Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Nya studier ger stöd för tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom via blodprov

I tre nyligen publicerade artiklar i Molecular Psychiatry, Brain och JAMA Neurology visar forskare vid Göteborgs universitet att ett egenutvecklat blodprovsbaserat test för alzheimer kan ge tidig upptäckt av sjukdomen och spåra dess förlopp, vilket har stor betydelse för både tilltänkt användning inom kliniken och i behandlingsstudier. 

– Det här är ett extremt dynamiskt forskningsfält just nu, tack vare de senaste årens teknikutveckling och några betydande framsteg inom forskningen. Drömscenariot är ett blodprovsbaserat test för tidig upptäckt och screening för Alzheimers sjukdom som kan börja användas inom vården. Det skulle ge avsevärt fler människor i världen tillgång till testning och framtida behandlingar, säger Michael Schöll, docent och en av de seniora författarna.

Efter decennier av forskning vet man i dag att minnesstörningar vid Alzheimers sjukdom bara är toppen på ett isberg av underliggande nedbrytningsprocesser i hjärnan. Dessa kan pågå i åratal, ibland under decennier, utan uppenbara symtom.

Processerna är en konsekvens av höga nivåer av amyloid- och tauproteiner i hjärnan, ansamlingar som är kännetecknade för sjukdomen. Fram till nyligen kunde de inte upptäckas förrän vid obduktion.

Dagens nyare metoder för detektering av amyloid och tau hos levande individer, via hjärnavbildning eller i cerebrospinalvätska, så kallade biomarkörsmetoder, kan vara både dyra, invasiva och även svårtillgängliga för den stora mängden patienter i världen.

En mer tillgänglig, prisvärd och minimalt invasiv biomarkör för alzheimer skulle därför revolutionera vården och driva på utvecklingen av nya behandlingar för sjukdomen, som för närvarande är obotlig.

Studier med solid bas

Förra året, 2020, kunde forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet presentera en sådan upptäckt: ett enkelt blodprov som visar på förekomsten av fosforylerat tauprotein (p-tau181), som utgör ett av de viktigaste kännetecknen för Alzheimers sjukdom. Tre nya vetenskapliga artiklar från samma forskargrupp fokuserar nu på den diagnostiska prestandan hos denna blodmarkör samt hur den förändras över tid under friskt åldrande respektive sjukdom.

I studierna visar författarna blodtestets stora potential att förutsäga och följa utvecklingen av Alzheimers sjukdom, med största möjliga underlag som bas; uppgifter över flera års tid om drygt 1 100 individer i den omfattande studien ADNI, Alzheimer’s Disease Neuroimaging Initiative.

Förstaförfattare i de aktuella artiklarna är Thomas Karikari (artikeln i Molecular Psychiatry) och Alexis Moscoso (Brain och JAMA Neurology).

– Den senaste utvecklingen av blodprov som är känsliga för sjukligheten vid alzheimer kommer sannolikt att ge en lösning, och har potential att väsentligt förändra hur denna sjukdom kan hanteras inom en snar framtid, säger Moscoso.

I publikationen i Brain analyserade forskarna blodprover som tagit på deltagarna vid olika åldrar för att upprätta en tidslinje över hur nivåerna av p-tau181 i blodet utvecklas under den långdragna sjukdomsprocessen.

Ett viktigt fynd var att det nya blodprovet kunde upptäcka avvikelser i p-tau181-nivåer flera år före minnesförlusten, vilket tyder på att metoden kan ha en enorm potential för tidig sjukdomsdetektering.

Stort kliv framåt

Denna potential bekräftades ytterligare i en annan artikel, i Molecular Psychiatry, där forskarna visade på hög klinisk nytta av p-tau181 i blod för att förutsäga framtida Alzheimers sjukdom, även bland individer som inte upplevt någon minnespåverkan vid tidpunkten för blodprovtagningen.

I den tredje och senaste publikationen, i JAMA Neurology nu i veckan, visade forskarna att årliga ökningar av p-tau181 i blod var starkt kopplade till både förlust av nervceller och nedsatt kognition vid Alzheimers sjukdom. Resultaten visar på möjligheten att effektivt och till låg kostnad förutse, övervaka och identifiera mer progressiv alzheimer. Professor Henrik Zetterberg:

– Våra fynd gör att testerna får en tydlig och ny innebörd, både när de används som diagnosverktyg och för resultaten i kliniska prövningar. Detta eftersom vi visar att halten av fosforylerad p-tau181 och Neurofilament light, NfL, mätt i vanliga blodprover, utgör så tillförlitliga biomarkörer för alzheimer, särskilt P-tau181, och för neurodegenerativa sjukdomar i allmänhet, NfL, säger han.

