Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Avhandling: Ny metod för mätning av blodflöde kan tillämpas på strokepatienter

Tack vare ny teknik som bygger på en utveckling av magnetkamera kan man få ökad förståelse för när förträngda artärer påverkar flödet till hjärnan. Det har potential att kunna minska riskerna vid kirurgi efter stroke. Det visas i en ny avhandling där en modell presenteras för hur tryckfall kan studeras.

– Denna modell skulle kunna vara ett potentiellt verktyg för att förutsäga risk för ett för lågt blodflöde till hjärnan under kirurgi, säger Madelene Holmgren, doktorand vid Institutionen för strålningsvetenskaper.

Om blodflödet till delar av hjärnan inte kommer fram kan hjärnans vävnad få syrebrist, så kallad ischemi, som i dess värsta form leder till stroke. Stroke och transitorisk ischemisk attack, TIA, orsakas ofta av en förträngning i någon av de stora halspulsådrorna. Detta kan behandlas med kirurgi, där förträngningen tas bort.

I sin avhandling vid Institutionen för strålningsvetenskaper kombinerade Madelene Holmgren den relativt nya tekniken 4D PC-MRI med modeller för att titta på om det fanns en skillnad i artärtryck mellan höger och vänster sida av hjärnan hos patienter med stroke och halskärlsförträngningar. Det skulle kunna bli en markör för hur påverkat tryck och flöden är i hjärnan på grund av förträngningen i det stora halskärlet. I patienterna användes också metoden för att predicera det tryck som kirurger uppmäter i kärlet under kirurgi, det så kallade stumptrycket. De predicerade värdena jämfördes med de som mättes under kirurgi och visade god överensstämmelse.

4D PC-MRI är en teknik där blodets hastighet mäts genom undersökning med magnetkamera. I avhandlingen presenterades metoder för att noggrant mäta blodflöde med hjälp av 4D PC-MRI. I avhandlingen utvecklades och presenterades också modeller för hur man kan studera tryckfall i hjärnans artärer. Denna typ av beräkning är särskilt intressant för strokepatienter med en förträngning i halspulsådern. Dessa modeller kan bidra med en ökad förståelse för när en tilltagande artärförträngning börjar påverka blodflödet till hjärnan. Metoden kan därför också användas som ett verktyg för planering och därigenom för att minska risker under kirurgi.

– För att 4D PC-MRI ska kunna användas i större utsträckning behöver metoder utvecklas för hur man snabbt går från avslutad undersökning till färdigt resultat. För att studera blodflödet och hur det förändras i olika sjukdomar behöver vi även kunna lita på att dessa metoder ger oss rätt värden. Ett mål med avhandlingen var därför att undersöka hur noggrant 4D PC-MRI kunde mäta blodflöde i de större artärerna i hjärnan, säger Madelene Holmgren.

I avhandlingens studier undersöktes två grupper av deltagare. Den första gruppen bestod av 35 äldre deltagare. Hos dessa mättes blodflöde i hjärnans större artärer med 4D PC-MRI. Forskarna utvärderade sedan ett antal metoder för hur man med bäst noggrannhet får fram blodflödet från tekniken. Den andra gruppen bestod av 28 patienter som haft en stroke eller TIA och hade en symptomgivande karotisstenos. I den senare gruppen kombinerades 4D PC-MRI och modeller för att simulera tryckfall i hjärnans artärer. Avhandlingsarbetet är utfört i Hydrocefalusgruppen i Umeå.

Madelene Holmgren kommer från Strömsnäs utanför Östersund. Hon har tidigare en civilingenjörsexamen inom Teknisk fysik från Umeå universitet.

Liknande poster

Att förutspå stroke med ett blodprov

Att förutspå stroke med ett blodprov

Inom kardiologin har biomarkörbaserade riskskalor visat sig ha högre precision än riskskalor baserade på endast klinisk information.

Vilka riskfaktorer är kopplade till allvarlig stroke?

Vilka riskfaktorer är kopplade till allvarlig stroke?

Personer med tillstånd eller vanor som högt blodtryck, en oregelbunden hjärtrytm kallad förmaksflimmer eller rökning kan drabbas av allvarligare stroke.

Förbättrad prehospital diagnostik målet för EU-studie inom ambulanssjukvården

Förbättrad prehospital diagnostik målet för EU-studie inom ambulanssjukvården

Akut sjuka patienter ska snabbare få rätt diagnostik och behandling genom ny testteknik och dataöverföring från ambulans till sjukhus. Det är målet för en EU-finansierad studie där ambulanssjukvården och avdelningen för klinisk kemi och farmakologi vid Akademiska sjukhuset medverkar.

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Högintensiv behandling med träning sex timmar per dag i två veckor, CI-terapi, verkar förbättra benets funktion och förmågan att gå och röra sig i sin omgivning. Förbättringarna ses även om det gått lång tid sedan insjuknandet i stroke och uppnådda…

Zebrafiskens ögonmuskler kan ge hjälp mot sjukdomar

Studier av zebrafisk har resulterat i att dess ögonmuskler ger ledtrådar för ny behandling av muskelsjukdomar hos människor. Det visas i en avhandling av Nils Dennhag, Institutionen för integrativ medicinsk biologi.

