Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Omorganisation väcker många frågor och oro!

I en debattartikel i Dagens Medicin från den 13 januari 2021 lyfter 18 överläkare och andra verksamma inom neurologisk vård på Karolinska universitetssjukhuset flera varnande fingrar för att bland annat strokevården är hotat på grund av en planerad omstrukturering. Dessa varnande fingrar tar vi i STROKE-Riksförbundet på allvar och det väcker frågor och oro för utvecklingen av framtida strokevård.

En framgångsrik behandling mot stroke hotas!

Vi har under 2000-talet kunnat se en fantastisk utveckling inom strokevården med bättre och snabbare diagnostik och inte minst moderna behandlingsmetoder. En bidragande faktor till den positiva trenden är man har kunnat behandla fler av dem som får stroke med trombektomi, där man genom att föra in tunna slangar via ett blodkärl i ljumsken eller handleden till ett blodkärl i hjärnan och mekaniskt avlägsna en propp. Det resulterar i att den som har fått en stroke kan bli helt återställd istället för att under återstoden av sitt liv leva med svåra funktionshinder så som halvsidig förlamning och förlorat tal. En förutsättning för att fler ska kunna få denna moderna behandling är tillgången på specialistläkare, så kallade interventionister som kan genomföra dessa avancerade ingrepp.

  • Redan idag vet vi i STROKE-Riksförbundet att det i Sverige, är brist på interventionister. Utbildningen är lång och frågan är om den planerade omorganisationen av den neuroradiologiska vården på Karolinska universitetssjukhuset negativt påverkar förutsättningarna för att utbilda interventionister för landets räkning?

Hotar omorganisationen nationella mål om utbildning av röntgenläkare?

En snabb och korrekt diagnos vid en stroke kan i värsta fall handla om liv eller död. Vid en propp i hjärnan dör ca 2 miljoner hjärnceller på minut. En förutsättning för att vården ska ha möjlighet att ställa diagnos är att det finns välutbildade röntgenläkare som kan avgöra vilken typ av stroke det rör sig om och på vilket sätt den ska behandlas.

  • Vi inom STROKE-Riksförbundet känner en stor oro inför uppgifterna om att omorganisationen på Karolinska sjukhuset riskerar att negativt påverka arbetet i multidisciplinära team och röntgenläkares neuroradiologiska utbildning samt forskning och utveckling av strokevården. Hur påverkas i förlängningen förutsättningarna att ställa snabb och korrekt diagnos samt utförande av snabb behandling, inte bara i Stockholm utan runt om i landet?

Vad händer med den omfattande forskningen och verksamhetsutvecklingen inom strokeområdet?

Utvecklingen och forskningen inom strokeområdet gör framsteg. Det handlar både om att förbättra den akuta behandlingen vid en stroke men lika mycket om att ta fram bättre behandlingsmetoder mot de följder som en stroke innebär.  STROKE-Riksförbundet bidrar genom Strokefonden med stöd till forskning som specifikt fokuserar på stroke och dess konsekvenser.

  • Under de åren som Strokefonden delat ut drygt 50 miljoner kronor till strokeforskningen har vi bland annat stöttat flera forskningsprojekt på Karolinska universitetssjukhuset. Vi ställer oss så klart frågande till på vilket sätt den planerade strukturförändringen av sjukhusets Neuroradiologiska enheter gynnar utbildning, forskning och utveckling inom strokevården?

Hur ser konsekvensanalys ut?

Framgångsfaktorer i svensk strokevård är förutom god följsamhet i nationella riktlinjer, välfungerande arbetssätt med strokeenheter och ett av de bästa kvalitetsregistren, är den flexibilitet och engagemang som personalen inom strokevården uppvisar. En förutsättning för en framgångsrik organisationsförändring är förankring och en väl genomarbetad konsekvensanalys.

  • Avslutningsvis frågar vi oss om det gjorts någon konsekvensanalys och vilka är i så fall förbättringarna inom dessa områden? Eller finns det faktiskt risk för försämringar?

