Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Nya möjligheter att tidigt hjälpa små barn med CP

Vid misstänkt cerebral pares (CP) hos små barn är det avgörande att insatser kan komma igång så fort som möjligt. Tack vare nya diagnostiseringsmetoder är det idag lättare att sätta en CP-diagnos tidigt för små barn med mindre omfattande rörelsenedsättning.

I dag går det att upptäcka cerebral pares hos relativt nyfödda barn med hjälp av hjärnscanning i kombination med motoriktester.

Traditionellt har det varit svårt att sätta en CP-diagnos tidigt för små barn med mindre uttalad rörelsenedsättning. Idag går det att upptäcka CP hos relativt nyfödda barn med hjälp av en hjärnscanning i kombination med motoriktester.

– Habiliteringen har tagit emot små barn med CP sedan tidigare. Skillnaden nu är att det är barn med mindre omfattande rörelsenedsättning som går att identifiera i ett tidigare stadie. Vid misstänkt CP i dessa låga åldrar är det avgörande att insatser kommer i gång så fort som möjligt. En månads extra väntan kan ha stor inverkan på barnets fysiska och psykiska utveckling, säger Malin Höjman, verksamhetsutvecklare och samordnare för resursteam CP vid habiliteringen.

Eftersom neuroplasticiteten, det vill säga hjärnans förmåga att skapa nya kopplingar och vägar i hjärnan, är som störst under barnets första två år är det viktigt att upptäcka en eventuell CP så tidigt som möjligt för att ge bästa förutsättningarna för att komma igång med tidiga insatser.

– Inom habiliteringen är vi i uppstartsfasen för att ta emot denna för oss nya patientgrupp, små barn med en misstänkt eller mindre omfattande påverkan på motoriken. Vi håller på att arbeta fram material om hur insatserna ska se ut till dessa barn, men vi tar redan nu emot dem. Vi ser det som viktigt att komma i gång så fort som möjligt, säger Malin Höjman.

Insatser grundade i forskning

Även om barnet bara har en misstänkt CP så inleds insatserna, berättar Malin Höjman. Insatserna för dessa barn består av att bland annat guida barnet till fysisk träning i vardagen genom lek samt att utbilda föräldrarna i hur de ska locka och utmana barnet att ta nästa steg.

– Träningen kan exempelvis handla om att uppmuntra och utmana barnen när de ska lära sig att stå, genom att locka på olika sätt. Kanske lägger du en favoritleksak en bit in på ett bord, så att barnet måste resa sig och sträcka på sig för att få tag på den. Barnet måste hitta sina egna sätt att röra på sin kropp och utifrån det arbetar man vidare. När barnet själv initierar rörelserna så utmanas hjärnans utveckling och nya ”motorvägar” skapas i hjärnan, förklarar Malin Höjman.

Malin Höjman tror att för barn med CP innebär denna tidiga träning att de får en betydligt bättre start än vad de fått tidigare. Forskningen visar att de barn som fått tidiga insatser har kommit längre i sin motoriska utveckling än de barn där insatser kommit igång senare.

 

Liknande poster

Samarbete kapar köerna till MR-undersökning i Skåne

Samarbete kapar köerna till MR-undersökning i Skåne

På knappt två år har kön till undersökningar med magnetkamera (MR-undersökning) nästan halverats. Uppgraderad utrusning och fler medarbetare med rätt kompetens har varit en del av lösningen. Men framför allt har arbete lagts på att odla en kultur som bygger…

Patienten mer engagerad när rehab i Ängelholm tänker nytt

Patienten mer engagerad när rehab i Ängelholm tänker nytt

Ut med den långa listan av åtgärder och in med en rehabiliteringsplan som bygger på personens egna mål och livssituation. Det är tanken bakom omställningsarbetet som pågår inom rehabiliteringen på Ängelholms sjukhus. Syftet? Mer engagerade och motiverade patienter som får…

Många utmaningar med att resa med rullstolsburna barn

Många utmaningar med att resa med rullstolsburna barn

Mycket skulle behöva göras för att underlätta resande och mobilitet för familjer med rullstolsburna barn med cerebral pares, både när det gäller vardags- och semesterresor. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet.

Färre återinläggningar med bättre information kring läkemedel

Färre återinläggningar med bättre information kring läkemedel

Med hjälp av tydlig information om läkemedel går det att minska riskerna för läkemedelsrelaterade fel och förebygga att äldre patienter blir inlagda på sjukhus igen efter en sjukhusvistelse.