Tillsammans representerar studierna ett avgörande steg mot rutinmässig användning av blodbiomarkörtestning av alzheimer, i flertalet kliniska miljöer inklusive primärvården. Professor Kaj Blennow:
– Det här är ett rejält kliv framåt som visar att blodtester för tau-patologi och neurologisk nedbrytning har ett kliniskt värde för att kunna spåra sjukdomsutvecklingen hos patienter med Alzheimers sjukdom, säger han.

Titlar och länkar:

Time course of phosphorylated-tau181 in blood across the Alzheimer’s disease spectrum, https://doi.org/10.1093/brain/awaa399

Diagnostic performance and prediction of clinical progression of plasma phospho-tau181 in the Alzheimer’s Disease Neuroimaging Initiative, https://doi.org/10.1038/s41380-020-00923-z

Longitudinal Associations of Blood Phosphorylated Tau181 and Neurofilament Light Chain With Neurodegeneration in Alzheimer Disease, https://jamanetwork.com/journals/jamaneurology/fullarticle/2774467

Liknande poster

Första patient i Norden har fått lecanemab

Första patient i Norden har fått lecanemab

Första patienten i Norden har påbörjat behandling med lecanemab. – Jag är mycket glad över att vi nu kan börja hjälpa personer som diagnostiserats med tidig Alzheimers sjukdom även i Norden, säger Gunilla Osswald, vd på Bioarctic.

PODDTIPS: Flot.Bio möter Gunilla Osswald

PODDTIPS: Flot.Bio möter Gunilla Osswald

Philip from Flot.Bio was at BIO-Europe in Stockholm in November, talking with Gunilla Osswalld, the CEO of BioArctic. Listen to the podcast interview here.

Innovativ testmodell ökar träffsäkerheten vid screening för alzheimer

Innovativ testmodell ökar träffsäkerheten vid screening för alzheimer

Ett nytt blodprov kallat p-tau217 har visat sig lovande som biomarkör för Alzheimers sjukdom, och när det används i en innovativ tvåstegsmodell uppnås mycket hög träffsäkerhet för att antingen identifiera eller utesluta hjärnamyloidos, den viktigaste och tidigaste sjukliga förändring som kan…

Många års forskning börjar ge resultat

Många års forskning börjar ge resultat

Som en av alzheimerforskningens verkliga frontfigurer kan Oskar Hansson nu börja se resultaten av det han drömde om då han började forska runt demenssjukdomar för 20 år sedan. – Vi kan fortfarande inte bota Alzheimers sjukdom, men nu har vi…

Blodtest spårar nervcellsskadan vid alzheimer

Blodtest spårar nervcellsskadan vid alzheimer

Ett nytt blodtest som spårar nedbrytningen av nervceller i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Det är en innovation som nu presenteras av forskare vid Göteborgs universitet, tillsammans med kollegor i Italien, Storbritannien och USA.

Ett blodprov – för att fler ska få rätt vård och undvika långvariga besvär vid skallskada

Över 90 procent av alla skallskador klassas som milda. Ändå har över hälften av patienterna problem sex månader efter skadan. Örebroforskare har lagt grunden till ett enkelt blodprov som identifierar de patienter som behöver mer vård.

Infektioner kopplas till ökad risk för alzheimer och parkinson

Allvarliga infektioner tidigt eller mitt i livet kopplas till ökad risk för Alzheimers och Parkinsons sjukdom. Fynden tyder på att infektioner kan trigga eller förstärka en redan existerande sjukdom.

Minskad agitation visad med brexpiprazole i fas III vid Alzheimers demens

Resultat från en fass III-studie för behandling av agitation hos patienter med Alzheimers demens visade att patienter behandlade med brexpiprazole hade signifikant större minskning av agitation jämfört med placebo.

Målprotein för diabetesläkemedel kopplat till minskad risk för Alzheimers sjukdom

Mekanismer kopplade till ett visst diabetesläkemedel kan fungera skyddande också mot Alzheimers sjukdom, enligt en studie av forskare vid Karolinska Institutet publicerad i Neurology. Resultaten tyder på att diabetesläkemedlets målprotein kan vara intressant att undersöka för behandling av Alzheimers sjukdom.

