Ny modell visar kostnad för ansiktssmärta
Omkring 10 procent av befolkningen uppskattas ha kronisk ansiktssmärta, ofta kopplad till temporomandibulär dysfunktion. Trots hög prevalens har tillståndets totala sjukdomsbörda och samhällskostnader varit svåra att kvantifiera. En internationell forskargrupp ledd från Umeå universitet har nu utvecklat en metod för att uppskatta den globala sjukdomsbördan.
Utvecklandet av den nya modellen möjliggör jämförelser med andra kroniska sjukdomar, såsom diabetes, och inkluderar både individpåverkan och hälsoekonomiska konsekvenser. Ansiktssmärta är ofta långvarig och associerad med nedsatt funktion, inklusive svårigheter att äta och tala, samt komorbiditet i form av huvudvärk och sömnstörningar.
– Vi argumenterar för att det här tillståndet ska inkluderas i hälso- och sjukvårdens avgiftssystem för att patienter ska ha råd att ta emot den behandling de behöver. Vi screenar också för den här sjukdomen, men hälften av de som screenar positivt får ingen åtgärd. Det är ett underbehandlat tillstånd, säger Anna Lövgren, docent vid Institutionen för odontologi vid Umeå universitet och en av forskarna som lett studien.
Regionala data från Västerbotten indikerar en ökad risk för långvarig sjukskrivning hos drabbade patienter. Den nya modellen möjliggör även uppskattningar av direkta vårdkostnader, såsom diagnostik, behandling och uppföljning.
Parallellt pågår arbete för att ta fram nationella och globala estimat av sjukdomsbördan. Forskarna lyfter behovet av ökad prioritering inom hälso- och sjukvården, då tillståndet i dag är underdiagnostiserat och underbehandlat. Screening identifierar en betydande andel patienter, men många erhåller ingen adekvat behandling.
Ökad kunskap om sjukdomsbördan kan bidra till bättre resursallokering och förbättrad tillgång till behandling för denna patientgrupp.