Kjell Holm, Verksamhetschef,

Ove Puisto, Förbundsordförande

STROKE-Riksförbundet är en ideell, partipolitisk obunden intresseorganisation för de som har fått stroke, anhöriga och andra intresserade. Vi arbetar tillsammans med våra drygt 80 föreningar med medlemsstöd, informationsspridning och samhällspåverkan.

Vi arbetar också för att de som fått stroke ska få en god vård och rehabilitering och kunna leva ett värdigt liv efter stroke samt att anhöriga ska få ett gott stöd.

Liknande poster

Debatt: Bryt stigmat kring epilepsi

Debatt: Bryt stigmat kring epilepsi

Kunskapen är för låg kring epilepsi. Så låg att det blir farligt och påverkar livet för de som lever med sjukdomen. Det skriver Tina Eliasson, generalsekreterare, Svenska Epilepsiförbundet, Penilla Gunther, grundare, Fokus Patient och Fräs Anna Andersson, general manager, Angelini…

Att förutspå stroke med ett blodprov

Att förutspå stroke med ett blodprov

Inom kardiologin har biomarkörbaserade riskskalor visat sig ha högre precision än riskskalor baserade på endast klinisk information.

Vilka riskfaktorer är kopplade till allvarlig stroke?

Vilka riskfaktorer är kopplade till allvarlig stroke?

Personer med tillstånd eller vanor som högt blodtryck, en oregelbunden hjärtrytm kallad förmaksflimmer eller rökning kan drabbas av allvarligare stroke.

En nationell hjärnplan för Sverige

En nationell hjärnplan för Sverige

Sverige behöver göra mer för att ta vara på, vårda och utveckla befolkningens hjärnkapital. Vi behöver en nationell hjärnplan. Det skriver Anna Hemlin och Joakim Ramsberg, Hjärnfonden, tillsammans med Martin Schalling, professor vid Karolinska Institutet och ordförande Suicide Zero, i…

Förbättrad prehospital diagnostik målet för EU-studie inom ambulanssjukvården

Förbättrad prehospital diagnostik målet för EU-studie inom ambulanssjukvården

Akut sjuka patienter ska snabbare få rätt diagnostik och behandling genom ny testteknik och dataöverföring från ambulans till sjukhus. Det är målet för en EU-finansierad studie där ambulanssjukvården och avdelningen för klinisk kemi och farmakologi vid Akademiska sjukhuset medverkar.

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Högintensiv behandling med träning sex timmar per dag i två veckor, CI-terapi, verkar förbättra benets funktion och förmågan att gå och röra sig i sin omgivning. Förbättringarna ses även om det gått lång tid sedan insjuknandet i stroke och uppnådda…

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Behandlingen av stroke orsakad av blodpropp har blivit mycket bättre de senaste årtiondena. Ändå drabbas fortfarande en del av svåra stroke med funktionsnedsättning till följd. En vanlig orsak är att patienter kommer för sent till sjukhus. Här återstår därför mycket…

Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke

Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke

I strokemodeller på möss, har forskare lyckats återställa förlorad hjärnfunktion med hjälp av små molekyler som i framtiden kan utvecklas till strokeläkemedel. ­

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Högintensiv behandling med träning sex timmar per dag i två veckor, CI-terapi, verkar förbättra benets funktion och förmågan att gå och röra sig i sin omgivning. Förbättringarna ses även om det gått lång tid sedan insjuknandet i stroke och uppnådda…

Akademiska inför AI-system för automatisk tolkning av strokebilder

Akademiska inför AI-system för automatisk tolkning av strokebilder

Efter årsskiftet inför Akademiska sjukhuset ett AI-system som automatiskt tolkar strokebilder tagna med datortomografi. Främsta syftet är att förbättra strokevården genom att diagnostiken går fortare och blir mer träffsäker. Snabba åtgärder vid stroke kan begränsa omfattningen av hjärnskador och risk…

Utjämning av sociala ojämlikheter kan rädda liv efter stroke

Utjämning av sociala ojämlikheter kan rädda liv efter stroke

Personer med låg utbildning och låg inkomst kan löpa en tioprocentigt ökad risk för att dö eller vara beroende av hjälp tre månader efter stroke, jämfört med personer med hög utbildning och inkomst.