Ett enkelt blodprov kan visa hur allvarligt en skallskada är

Ett enkelt blodprov kan visa hur allvarligt en skallskada är

Ett enkelt blodprov för att ställa diagnos vid en traumatisk hjärnskada. Det har forskare vid Örebro universitet lagt grunden för. De har identifierat biomarkörer i blodet som visar hur allvarlig en skallskada är.

Mot bättre diagnostik för fler demenssjukdomar

Tjugo års forskning har lett till blodtester som nu används kliniskt för diagnostisering av Alzheimers sjukdom. Nu vill forskarna vid Göteborgs universitet ta fram liknande markörer för andra demenssjukdomar.

Lecanemab kan fördröja utvecklingen av demens till följd av Alzheimers sjukdom med flera år, enligt modellering

En artikel om de långsiktiga hälsoeffekterna av lecanemab utvecklad för behandling av tidig Alzheimers sjukdom – har publicerats i tidskriften Neurology and Therapy. Artikeln som baseras på en modellering, visar på att behandling med lecanemab kan bromsa sjukdomens förlopp och…

Hearing om Alzheimer – vår tids nästa stora hälsoutmaning!

Hearing om Alzheimer – vår tids nästa stora hälsoutmaning!

Välkommen på en hearing med landets ledande läkare och forskare. Kognitiva sjukdomar med bl a Alzheimer får ett helt eget seminarium på högsta politiska nivå den 2 maj, med landets ledande läkare, forskare och politiker i Riksdagens Förstakammarsal.

Nya långtidsdata för ADUHELM® (Aducanumab-avwa)

Nya långtidsdata för ADUHELM® (Aducanumab-avwa)

Långtidsdata från fas 3-studie visar att ADUHELM® fortsätter att minska underliggande patologier av Alzheimers sjukdom hos patienter som behandlats i mer än två år

Ny detaljkunskap om skadligt protein kan bli användbar i kampen mot Alzheimers

Ny detaljkunskap om skadligt protein kan bli användbar i kampen mot Alzheimers

Med hjälp av röntgen- och neutronspridning har ett forskarlag i Lund lyckats kartlägga fibrillstrukturen hos proteinet beta-amyloid 42 som bidrar till Alzheimers sjukdom. Den nya kunskapen kan bli en viktig pusselbit i den framtida jakten på effektiva läkemedel.

Tidig ansamling av tau i hjärnan förutspår minnesförsämring vid Alzheimers sjukdom

Tidig ansamling av tau i hjärnan förutspår minnesförsämring vid Alzheimers sjukdom

Forskare vid Karolinska Institutet har jämfört hur bra olika biomarkörer vid Alzheimers sjukdom förutsäger sjukdomens utveckling och minnespåverkan. De fann att tidig ansamling av proteinet tau i hjärnan mätt med PET-kamera var bättre på att förutse framtida minnesförsämring än biomarkörer…

Framsteg inom proteinforskning förbättrar diagnostik vid alzheimer

Det senaste året har mycket har hänt som förbättrar möjligheterna att diagnostisera och behandla Alzheimers sjukdom. För första gången har ett biologiskt läkemedel riktat mot sjukdomsmekanismerna godkänts i USA och inom kort förväntas besked om godkännande inom EU. Blodprov, som…

Bättre resultat i minnestest när patienter med Alzheimers ätit omega-3

En studie om Alzheimers sjukdom undersöker effekten av omega-3 fettsyror – med minnestester och prover från ryggmärgsvätska.

Inga tecken på hjärnskada efter akut covid-19

Inga tecken på hjärnskada efter akut covid-19

Sex månader efter genomgången covid-19 fanns inga tecken på aktiv hjärnskada hos de hundra patienter som ingick i en studie från Göteborgs universitet. Detta oavsett hur svårt sjuka de varit, eller kvarstående neurologiska symtom. Resultaten tyder på att så kallad…

Klarar vården Alzheimer? Hör vad makthavarna säger i Folkhälsodalen

Alzheimer är en folksjukdom med fler än 100 000 drabbade i Sverige. I takt med att befolkningen blir allt äldre kommer antalet öka och bli ett gigantiskt samhällsproblem. Vårdkostnaderna för demens är redan högre än för alla cancersjukdomar tillsammans.