Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Nytt sätt att kartlägga hjärnans olika områden


Bild: från filmen Molecular Atlas of the Adult Mouse Brain

Forskare vid Karolinska institutet har kartlagt en mushjärna på molekylär nivå. Metoden skulle med fördel även kunna användas för att kartlägga den mänskliga hjärnan, och till exempel identifiera de molekylära förändringar som uppstår i olika hjärnområden vid psykiska och neurologiska sjukdomar, menar forskarna bakom studien.

I en ny studie har forskare vid Karolinska Institutet och KTH tagit fram en helt ny typ av hjärnkarta. Hjärnkartan bygger på en innovativ metod för att kartlägga hur hjärnvävnaden kan delas upp i områden utifrån en molekylär profil. Studien publiceras i Science Advances.Många av de kartor som används idag för att beskriva hjärnans organisation, både hos människor och hos andra däggdjur, har byggt på synliga skillnader i hur celler och nervbanor är organiserade eller hur de vanligaste signalsubstanserna är spridda.

– Dessa kartor har varit oerhört viktiga inom hjärnforskning för att planera och tolka experiment, men de har också debatterats eftersom kartorna har utvecklats av olika experter som har använt sig av olika typer av definitioner, säger Konstantinos Meletis, docent vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet och författare till studien.

Fångar upp molekyler i hjärnvävnaden

Den studie som nu presenteras undersöker om det i stället finns ett mer oberoende sätt att definiera hjärnkartor utifrån data och fakta. Studien, som är baserad på hjärnan hos en vuxen mus, är ett resultat av ett nära samarbete mellan Konstantinos Meletis grupp på KI och KTH-professorn Joakim Lundebergs grupp vid Science for Life Laboratory (SciLifeLab).– För att genomföra denna kartläggning har vi använt en metod som kallas för spatial transkriptomik. Den gör det möjligt att fånga upp de molekyler som kodar för cellernas identitet och funktion, förklarar Konstantinos Meletis.

Metoden för att extrahera RNA-molekyler har utvecklats av bland annat Joakim Lundeberg vid KTH. Den ligger till grund för att identifiera RNA-molekylernas exakta position i hjärnvävnaden. RNA är en förkortning av ribonukleinsyra, som fungerar som budbärare mellan generna och de proteiner som generna kodar för. Trots att musens hjärna är liten, handlar det om en storskalig kartläggning med sammanlagt 35 000 olika mätpunkter som pågått i närmare tre år.Kartläggningen gjorde det möjligt för forskarna att återskapa en virtuell 3D-karta över hela mushjärnan med information om över 15 000 gener som är aktiva i de olika områdena.

Kan användas för att identifiera sjukdomar

Studien visar att det är möjligt att bygga en detaljerad karta utan att använda tidigare kunskaper och erfarenheter om neuroanatomin. Det öppnar upp för en helt datadriven definition av hjärnans olika områden, och ger därför forskare en grund för att både jämföra studier och för att kartlägga hjärnans anatomi i andra djurarter. Metoden skulle med fördel även kunna användas för att kartlägga den mänskliga hjärnan, för att till exempel kunna identifiera de molekylära förändringar som uppstår i olika hjärnområden vid vissa sjukdomar.– Vi vet att olika typer av obalans i hjärnan kan leda till psykisk eller neurologisk sjukdom. I arbetet med att finna nya behandlingar är det därför helt avgörande att först ha kunskap om de molekylära skillnaderna i hjärnans områden och hur dessa påverkar nervcellernas funktion, förklarar Konstantinos Meletis.

Projekt om den mänskliga hjärnan

Det pågår också studier för att förstå hur utveckling av den mänskliga hjärnan bygger på samma molekylära principer, något som sker i samarbete mellan Joakim Lundebergs grupp och projektet Human Developmental Cell Atlas (HDCA).– Det är fantastiskt att vi nu kan återskapa hela hjärnans detaljerade anatomi genom att endast fånga den molekylära profilen, utan att kunskap om hjärnan eller molekylernas funktion behövs, säger Joakim Lundeberg.Som en del i projektet har forskarna skapat en webbportal med den molekylära kartan över mushjärnan. Portalen är en öppen resurs för alla som vill studera hjärnan och ta del av kunskapen: https://www.molecularatlas.org/

Vetenskaplig artikel:

Molecular atlas of the adult mouse brain. Science Advances. Cantin Ortiz, Jose Fernandez Navarro, Aleksandra Jurek, Antje Märtin, Joakim Lundeberg, Konstantinos Meletis.

