Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Skånes universitetssjukhus först i Norden med ny metod för hjärnstimulering

Genom att stimulera hjärnan med en inopererad elektrod blockeras störande signaler och sjukdomar. Metoden kan hjälpa personer som lider av exempelvis Parkinsons sjukdom eller Tourettes syndrom till ett bättre liv. Metoden är inte ny, men en del av den teknik som Skånes universitetssjukhus nu börjat använda sig av är det.

– Tidigare har vi endast kunnat stimulera hjärnan. Nu kan vi även lyssna på den och på så sätt få en inblick i hjärnvågorna och låta dem styra stimuleringen, säger Hjalmar Bjartmarz, överläkare inom neurokirurgin på Skånes universitetssjukhus i Lund.

Skånes universitetssjukhus var ett av de första sjukhusen i världen som använde metoden redan på 1990-talet. Nu är nästa steg taget i utvecklingen, och som första sjukhus i Norden, och det tredje i världen börjar Skånes universitetssjukhus att använda sig av den nya mättekniken.
– Vi har behandlat den tredje patienten i världen med just den här tekniken.

Mätpunkter att orientera sig efter
Metoden Deep Brain Stimulation bygger på en metod där en ram fixerar patientens huvud under operationen och ger neurokirurgen mätpunkter att orientera sig efter i hjärnan. Förenklat handlar det om att hitta exakt det område som orsakar problem i hjärnan. När det är gjort opereras en elektrod in för att blockera störningarna med en nervstimulator. En form av pacemaker.
– Nu när vi även kan lyssna på hjärnan har det blivit lättare att veta var exakt i hjärnan vi ska stimulera, säger Hjalmar Bjartmarz.

Ett bättre liv
Deep Brain Stimulation används i dag för att behandla exempelvis Parkinsons sjukdom, olika skaksjukdomar, dystoni och Tourettes syndrom.
– Min livssituation kommer att bli bättre. Bland annat det sociala. Förhoppningsvis kommer jag att kunna gå ut och äta och ta ett glas vin om jag vill det. Det har varit nästintill helt omöjligt innan, säger Mattias Andersson, som är den första patienten i Norden som fått ta del av den nya Deep Brain Stimulation tekniken.

Bättre behandling för patienten
Karin Wedmark arbetar som sjuksköterska på Deep Brain Stimulation mottagningen på Skånes universitetssjukhus. Hon tror att den nya tekniken kan bidra till att ytterligare förbättra situationen för avdelningens patienter.
– Man kan förhoppningsvis minimera biverkningarna. Det är alltid roligt när det händer nya saker och att man får vara med i den utvecklingen.

För mer information kontakta:
Hjalmar Bjartmarz, överläkare inom neurokirurgi, Skånes universitetssjukhus, 046-17 13 23

Liknande poster

Biomarkörer i blodet kan visa Parkinsons tidigt

Biomarkörer i blodet kan visa Parkinsons tidigt

Forskare ledda från Chalmers tekniska högskola har identifierat biomarkörer i blodet som kan avslöja Parkinsons sjukdom i ett mycket tidigt skede, långt innan omfattande nervskador har uppstått.

Sällskapet som gör skillnad för patienter med Parkinson

Sällskapet som gör skillnad för patienter med Parkinson

Tänk en klubb för människor som är besatta av att förstå, lära sig mer och helst bromsa rörelsesjukdomar, med extra stort intresse för Parkinsons sjukdom. Det är Swemodis. – Nätverk är viktiga, det är ett nödvändigt kunskapsutbyte och dessutom är…

Underbehandling vid Parkinsons sjukdom i komplikationsfas – en förlust för både individ och samhälle

Underbehandling vid Parkinsons sjukdom i komplikationsfas – en förlust för både individ och samhälle

Parkinsons sjukdom är en kronisk progressiv sjukdom med symtom som förändras över tid, vilket kräver behandlingsjusteringar och anpassningar. I komplikationsfasen, då tablettbehandling inte längre är tillräckligt för att hålla symtomen i schack, bör patienten ges möjlighet till avancerad behandling. Men…

Unik hjärnbehandling med fokuserat ultraljud

Unik hjärnbehandling med fokuserat ultraljud

Den första behandlingen med nytt Magnetkameraguidat Fokusert Ultraljud (FUS) utanför USA har utförts på Norrlands universitetssjukhus.

VR-glasögon inom barnsjukvården ger tryggare barn

VR-glasögon inom barnsjukvården ger tryggare barn

Sedan i höstas får barn på Skånes universitetssjukhus använda VR-glasögon för att minska rädsla och smärta inför operationer. Redan nu märks skillnad – barnen är tryggare och användandet av lugnande mediciner kan minska.

Avancerade läkemedel för svåra sjukdomar ska utvecklas vid Skånes universitetssjukhus

Avancerade läkemedel för svåra sjukdomar ska utvecklas vid Skånes universitetssjukhus

Avancerade terapiläkemedel har potential att bota sjukdomar som tidigare varit obotliga. Nu tar Skånes universitetssjukhus klivet mot att tillverka egna sådana terapiläkemedel – för att få behandlingarna snabbare till patienterna och samtidigt stärka forskningen.

Stimulering i hjärnan minskar ofrivilliga skakningar

Stimulering i hjärnan minskar ofrivilliga skakningar

Neurokirurgisk behandling med djup hjärnstimulering i ett relativt nytt målområde har visat sig lindra ofrivilliga skakningar vid Parkinsons sjukdom och Essentiell tremor i upp till minst 5 och 10 år efter behandlingsstart. Genom att använda detta målområde kunde operationen dessutom…

Ny genterapi kan rädda livet på barn med svår ärftlig sjukdom

Ny genterapi kan rädda livet på barn med svår ärftlig sjukdom

Den ovanliga genetiska sjukdomen MLD drabbar främst yngre barn och har tills nyligen inneburit stort lidande och kraftigt förkortad livslängd. Nu finns en livräddande behandling – och som första sjukhus i Norden behandlar Skånes universitetssjukhus barn med den svåra sjukdomen.

