Nya rön öppnar för individanpassad behandling av MS
Befintliga behandlingar av multipel skleros (MS) slår brett mot immunsystemet. Forskare vid Karolinska Institutet har nu utvecklat en metod för att identifiera vilka immunceller som är inblandade i autoimmuna sjukdomar hos olika patienter. Med hjälp av metoden har de funnit fyra nya målmolekyler för MS som kan få betydelse för framtida individanpassad behandling. Resultaten som publiceras i Science Advances har nåtts i samarbete mellan KI, KTH och Region Stockholm.
MS är en kronisk inflammatorisk sjukdom i det centrala nervsystemet som oftast startar hos personer i åldern 20–40 år. Sjukdomen drivs av immunceller som felaktigt attackerar vävnaden som omger nervceller i hjärnan och ryggmärgen. MS leder till neurologiska symtom, som till exempel känselrubbningar, svårigheter att gå och hålla balansen och besvär med synen. I dag finns inga botande behandlingar utan främst behandlingar som bromsar sjukdomen och lindrar symtomen.
Risk för komplikationer
– Befintliga behandlingar av MS slår mycket brett mot immunsystemet med risk för komplikationer på sikt, till exempel infektioner. Att styra en framtida behandling mer precist mot just de immunceller som driver sjukdomen kan därför innebära en mer effektiv behandling med färre biverkningar, säger Mattias Bronge, doktorand i Hans Grönlunds forskargrupp vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
Grönlunds forskargrupp har i samverkan med professor Tomas Olssons forskargrupp vid Karolinska Institutet utvecklat en metod som gör det möjligt att identifiera de T-celler som reagerar på vissa målmolekyler, så kallade autoantigener. I den aktuella studien redovisas fyra nya autoantigener som kan adderas till den handfull tidigare funna vid MS och som kan få betydelse för diagnostik och behandling.
Immunceller kan identifieras
– Vår metod gör det möjligt att presentera de aktuella autoantigenerna på ett sätt som gör att T-cellerna som reagerar mot dem kan identifieras för att därefter kunna stängas av, säger Hans Grönlund, docent i immunologi.
Då personer med MS kan reagera mot olika autoantigener, så blir det viktigt att identifiera varje patients sjukdomsdrivande immunceller. Detta sätt att skapa individanpassade behandlingar går under namnet precisionsmedicin.
– Genom att identifiera en patients individuella autoantigenprofil kan en behandling anpassas för just den individen. De flesta autoimmuna sjukdomar drivs av T-celler och kan vi hitta ett sätt att tysta dem vid en sjukdom som MS så kan det bereda vägen för att på ett mer precist sätt behandla även andra autoimmuna sjukdomar. Ett långvarigt samarbete mellan professor Roland Martin vid Zürichs universitet och våra forskargrupper har lett till att vår metod kommer att ingå i en kommande klinisk fas 2-studie för att stänga av MS-aggressiva T-celler, säger Hans Grönlund.
Blodprover från MS-patienter
I den aktuella studien undersöktes 63 olika proteiner i blodprover från MS-patienter och friska kontrollpersoner varav fyra proteiner, FABP7, PROK2, RTN3, och SNAP91, visade autoimmun reaktivitet vid MS. Proteinerna som testades valdes ut i ett samarbete med Human Protein Atlas och professor Torbjörn Gräslund, KTH. Studien har gjorts i samarbete mellan KI, KTH och Region Stockholm.
Forskningen finansierades av Vinnova, Vetenskapsrådet, Hjärnfonden, Neuroförbundet, Margareta af Ugglas Stiftelse, Stratneuro och Region Stockholm. Hans Grönlund är grundare av företaget NEOGAP Therapeutics AB som patenterat metoden som använts och har även tillsammans med Mattias Bronge patenterat autoantigenerna i studien. Medförfattarna Claudia Carvalho-Queiroz, Ola B. Nilsson, Andreas Kaiser och Guro Gafvelin är anställda av NEOGAP Therapeutics AB.
Publikation
”Identification of four novel T cell autoantigens and personal autoreactive profiles in multiple sclerosis”. Mattias Bronge, Klara Asplund Högelin, Olivia G. Thomas, Sabrina Ruhrmann, Claudia Carvalho-Queiroz, Ola B. Nilsson, Andreas Kaiser, Manuel Zeitelhofer, Erik Holmgren, Mathias Linnerbauer, Milena Z. Adzemovic, Cecilia Hellström, Ivan Jelcic, Hao Liu, Peter Nilsson, Jan Hillert, Lou Brundin, Katharina Fink, Ingrid Kockum, Katarina Tengvall, Roland Martin, Hanna Tegel, Torbjörn Gräslund, Faiez Al Nimer, André Ortlieb Guerreiro-Cacais, Mohsen Khademi, Guro Gafvelin, Tomas Olsson och Hans Grönlund. Science Advances, online 27 april 2022, doi: 10.1126/sciadv.abn1823.