Liknande poster

Ny app ska underlätta för personer med ADHD

For You With You ADHD är en app för kommunikation mellan vuxna med ADHD och vården, ett resultatet av ett samarbete mellan KI, Region Stockholm & Takeda.

Dålig kärlhälsa får hjärnan att åldras snabbare

Dålig kärlhälsa får hjärnan att åldras snabbare

Med ett AI-verktyg har forskare vid Karolinska Institutet analyserat hjärnbilder från 70-åringar och skattat hjärnans biologiska ålder.

Framsteg i att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers sjukdom

Framsteg i att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers sjukdom

Forskare vid Karolinska Institutet har gjort spännande upptäckter om Alzheimers sjukdom, en vanlig form av demens som påverkar miljontals människor runt om i världen. I en studie publicerad i Alzheimer’s & Dementia: Alzheimer’s Associations tidskrift, har de utforskat potentialen hos…

KI i internationellt samarbete för att förebygga Alzheimers sjukdom

Karolinska Institutet är en av 24 parter i AD-RIDDLE, ett samarbetsprojekt som ska öka vårdgivares möjligheter att upptäcka, diagnosticera, förebygga och behandla Alzheimers sjukdom. Projektet, som stöds av EU:s Innovative Health Initiative (IHI) och UK Research and Innovation (UKRI), startade…

Proteinaktivering i hjärnan kan skydda kvinnor mot Alzheimer

Proteinaktivering i hjärnan kan skydda kvinnor mot Alzheimer

En ny studie vid Karolinska Institutet tyder på att aktivering av ett visst hjärnprotein kan skydda kvinnor från att utveckla neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom.

Lewy body-demens drabbar hjärnan hos män och kvinnor på olika sätt

Lewy body-demens drabbar hjärnan hos män och kvinnor på olika sätt

Demens är en hjärnsjukdom som påverkar mentala kapaciteter som individens minne, språk eller förmåga att förstå och hantera känslor. Bland de olika typerna av demens är demens med Lewy-kroppar (DLB) en relativt vanlig demenssjukdom.

Bakteriell hjärnhinneinflammation ger en av tre barn skador för livet

Bakteriell hjärnhinneinflammation ger en av tre barn skador för livet

En av tre som drabbats av bakteriell hjärnhinneinflammation som barn lever med permanenta neurologiska funktionsnedsättningar på grund av infektionen. Det visar en ny registerstudie ledd från Karolinska Institutet och publicerad i JAMA Network Open.

Vanlig alzheimermedicin kopplas till minskad risk att dö hos personer med tidigare hjärtinfarkt

Vanlig alzheimermedicin kopplas till minskad risk att dö hos personer med tidigare hjärtinfarkt

En ny studie från Karolinska Institutet visar att en vanlig behandling vid Alzheimers sjukdom även verkar kunna minska risken att dö hos patienter som tidigare har haft en hjärtinfarkt.

Tydligt samband mellan autoimmun sjukdom och förlossningsdepression

Tydligt samband mellan autoimmun sjukdom och förlossningsdepression

Kvinnor med autoimmuna sjukdomar har högre risk att drabbas av depression under graviditeten och efter förlossningen. Omvänt har kvinnor som tidigare haft en förlossningsdepression förhöjd risk att utveckla autoimmuna sjukdomar. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet.

Sophie Erhardt får KAW-miljoner för utveckling av läkemedel mot immun-inducerad kognitiv svikt

Sophie Erhardt får KAW-miljoner för utveckling av läkemedel mot immun-inducerad kognitiv svikt

Sophie Erhardt, professor i experimentell psykiatri vid KI, erhåller en forskningsanslag på 3 miljoner SEK från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för utveckling av läkemedel som riktar sig mot immuninducerad kognitiv försämring och psykos.

