Ny konsensusrapport: Insomni har en betydande påverkan på folkhälsan

Trots att insomni, långvariga sömnstörningar, kan öka risken för en rad olika sjukdomar, bland annat neurologiska, tas diagnosen inte alltid på allvar av sjukvården. I en ny konsensusrapport¹ slår 17 internationella sömnläkare och forskare larm om att insomni har en betydande påverkan på folkhälsan.

Konsensusrapporten, som är en kollektiv överenskommelse bland en panel av experter, är publicerad som ett ”wake up-call” i Sleep Medicine (2025) som forskarna hoppas ska leda till en ökad uppmärksamhet hos de ansvariga för sjukvårdssystemen. Omkring tio procent av Europas befolkning lider av kronisk insomni. I Sverige beräknas nära 750 000 människor vara drabbade, men bara en tredjedel rapporteras söka vård.

Huvudförfattare till konsensusrapporten är Laura Palagini, professor och psykiatriker, specialist inom sömnmedicin och vid Universitetssjukhuset i Pisa.

– Kronisk insomni är en mental störning som har en betydande påverkan på folkhälsan. Men medan vissa länder erkänner denna diagnos och erbjuder adekvat behandling råder det i många länder en föråldrad föreställning om att insomni är ett sekundärt tillstånd som inte kräver en egen behandling, säger Laura Palagini.

Laura Palagini, professor och psykiatriker.

Insomni är en riskfaktor för att utveckla bland annat neurologiska sjukdomar. Några exempel ur konsensusrapporten:

• En metaanalys som omfattade fem befolkningsbaserade prospektiva kohortstudier visade att insomni var kopplad till en signifikant risk för demens av alla orsaker.
• Den senaste metaanalysen, som inkluderade 16 studier, visade att insomni ökade risken för Alzheimers demens och vaskulär demens.
• I en annan metaanalys från 2025 som omfattade olika sömnstörningar, var insomni den sömnstörning som medförde högst risk för demens oavsett orsak.
• Forskning har även visat att insomni är kopplad till en ökad risk för stroke.

– Det finns en stark koppling mellan insomni och neurologiska sjukdomar, neurogenerativa sjukdomar, demens och stroke. Sömn verkar ha en skyddande effekt på hjärnan. Det glymfatiska systemet utgör ett välstrukturerat och omfattande nätverk i hela hjärnan och underlättar cirkulationen av cerebrospinalvätska i det centrala nervsystemet, berättar Laura Palagini. Denna process är nödvändig för att eliminera proteinavfall som amyloid och tau. Adekvat sömn är nödvändig för att reglera immunsystemet genom att minska proinflammatoriska cytokiner och öka förekomsten av antiinflammatoriska markörer. Sömn tycks kunna bidra till inflammatorisk homeostas och är vitalt för regleringen av mikrogliaceller i hjärnan.

Sömnens roll för allmänna folkhälsan

I rapporten betonas vilken viktig roll sömnen har för den allmänna folkhälsan, att kronisk insomni och andra sömnstörningar kan leda till en rad olika fysiska och psykiska sjukdomar. De varnar även för att det finns en risk för kraftigt ökade sjukvårdskostnader.

– Patienter som är drabbade av långvarig insomni bör erbjudas evidensbaserad behandling och få tillgång till effektiva, godkända och subventionerade läkemedel, säger Laura Palagini.

Sömnforskaren Jan Hedner, senior professor i lungmedicin och överläkare vid Sömnkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, är Sveriges expertrepresentant i konsensusrapporten.

– Ja, långvarig insomni och andra sömnstörningar, som till exempel sömnapné, är helt klart förbisedda folksjukdomar. På vår sömnklinik på Sahlgrenska ser vi ett närmast gigantiskt vårdbehov inom detta område. Varje år tar vi emot mellan 2600 och 3000 remisser och vi har svårt att hinna utreda och behandla så många patienter, säger Jan Hedner, som har varit verksam som sömnforskare sedan 1984 och som förra året fick den prestigefyllda utmärkelsen European Sleep Science Award.

– Många patienter som kommer till oss för behandling kan ha skickats runt ett bra tag i vården.  Att ställa rätt diagnos och att ge rätt behandling för dessa tillstånd är en komplicerad process som ofta försvåras av att samsjukligheten kan vara betydande. Spektrat vid sömnrelaterade sjukdomar är stort och det finns ett 50-tal olika orsaker till de stora diagnoserna insomni och sömnapné. Och många patienter väntar tyvärr också länge med att söka hjälp, säger han och tillägger att den typiska insomni-patienten vanligtvis har haft kliniska symtom i många år.

Ny behandlingsmetod

Jan Hedner, senior professor i lungmedicin och överläkare vid Sömnkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Foto: JOHAN WINGBORG

Efter att ha varit verksam inom detta område i mer än 40 år konstaterar Jan Hedner att det nu har hänt mycket positivt på behandlingsfronten. I konsensusrapporten framgår att riktlinjerna för behandling av insomni nyligen har uppdaterats i Europa, Storbritannien och Kanada. Kognitiv beteendeterapi för insomni anses vara förstahandsbehandling för insomni, inklusive digitala former. Baserat på kliniska och forskningsmässiga data är den farmakologiska förstahandsbehandlingen för insomni – både på kort och lång sikt – Dual Orexin Receptor Antagonister (DORA), när KBT antingen är ineffektiv eller inte tillgänglig.

– I behandlingsarsenalen finns allt från traditionella sömnläkemedel, CPAP- apparater, bettskenor, melatonin för dygnsreglering och KBT. Ett läkemedel som introducerats inom området under senare år är de så kallade Dual Orexin Receptor Antagonisterna (DORAs), till exempel daridorexant. Detta är en läkemedelsklass med en ny verkningsmekanism jämfört med traditionella sömnmedel och som saknar beroendeframkallande egenskaper och toleransutveckling. Läkemedlet fungerar som en handbroms på det system i hjärnan som underhåller vakenhet, fortsätter han och tillägger att kliniska prövningsdata på omkring 2 000 patienter är övertygande.

– Att behandla med DORA-preparat är något vi behöver lära oss mer om. I många fall krävs längre tid på behandling för att uppnå bästa effekt. DORA-preparat är dessvärre inte subventionerade vilket betyder att patienten själv får betala behandlingen. Detta kan vara en begränsande faktor i många fall.

Referens

1. Konsensusrapport “The need to prioritize ‘insomnia disorder’ in public health agendas: ‘a wakeup call’ position paper from European and Canadian experts in sleep and mental health”. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1389945725004381?via%3Dihub

Text: Evelyn Pesikan