Traumatiska hjärnskador i fokus vid internationell konferens i Lund

Traumatiska hjärnskador i fokus vid internationell konferens i Lund

Ledande internationella experter på skall- och ryggmärgsskador samlas i veckan på Skånes universitetssjukhus i Lund för att utbyta kunskaper om den senaste utvecklingen inom neurotrauma. Drygt 200 deltagare som till vardags arbetar med sjukvård och forskning, medverkar på Nordic Neurotrauma…

Pyttesmå fällor kan ge ny kunskap om svårbehandlade sjukdomar

Pyttesmå fällor kan ge ny kunskap om svårbehandlade sjukdomar

Proteiner som bildar klumpar förekommer vid flera svårbehandlade sjukdomar, som ALS, Alzheimers och Parkinsons. Mekanismerna bakom hur proteinerna interagerar med varandra är svåra att studera, men nu har forskare på Chalmers hittat en ny metod för att stänga in proteiner…

Den starka obehagskänslans plats i hjärnan hittad

Den starka obehagskänslans plats i hjärnan hittad

Forskare har identifierat en ny nervcellskrets i hjärnan som vid aktivering ger upphov till stark obehagskänsla. Genom upptäckten kan de också för första gången visa att subtalamus, en struktur i hjärnan som kontrollerar viljestyrda rörelser, även kan spela en roll…

Bättre analysering kan förbättra diagnostiken av Parkinsons sjukdom

Bättre analysering kan förbättra diagnostiken av Parkinsons sjukdom

Bättre och tydligare data hjälper oss att förstå hur omfattande lokala nätverk i hjärnan påverkas hos patienter.

Ingenjörskonst bakom metod att frigöra celler från proteinplack

Ingenjörskonst bakom metod att frigöra celler från proteinplack

En metod för att rensa celler från skadliga proteinplack har tagits fram och prövats i en studie vid Göteborgs universitet. Den sinnrika tekniken skulle i förlängningen kunna öka förståelsen för, och kanske även påverka, neurodegenerativa sjukdomar.

Forskare upptäcker en möjlig orsak till Parkinsons sjukdom

Forskare upptäcker en möjlig orsak till Parkinsons sjukdom

Forskare vid Helsingfors universitet har visat att vissa stammar av Desulfovibrio-bakterier i de flesta fall är den troliga orsaken till Parkinsons sjukdom. Studien möjliggör screening av bärare av Desulfovibrio-stammar och avlägsnande av bakterier från tarmen.

Kognitiv förmåga är en viktig komponent relaterat till gångförmåga

Kognitiv förmåga är en viktig komponent relaterat till gångförmåga

Personer med neurodegenerativa sjukdomar, såsom kognitiva sjukdom och personer med Parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har en ökad variabilitet i sin gång än kognitivt friska. Detta är några aspekter som berörs i Magnus Lindh-Rengifos avhandlingsarbete.

Nu har 100 patienter opererats i den hypermoderna operationssalen med rörlig MR-kamera på Akademiska

Nu har 100 patienter opererats i den hypermoderna operationssalen med rörlig MR-kamera på Akademiska

Sedan MR-hybriden togs i drift på Akademiska sjukhuset i november 2020 har 100 patienter opererats i operationssalen med rörlig MR-kamera. Flera specialiteter (neurokirurgi, öron-näs-halssjukdomar och plastiken) har utnyttjat möjligheterna som operationssalen ger. Med denna teknik kan man öka precisionen vid…

Fler uppdrag inom nationell högspecialiserad vård till Skånes universitetssjukhus

Fler uppdrag inom nationell högspecialiserad vård till Skånes universitetssjukhus

Skånes universitetssjukhus och Region Skåne får i uppdrag att bedriva nationell högspecialiserad vård inom viss vård vid medfödda metabola sjukdomar, epilepsikirurgisk utredning och behandling och extraktion av pacemakerutrustning. Det har Socialstyrelsen beslutat.

Milstolpe för stamcellsbaserad terapi vid Parkinson – första patienten transplanterad

Milstolpe för stamcellsbaserad terapi vid Parkinson – första patienten transplanterad

I mitten av februari genomfördes den första stamcellstransplantationen i studien STEM-PD. Det är den första av åtta patienter med Parkinsons sjukdom som får nya dopaminproducerande stamceller transplanterade och det är första gången cellerna testas kliniskt i patienter. Transplantationen genomfördes vid…

Nytt perspektiv på Parkinsons sjukdom

Nytt perspektiv på Parkinsons sjukdom

I boken Hallucinationer: den okända sidan av Parkinsons sjukdom delar personer som lever med sjukdomen och deras anhöriga med sig av sina personliga erfarenheter av hallucinationer. Boken berör också sjukdomens historia, dess orsaker och behandlingar.

Rörelse minskar sensoriska reaktioner vid Parkinsons sjukdom

Rörelse minskar sensoriska reaktioner vid Parkinsons sjukdom

Forskare vid Karolinska Institutet har tittat på hur rörelse formar våra sinnen och hur både sensoriska och motoriska processer påverkas vid Parkinsons sjukdom. I en studie publicerad i Nature Communications, visar forskarna att hos Parkinsonmöss (dopaminutarmade möss) så minskar rörelsereaktionen…