Signifikant minskad risk för multipel skleros hos personer som lever med hiv

Signifikant minskad risk för multipel skleros hos personer som lever med hiv

Under det senaste decenniet har flera fallstudier rapporterat att personer med multipel skleros (MS) som påbörjade antiretroviral behandling mot hiv (för att hålla viruset i schack) sedan upptäckte att deras MS-symtom antingen hade försvunnit helt eller att sjukdomsförloppet hade avtagit…

Specialiserade immunförsvarsceller kompenserar en förtunnad blod-nervbarriär

Specialiserade immunförsvarsceller kompenserar en förtunnad blod-nervbarriär

Harald Lund, Matthew Hunt, Zerina Kurtović & Camilla Svensson med flera har publicerat en studie i Journal of Experimental Medicine. De har upptäckt en unik struktur i blod-nervbarriären i det område som kallas dorsalrotsganglierna. Studien har betydelse för hur sjukdomar…

Fyndet att statiner skulle kunna bromsa demens stimulerar till fortsatt forskning

Fyndet att statiner skulle kunna bromsa demens stimulerar till fortsatt forskning

Blodfettsänkande statiner skulle kunna bromsa förloppet vid Alzheimer, åtminstone för vissa patienter. Det är resultatet av en ny studie ledd från Karolinska Institutet som publicerats i Alzheimer Research and Therapy. Men forskarna är försiktiga i sina tolkningar och ser resultatet…

Unikt projekt ska skapa bättre beslutsstöd för demensvård

Unikt projekt ska skapa bättre beslutsstöd för demensvård

Demenssjukdomar kostar det svenska samhället omkring 80 miljarder kronor per år. Nu har EU tilldelat anslag till projektet Prominent, som ska förbättra såväl diagnostik som behandling för dessa sjukdomar. Karolinska Institutet ansvarar för projektet i rollen som koordinator.

Fostrargärningsmedaljen till Hugo Lagercrantz

Fostrargärningsmedaljen till Hugo Lagercrantz

Kungl. Patriotiska Sällskapets tilldelade Medalj för betydande fostrargärning 2023 till Hugo Lagercrantz, professor emeritus i pediatrik och tidigare överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus. Detta för hans insatser inom barnmedicinen, hans starka och rakryggade engagemang i samhällsdebatt.

Snabbare biologiskt åldrande pekar på framtida risk för neurologiska sjukdomar

Snabbare biologiskt åldrande pekar på framtida risk för neurologiska sjukdomar

Vissa människor verkar åldras snabbare än andra. Medan "kronologisk ålder" beskriver den tid som gått sedan födseln, berättar "biologisk ålder" för oss hur gammal ens kropp verkar vara. Biologisk ålder kan mätas med hjälp av epigenetik, s.k. DNA-metylering, vilket är…

Klustermetod kan bättre beskriva sjukdomsförloppet vid skallskada

Klustermetod kan bättre beskriva sjukdomsförloppet vid skallskada

Att följa hjärnskadebiomarkörer och glukosvariation på patienter som drabbats av en akut skallskada under hela första veckan kan ge en bättre bild av sjukdomsförloppet. Det kan forskare vid Karolinska Institutet visa i en artikel publicerad i Lancet Neurology. Något som,…

Genetik och biomarkörer för åldersrelaterad skörhet

Genetik och biomarkörer för åldersrelaterad skörhet

Skörhet är ett åldersrelaterat tillstånd som kännetecknas av fysiologisk nedgång och är en stark prediktor för funktionshinder och dödlighet. Forskare försöker nu öka vår förståelse av skörhetens biologi och att hitta sätt att identifiera sköra äldre för att förbättra individualiserad…

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Personer med högre biologisk ålder än deras faktiska kronologiska ålder har signifikant ökad risk att drabbas av stroke och demens, framför allt vaskulär demens. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry.

Hög energiomsättning ett tidigt tecken på Alzheimers sjukdom

Hög energiomsättning ett tidigt tecken på Alzheimers sjukdom

Ett tidigt steg i processen att utveckla Alzheimers sjukdom är att energiomsättningen ökar i en del av hjärnan som kallas hippocampus, enligt en musstudie publicerad i Molecular Psychiatry av forskare från Karolinska Institutet. Fynden öppnar för möjliga framtida vägar att…