Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Protein i hjärnan kan användas i mediciner mot flera allvarliga sjukdomar

Proteiner brukar kallas för kroppens byggstenar – med all rätt. Nästan allting som pågår i kroppen har med proteiner att göra på ett eller annat sätt. I en ny avhandling i kemi zoomar Dick Sjöström in på ett specifikt transport-protein som vi skulle kunna använda för att utveckla mediciner och behandling mot bland annat hjärntumörer, Alzheimers, malaria och högriskklassade virus om vi lär oss mer om det.

Transferrinreceptor 1 är ett transportsystem för att leverera järn till cellerna. Den är särskilt intressant då den obehindrat tar sig förbi blod-hjärnbarriären. Barriären är ett livsviktigt försvar för hjärnan, men den hindrar också de flesta mediciner från att nå hjärnan om de ges som vi är vana att få mediciner, exempelvis i tabletter eller med spruta till blodet.

Barriären hindrar alltså utvecklingen för de flesta lovande medicinerna mot bland annat hjärntumörer, Alzheimers, Parkinsons och Huntingtons sjukdom. I framtiden hoppas man kunna utnyttja transferrinreceptor 1 för att leverera olika typer av mediciner och antikroppar direkt till hjärnan.

– Min forskning har flera infallsvinklar, men transferrinreceptorn är central i hela projektet, säger

Dick Sjöström, doktor i kemi på institutionen för kemi och biomedicin vid Linnéuniversitetet. Det är en livsviktig transportör för att järn ska kunna ta sig in i våra celler, men den är också porten in i celler för några av världens högst riskklassade virus och en av de vanligaste malaria-parasiterna.

Egendesignade proteiner

Det är alltså möjligt för vissa patogener att binda till receptorn och på så sätt komma förbi blod-hjärnbarriären, men det är också möjligt att själv designa proteiner som fäster på receptorn, och det kommer i framtiden kunna användas i medicinska syften.

– Vi har dels tittat på vilka mekanismer som gör att vissa virus binder till receptorn, men också själva designat proteiner som vi lyckats binda till receptorn, säger Dick Sjöström. Jag tror att våra specialdesignade proteiner som binder till transferrinreceptorn kommer bli viktiga i framtiden, både för att fortsätta lära oss mer om hur transportmekanismerna fungerar men även för att kunna använda receptorn som ett transportsystem för olika typer av mediciner som måste till hjärnan – till exempel vid Parkinson, Alzheimer och hjärntumörer.

Delen av receptorn som virusen och malariaparasiten binder till har också kopplats bort från resten av receptorn och designats för att kunna renas fram ur bakterier, med tanken att kunna utveckla den receptorn till läkemedel mot virusen och malaria-parasiten.

Avhandlingen har som syfte att öka vår förståelse för transferrinreceptorn och att utveckla nya verktyg i studerandet av den. Sammantaget har de här studierna bidragit till den samlade kunskap som finns om transferrinreceptorn och gett nya verktyg för fortsatt förståelse av den.

Länk till avhandlingen:
Design and engineering of human transferrin receptor 1 and its binding proteins

Liknande poster

Första patient i Norden har fått lecanemab

Första patient i Norden har fått lecanemab

Första patienten i Norden har påbörjat behandling med lecanemab. – Jag är mycket glad över att vi nu kan börja hjälpa personer som diagnostiserats med tidig Alzheimers sjukdom även i Norden, säger Gunilla Osswald, vd på Bioarctic.

PODDTIPS: Flot.Bio möter Gunilla Osswald

PODDTIPS: Flot.Bio möter Gunilla Osswald

Philip from Flot.Bio was at BIO-Europe in Stockholm in November, talking with Gunilla Osswalld, the CEO of BioArctic. Listen to the podcast interview here.

Blodprov kan visa hjärnpåverkan efter neurokirurgi

Blodprov kan visa hjärnpåverkan efter neurokirurgi

Det går att bedöma hjärnpåverkan hos patienter som opererats för hjärntumör genom att mäta biomarkörer i blodet före och efter operationen. En ny studie av forskare vid Göteborgs universitet visar att ökningen av markörer stämmer väl överens med skador orsakade…

Upptäckt av gener bakom hjärntumör

Upptäckt av gener bakom hjärntumör

Ett internationellt team med deltagande från Umeå universitet har spårat varianter i sju gener som har betydelse för uppkomsten av gliom, den vanligaste formen av hjärntumör. Resultaten av studier utan motstycke i världen är publicerade i tidskriften Science Advances.