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Personer med högre biologisk ålder än deras faktiska kronologiska ålder har signifikant ökad risk att drabbas av stroke och demens, framför allt vaskulär demens. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry.

Stroke kan komma att orsaka nära på 10 miljoner dödsfall årligen år 2050

Stroke kan komma att orsaka nära på 10 miljoner dödsfall årligen år 2050

Stroke kan komma att orsaka nära 10 miljoner dödsfall årligen år 2050 och kosta upp till 2 biljoner dollar. Det varnar nu en forskarkommission för i en rapport som presenteras i Lancet Neurology. Allra hårdast drabbas låg- och medelinkomstländer.

IBD-patienter löper ökad risk för stroke, särskilt ischemiska händelser

IBD-patienter löper ökad risk för stroke, särskilt ischemiska händelser

I en rikstäckande svensk studie på över 85 000 patienter med biopsi-bekräftad inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) observerade forskare från Karolinska Institutet och Örebro universitet (Sverige) att patienter med IBD löpte en ökad risk för stroke, särskilt ischemisk sådan.

Avgörande fynd ger hopp om snabbare och bättre återhämtning efter stroke

Avgörande fynd ger hopp om snabbare och bättre återhämtning efter stroke

En effektiv behandling för flertalet strokedrabbade – även de som i dag inte hinner få vård inom de första timmarna. Det är målet med en experimentell metod som med stor framgång prövats i en internationell studie ledd från Göteborgs universitet.

Fysisk aktivitet avgörande för återhämtning efter stroke

Fysisk aktivitet avgörande för återhämtning efter stroke

Fysisk aktivitet efter en stroke kan vara avgörande för framgångsrik återhämtning. Personer som tränar fyra timmar i veckan efter sin stroke uppnår bättre funktion på ett halvår än de som inte gör det.

Hjärnskadekoordinatorer kan förbättra livskvaliteten efter en stroke eller annan hjärnskada

Hjärnskadekoordinatorer kan förbättra livskvaliteten efter en stroke eller annan hjärnskada

Varje år överlever ungefär 70 000 personer i Sverige efter att de drabbats av en hjärnskada. Komplikationerna kan vara allvarliga och behovet av stöd och rehabilitering stort. Då kan en hjärnskadekoordinator vara till stor hjälp.

Så löser Sunderby sjukhus bristen på rehabläkare

Så löser Sunderby sjukhus bristen på rehabläkare

Sunderby sjukhus har löst bristen på rehabläkare genom att låta fysioterapeuter behandla post-stroke spasticitet med botulinumtoxin. – Jag är glad att jag vågade utmana mig själv. Att kunna behandla patienterna med botulinumtoxin har utvecklat mig som fysioterapeut, säger Maria Kähler…

Strokeförebyggande screening kan spara pengar och rädda liv

Strokeförebyggande screening kan spara pengar och rädda liv

Förmaksflimmer är den enskilt största riskfaktorn för att drabbas av stroke. Om screening för att hitta förmaksflimmer hos äldre infördes skulle det inte bara öka chansen att förebygga stroke hos individer, utan också spara pengar för hälso- och sjukvården.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset i topp när landets högspecialiserade strokevård granskas

Sahlgrenska Universitetssjukhuset i topp när landets högspecialiserade strokevård granskas

Flest trombektomier i landet som genomförs snabbast och med bäst behandlingsresultat. Det är resultatet för Sahlgrenska Universitetssjukhuset när landets högspecialiserade strokesjukvård granskas i en ny rapport.