Mindre fysisk aktivitet för vissa barn med CP

Deltagande i fysioterapi, fritidsaktivitet och skolidrott har till synes i onödan samband med flera faktorer, som födelseland och funktion. Delaktighet i skolidrott och fritidsaktivitet begränsas av bristande social inkludering, medan den främjas av öppen kommunikation och stöd.

Nytt forskningsprojekt hoppas upptäcka Parkinsons och cancer i tidigare skede

Nytt forskningsprojekt hoppas upptäcka Parkinsons och cancer i tidigare skede

Denis Music, professor vid institutionen för materialvetenskap och tillämpad matematik vid Malmö universitet, har tilldelats 1,6 miljoner kronor från Mats Paulssonstiftelserna för att utveckla tekniker för tidig diagnostik av allvarliga sjukdomar.

Utländska läkares praktiska kunskaper testas i Lund

Utländska läkares praktiska kunskaper testas i Lund

På Practium i Lund genomgår utländska läkare två dagars praktiska prov. Det handlar om läkare med utbildning från länder utanför EU/ESS som vill ha en svensk läkarlegitimation. I år är det första gången Practicum står värd för de tuffa proven.

Alzheimers kan diagnostiseras innan symtom

Alzheimers kan diagnostiseras innan symtom

En ny stor internationell studie ledd från Lunds universitet, visar att man nu kan identifiera personer med Alzheimers sjukdom innan de har några symtom. Det går även att förutsäga vem som kommer försämras inom de närmaste åren.

Ny avhandling följer symtom hos barn med cerebral pares

Ny avhandling följer symtom hos barn med cerebral pares

Varje år får ca 200 barn i Sverige diagnosen cerebral pares (CP). Ett vanligt bekymmer för barn som växer upp med sjukdomen är försämrad rörlighet i lederna– så kallade kontrakturer.

Tvådimensionell videoundersökning hjälper barn med cerebral pares

Tvådimensionell videoundersökning hjälper barn med cerebral pares

Med hjälp av en tvådimensionell videoundersökning blir det enklare att undersöka gångförmågan hos barn med cerebral pares. Undersökningen är lättillgänglig och kan användas till exempel i uppföljning samt klassificering av gångmönster hos barn med CP

Satsning på skånsk Alzheimerforskning

Region Skånes styrelse har beslutat att inrätta en plattform för kliniska prövningar inom Alzheimers sjukdom. Målsättningen för plattformen är att göra Region Skåne världsledande inom området och att erbjuda patienter med Alzheimers bättre vård och snabbare tillgång till nya läkemedel.

Innovativ metod underlättar tidig prognos vid MS

Gör det möjligt att snabbare identifiera dem som i framtiden riskerar en hastigt försämrad sjukdomsutveckling för att kunna anpassa behandlingen därefter.

Alzheimer Guiden hjälper patienten att få makt över sitt liv

I dag, måndag den 21 september, är det Internationella Alzheimerdagen. Region Skåne vill ge den som drabbas av sjukdomen verktyg att så länge som möjligt ha makt att forma sitt eget liv. Ett stöd i detta är Alzheimer Guiden.

Infektioner en av flera riskfaktorer för CP

Infektioner en av flera riskfaktorer för CP

Tidigare trodde man att syrebrist var den främsta orsaken till CP (cerebral pares), vilket lett till ett ökat antal kejsarsnitt världen över. Trots en sexfaldig ökning av antalet kejsarsnitt, har antalet fall av CP inte minskat. Idag anses syrebrist förklara…

Tidig upptäckt och behandling av barn med CP ger bättre livskvalitet

Tidig upptäckt och behandling av barn med CP ger bättre livskvalitet

Cerebral pares (CP) är den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och ungdomar. CP orsakas av en icke-progressiv hjärnskada som uppkommit före två års ålder och varje år är det omkring 200 barn som får diagnosen i Sverige. Under de…

Nya behandlingsmetoder för att skydda den omogna hjärnan

Nya behandlingsmetoder för att skydda den omogna hjärnan

Framsteg inom neonatologin innebär att flertalet barn som föds så tidigt som vid 24 graviditetsveckor överlever men tyvärr på bekostnad av en hög risk att utveckla motoriska och kognitiva handikapp. I denna artikel av professor Henrik Hagberg, överläkare i fostermedicin…