Stamcellsliknande tumörcell kan förklara resistens vid glioblastom

Stamcellsliknande tumörcell kan förklara resistens vid glioblastom

Forskare vid Lunds universitet har kartlagt en stamcellsliknande tumörcell som kan påverka spridning och prognos vid den aggressivaste formen av hjärntumör, glioblastom. Studien, som publicerats i Acta Neuropathologica Communications, visar att tumörcellerna är resistenta mot de flesta cancerläkemedel som forskarna…

Stråla tumörer men skydda hjärnan

Stråla tumörer men skydda hjärnan

Varje år drabbas cirka 100 barn i Sverige av en hjärntumör. Detta är den vanligaste solida tumörformen hos barn, men också den dödligaste, och förknippad med stor sjuklighet. Detta motiverar en ofta tuff behandling, som i de flesta fall innebär…

Många års forskning börjar ge resultat

Många års forskning börjar ge resultat

Som en av alzheimerforskningens verkliga frontfigurer kan Oskar Hansson nu börja se resultaten av det han drömde om då han började forska runt demenssjukdomar för 20 år sedan. – Vi kan fortfarande inte bota Alzheimers sjukdom, men nu har vi…

Överlevnad till högt pris – att skydda hjärnan men inte tumören

Överlevnad till högt pris – att skydda hjärnan men inte tumören

Strålbehandling av hjärntumörer är i många fall en lyckosam behandling där patienten överlever och tumören försvinner. Men biverkningarna är tuffa och leder ofta till svåra kognitiva problem. Dilemmat forskarna står inför, att skada tumören men inte resten av hjärnan, börjar…

Infektioner kopplas till ökad risk för alzheimer och parkinson

Allvarliga infektioner tidigt eller mitt i livet kopplas till ökad risk för Alzheimers och Parkinsons sjukdom. Fynden tyder på att infektioner kan trigga eller förstärka en redan existerande sjukdom.

Minskad agitation visad med brexpiprazole i fas III vid Alzheimers demens

Resultat från en fass III-studie för behandling av agitation hos patienter med Alzheimers demens visade att patienter behandlade med brexpiprazole hade signifikant större minskning av agitation jämfört med placebo.

Målprotein för diabetesläkemedel kopplat till minskad risk för Alzheimers sjukdom

Mekanismer kopplade till ett visst diabetesläkemedel kan fungera skyddande också mot Alzheimers sjukdom, enligt en studie av forskare vid Karolinska Institutet publicerad i Neurology. Resultaten tyder på att diabetesläkemedlets målprotein kan vara intressant att undersöka för behandling av Alzheimers sjukdom.

Lecanemab kan fördröja utvecklingen av demens till följd av Alzheimers sjukdom med flera år, enligt modellering

En artikel om de långsiktiga hälsoeffekterna av lecanemab utvecklad för behandling av tidig Alzheimers sjukdom – har publicerats i tidskriften Neurology and Therapy. Artikeln som baseras på en modellering, visar på att behandling med lecanemab kan bromsa sjukdomens förlopp och…

Nya långtidsdata för ADUHELM® (Aducanumab-avwa)

Nya långtidsdata för ADUHELM® (Aducanumab-avwa)

Långtidsdata från fas 3-studie visar att ADUHELM® fortsätter att minska underliggande patologier av Alzheimers sjukdom hos patienter som behandlats i mer än två år

Ny detaljkunskap om skadligt protein kan bli användbar i kampen mot Alzheimers

Ny detaljkunskap om skadligt protein kan bli användbar i kampen mot Alzheimers

Med hjälp av röntgen- och neutronspridning har ett forskarlag i Lund lyckats kartlägga fibrillstrukturen hos proteinet beta-amyloid 42 som bidrar till Alzheimers sjukdom. Den nya kunskapen kan bli en viktig pusselbit i den framtida jakten på effektiva läkemedel.

Tidig ansamling av tau i hjärnan förutspår minnesförsämring vid Alzheimers sjukdom

Tidig ansamling av tau i hjärnan förutspår minnesförsämring vid Alzheimers sjukdom

Forskare vid Karolinska Institutet har jämfört hur bra olika biomarkörer vid Alzheimers sjukdom förutsäger sjukdomens utveckling och minnespåverkan. De fann att tidig ansamling av proteinet tau i hjärnan mätt med PET-kamera var bättre på att förutse framtida minnesförsämring än biomarkörer…

Framsteg inom proteinforskning förbättrar diagnostik vid alzheimer

Det senaste året har mycket har hänt som förbättrar möjligheterna att diagnostisera och behandla Alzheimers sjukdom. För första gången har ett biologiskt läkemedel riktat mot sjukdomsmekanismerna godkänts i USA och inom kort förväntas besked om godkännande inom EU. Blodprov, som…

Bättre resultat i minnestest när patienter med Alzheimers ätit omega-3

En studie om Alzheimers sjukdom undersöker effekten av omega-3 fettsyror – med minnestester och prover från ryggmärgsvätska.

Klarar vården Alzheimer? Hör vad makthavarna säger i Folkhälsodalen

Alzheimer är en folksjukdom med fler än 100 000 drabbade i Sverige. I takt med att befolkningen blir allt äldre kommer antalet öka och bli ett gigantiskt samhällsproblem. Vårdkostnaderna för demens är redan högre än för alla cancersjukdomar tillsammans.

Satsning på skånsk Alzheimerforskning

Region Skånes styrelse har beslutat att inrätta en plattform för kliniska prövningar inom Alzheimers sjukdom. Målsättningen för plattformen är att göra Region Skåne världsledande inom området och att erbjuda patienter med Alzheimers bättre vård och snabbare tillgång till nya läkemedel.

Möjligt nytt PET-spårämne för tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom

Nya biomarkörer för Alzheimers sjukdom är ett prioriterat område för forskningen, för ökade kunskaper om sjukdomen och möjligheter till tidig diagnos. Nu har forskare vid Karolinska Institutet undersökt ett nytt spårämne vid PET-avbildning som är ett viktigt diagnostiskt verktyg vid…