan vi betala för det?

Nya diagnostiska metoder tillsammans med nya sjukdomsmodifierande behandlingar ger löften om bättre diagnostisk precision och en förhoppning om bättre hälsoutfall för personer med kognitiv svikt och demenssjukdom. Men har vi som samhälle kapacitet och möjlighet att finansiera och betala för…

Dubbel risk för demens med munsårsvirus

Dubbel risk för demens med munsårsvirus

Personer som någon gång i livet haft herpesvirus löper dubbelt så stor risk att utveckla demens jämfört med de som aldrig varit infekterade. En ny studie från Uppsala universitet bekräftar tidigare forskning som gjorts kring om herpes kan vara en…

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar i hjärnan är vanliga vid vaskulär demens – som uppstår när kärlsjukdom orsakar kronisk blodbrist i hjärnan – och även i samband med andra tecken till kärlsjukdom. Det som förvånade forskarna var att hallonen också förekom vid en…

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Personer med högre biologisk ålder än deras faktiska kronologiska ålder har signifikant ökad risk att drabbas av stroke och demens, framför allt vaskulär demens. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry.

Tidsuppfattning kan avslöja demens

Tidsuppfattning kan avslöja demens

För en demenssjuk kan tio minuter kännas som en dag. Ny forskning visar att elektroniska kalendrar är en bra hjälp i vardagen. Men studien visar också att en mätning av människors tidsuppfattning skulle kunna leda till att fler får diagnos…

Smartare datortomografi kan nå MR-kamerans nivå

Smartare datortomografi kan nå MR-kamerans nivå

Med en ny metod kan hjärnbilder tagna med datortomografi i vissa fall ge lika mycket information som bilder tagna med magnetresonanstomografi, MR-kamera, visar en ny studie från Göteborgs universitet. Därmed kan tillgången på diagnostikstöd för exempelvis demens och andra hjärnsjukdomar…

Bättre vård för äldre med demens som glömt svenska språket

Bättre vård för äldre med demens som glömt svenska språket

Äldre med svenska som andra språk förlorar gradvis språket när de drabbas av demens. Tänk dig att flytta till ett demensboende och inte förstå eller kunna göra dig förstådd, säger Helen Lindner, forskare i hälsovetenskaper vid Örebro universitet. Hon leder…

Demens sätter inte stopp för nytt lärande

Demens sätter inte stopp för nytt lärande

Personer med demens har fortfarande förmåga att lära sig nya saker trots sin sjukdom. Den slutsatsen dras i en ny doktorsavhandling från Linköpings universitet. Resultatet slår hål på den allmänna föreställningen om dementa som vårdpaket eller tomma skal, menar Elias…

App ska förbättra vården för personer med demens

App ska förbättra vården för personer med demens

Av de som drabbas av demens får merparten också beteendemässiga och psykiska symtom som exempelvis vanföreställningar, sömnstörningar och ångest. För att förbättra vården och livskvaliteten för dessa pågår det just nu ett projekt på Hälsohögskolan vid Jönköping University. Projektet går…

Högre risk för demens hos allsvenska fotbollsspelare

Högre risk för demens hos allsvenska fotbollsspelare

Män som spelade fotboll i allsvenskan fram till mitten av 1900-talet hade en högre risk för demens än män från den övriga befolkningen, enligt en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten har publicerats i tidskriften The Lancet Public Health.

Demens tyngsta riskfaktorn för covid på äldreboenden

Demens tyngsta riskfaktorn för covid på äldreboenden

Demens utgjorde den tyngsta riskfaktorn för covid-19 bland individer som bodde på svenska äldreboenden under pandemiåret 2020. Den förhöjda risken gällde både insjuknande, och att dö med covid-19. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Rätt stöd i rätt tid under demensresan

Rätt stöd i rätt tid under demensresan

Demensteamet växte fram som ett unikt pilotprojekt i Örnsköldsvik. Nu har det permanentats för att fortsätta ge patienter som diagnostiserats med demens en tryggare resa genom sjukdomsförloppet.

Åldersrelaterad skörhet i relation till dödlighet, demens och polyfarmaci

Åldersrelaterad skörhet i relation till dödlighet, demens och polyfarmaci

Skörhet kan definieras som ett åldersrelaterat syndrom av fysiologisk nedgång, som kännetecknas av påtaglig sårbarhet för negativa hälsoeffekter. Det utgör ett ökande folkhälsoproblem i takt med att det blir fler och fler riktigt gamla i befolkningen.

Regeringen stärker arbetet med demens genom att avsätta 8 miljoner kronor i ny satsning för stärkt äldreomsorg

Regeringen beviljar Svenskt Demenscentrum (SDC) tre miljoner kronor till ett projekt som ska ge stöd till kommuner och regioner i arbetet med att åstadkomma en sömlös vård och omsorg genom hela sjukdomsförloppet för personer med kognitiv sjukdom som demens.

Samma gener kan ligga bakom kardiometabola sjukdomar och demens

Samma gener kan ligga bakom kardiometabola sjukdomar och demens

Att vara drabbad av flera kardiometaboliska sjukdomar som diabetes, hjärtsjukdom och stroke, är kopplat till kraftigt ökad risk för demens och Alzheimers sjukdom. En ny tvillingstudie av forskare från Karolinska Institutet tyder på att samma gener kan ligga bakom risken…

Miia Kivipelto tilldelas Forska!Sveriges forskarutmärkelse

Miia Kivipelto tilldelas Forska!Sveriges forskarutmärkelse

Forska!Sveriges forskarutmärkelse år 2022 tilldelas professor Miia Kivipelto. Hon tilldelas utmärkelsen för sin banbrytande och världsomfattande forskning inom prevention, diagnos och behandling av demenssjukdomar. Utmärkelsen delas ut vid Forska!Sverige-dagen den 28 november.