Umeå universitet i samarbete om att upptäcka hjärntumörer med AI

Umeå universitet i samarbete om att upptäcka hjärntumörer med AI

Varje år diagnostiseras cirka 22 000 personer i EU med gliom, en elakartad typ av hjärntumör. Överlevnadstiden efter diagnos kan vara så kort som 15 månader. Ett nytt konsortium som kombinerar expertis inom hjärntumörer, maskininlärning och datasäkerhet ska leta efter…

2,4 miljoner kronor till barn-onkologisk forskning

2,4 miljoner kronor till barn-onkologisk forskning

Barncancerfonden har tilldelat 2,4 miljoner kronor till Johan Holmberg, professor vid Institutionen för molekylärbiologi. Han har beviljats medel för ett projekt om neuroblastom, en cancerform som främst drabbar små barn.

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Behandlingen av stroke orsakad av blodpropp har blivit mycket bättre de senaste årtiondena. Ändå drabbas fortfarande en del av svåra stroke med funktionsnedsättning till följd. En vanlig orsak är att patienter kommer för sent till sjukhus. Här återstår därför mycket…

Två tilldelningar från Börje Salming ALS-stiftelse

Karin Forsberg och Per Zetterström vid Umeå universitet finns med bland de fem som tilldelas forskningsmedel från Börje Salming ALS-stiftelse. Detta är stiftelsens första tilldelning, som totalt omfattar 6,3 miljoner kronor till svensk ALS-forskning.

Stimulering i hjärnan minskar ofrivilliga skakningar

Stimulering i hjärnan minskar ofrivilliga skakningar

Neurokirurgisk behandling med djup hjärnstimulering i ett relativt nytt målområde har visat sig lindra ofrivilliga skakningar vid Parkinsons sjukdom och Essentiell tremor i upp till minst 5 och 10 år efter behandlingsstart. Genom att använda detta målområde kunde operationen dessutom…

Stor donation till ALS-forskning vid Umeå universitet

Stor donation till ALS-forskning vid Umeå universitet

Två stiftelser med anknytning till Umeå väljer att donera sammanlagt 40 miljoner kronor till Umeå universitets forskning runt sjukdomen amyotrofisk lateralskleros, mer känd som ALS.

Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke

Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke

I strokemodeller på möss, har forskare lyckats återställa förlorad hjärnfunktion med hjälp av små molekyler som i framtiden kan utvecklas till strokeläkemedel. ­

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Högintensiv behandling med träning sex timmar per dag i två veckor, CI-terapi, verkar förbättra benets funktion och förmågan att gå och röra sig i sin omgivning. Förbättringarna ses även om det gått lång tid sedan insjuknandet i stroke och uppnådda…

Akademiska inför AI-system för automatisk tolkning av strokebilder

Akademiska inför AI-system för automatisk tolkning av strokebilder

Efter årsskiftet inför Akademiska sjukhuset ett AI-system som automatiskt tolkar strokebilder tagna med datortomografi. Främsta syftet är att förbättra strokevården genom att diagnostiken går fortare och blir mer träffsäker. Snabba åtgärder vid stroke kan begränsa omfattningen av hjärnskador och risk…

Nytt herpesvirus kopplas till multipel skleros

Ett stort antal riskfaktorer för MS, som orsakar skador i centrala nervsystemet, har identifierats. Dock är det fortfarande okänt varför sjukdomen uppstår. De senaste åren har herpesviruset Epstein Barr-virus (EBV) etablerats som den främsta riskfaktorn.

Utjämning av sociala ojämlikheter kan rädda liv efter stroke

Utjämning av sociala ojämlikheter kan rädda liv efter stroke

Personer med låg utbildning och låg inkomst kan löpa en tioprocentigt ökad risk för att dö eller vara beroende av hjälp tre månader efter stroke, jämfört med personer med hög utbildning och inkomst.

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Personer med högre biologisk ålder än deras faktiska kronologiska ålder har signifikant ökad risk att drabbas av stroke och demens, framför allt vaskulär demens. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry.

DNA:s organisation påverkar tillväxten av dödliga hjärntumörer som svar på neuronala signaler

DNA:s organisation påverkar tillväxten av dödliga hjärntumörer som svar på neuronala signaler

En studie vid Umeå universitet visar att DNA:s tredimensionella organisation kan påverka utvecklingen av den aggressiva hjärntumören glioblastom. Efter att ha identifierat de faktorer som glioblastom använder för att svara på nervceller genom att växa och sprida sig, banar denna…

Stroke kan komma att orsaka nära på 10 miljoner dödsfall årligen år 2050

Stroke kan komma att orsaka nära på 10 miljoner dödsfall årligen år 2050

Stroke kan komma att orsaka nära 10 miljoner dödsfall årligen år 2050 och kosta upp till 2 biljoner dollar. Det varnar nu en forskarkommission för i en rapport som presenteras i Lancet Neurology. Allra hårdast drabbas låg- och medelinkomstländer.

Bortom återvinning: ny roll för autofagiprotein i membranreparation upptäckt

Bortom återvinning: ny roll för autofagiprotein i membranreparation upptäckt

Att upprätthålla strukturen hos intracellulära membran är väsentligt för att bevara normal cellulär funktion. Ny forskning av ett team av biokemister vid Umeå universitet identifierar en strategi som används av celler för att upptäcka och reparera membran som har skadats…