Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Ny forskningspolicy ska stärka medicinsk forskning i Sverige

Svenska Läkaresällskapet (SLS) presenterar en ny Forskningspolicy – ett omfattande dokument som tydliggör de åtgärder och prioriteringar som krävs för att främja och utveckla medicinsk forskning i Sverige. Policyn fokuserar på tre huvudområden: läkarnas vetenskapliga lärande, förbättrade förutsättningar för forskande läkare och ökad tvärvetenskaplig samverkan.

– Forskning är en förutsättning för en hälso- och sjukvård i världsklass. Med vår forskningspolicy vill vi bidra till att skapa bättre strukturer för forskning och lärande i alla delar av läkarkåren – från läkarstudent till överläkare, säger Ola Winqvist, ordförande i SLS delegation för medicinsk forskning.

Ola Winqvist. Foto: Anders G Warne.

Policyn betonar vikten av att vetenskaplig kompetens blir en självklar del av läkarrollen, att forskningstid skyddas från kliniska åtaganden och att fler fasta kombinationstjänster mellan klinik och forskning inrättas. Den lyfter också fram behovet av starkare infrastrukturer för kliniska prövningar och en förbättrad tillgång till hälsodata för forskning.

– Vi behöver ett sjukvårdssystem där forskning och klinik inte konkurrerar, utan samverkar. Det handlar om att göra det möjligt för fler läkare att forska utan att behöva välja bort den kliniska utvecklingen – och tvärtom, avslutar Ola Winqvist.

Svenska Läkaresällskapets forskningspolicy vänder sig till beslutsfattare inom politik, akademi och hälso- och sjukvård samt till alla aktörer som vill bidra till att stärka svensk medicinsk forskning.

Ladda ned och läs SLS Forskningspolicy 2025

Liknande poster

Ny avancerad bildteknik lyfter medicinsk forskning i Lund

Ny avancerad bildteknik lyfter medicinsk forskning i Lund

Lund Biomedical Imaging Center (LBIC) vid Lunds universitet stärker sin position inom medicinsk forskning med två toppmoderna prekliniska imaging modaliteter, en PET/CT och en SPECT/CT-kamera. De nya systemen, som möjliggjorts genom ett anslag på 2,6 miljoner kronor från IngaBritt och…

13,7 miljoner till hjärnforskningen

13,7 miljoner till hjärnforskningen

Fabio Begnini är forskare vid Uppsala universitet och får anslag för att forska på behandlingar för migrän, depression med mera. Detta är del av Hjärnfondens årliga postdoktorala stöd.

CNSx3 – ett innovativt forskningscenter för hjärnsjukdomar

CNSx3 – ett innovativt forskningscenter för hjärnsjukdomar

CNSx3 är ett nytt forskningscenter för hjärnsjukdomar där syftet är att tvärvetenskapligt samarbeta mellan flera akademier och industripartners.

Möjligt paradigmskifte vid ALS-behandling

Möjligt paradigmskifte vid ALS-behandling

ALS har länge varit obotlig, men forskning inger hopp. Enligt lovande studier kan läkemedlet ILB förbättra förlorade funktioner och bromsa sjukdomsutvecklingen.

ALS-medicinen ger Erik framtidshopp

ALS-medicinen ger Erik framtidshopp

En av dem som deltagit i ALS-studien på Sahlgrenska Universitetssjukhuset är Erik Petersén som idag får ILB utskrivet på licens.

Vilka riskfaktorer är kopplade till allvarlig stroke?

Vilka riskfaktorer är kopplade till allvarlig stroke?

Personer med tillstånd eller vanor som högt blodtryck, en oregelbunden hjärtrytm kallad förmaksflimmer eller rökning kan drabbas av allvarligare stroke.

Hjärnans funktion och struktur vid PMDS: Kopplingar till hormonella förändringar

Hjärnans funktion och struktur vid PMDS: Kopplingar till hormonella förändringar

I sin avhandling har Louise Stiernman och den forskargrupp hon ingår i vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet genomfört fyra studier av kvinnor med premenstruellt dysforiskt syndrom, PMDS, som är en form av svår PMS. Studierna har genomförts…

Forskningsgenombrott: Ny genterapi bromsar ALS

Forskningsgenombrott: Ny genterapi bromsar ALS

Forskare vid Umeå universitet har uppnått ett genombrott inom ALS-forskningen genom att använda en ny genterapimedicin som bromsar sjukdomsförloppet hos en patient med en aggressiv form av ALS. Efter fyra år med behandlingen kan patienten fortfarande utföra vardagliga aktiviteter och…

Satsningar på särläkemedel riskerar att utnyttjas av läkemedelsföretag

Satsningar på särläkemedel riskerar att utnyttjas av läkemedelsföretag

Svenska Läkaresällskapets (SLS) delegation för medicinsk etik har tagit fram ett etiskt uttalande om prioritering av behandling för sällsynta sjukdomar.

SLS utlyser satsning för tvärvetenskapliga forskningsprojekt om äldre med multisjuklighet

SLS utlyser satsning för tvärvetenskapliga forskningsprojekt om äldre med multisjuklighet

Äldre med multisjuklighet utgör en allt större del av patienterna inom hälso- och sjukvården och det finns mycket i det medicinska omhändertagandet och samverkan kring patientgruppen som behöver utvecklas och förstås bättre.

Lagförslag för att stärka vården för beslutsoförmögna patienter

Lagförslag för att stärka vården för beslutsoförmögna patienter

I Sverige saknas reglering för hur man ska behandla vuxna patienter som är beslutsoförmögna, som inte förmår bestämma eller samtycka till sin egen vård. Det skapar allvarliga problem för både patienten och sjukvårdspersonalen och riskerar en rättsosäkerhet för de inblandade.

Internationell auktoritet inom neuroepidemiologi belönas med Bengt Winblads pris

Internationell auktoritet inom neuroepidemiologi belönas med Bengt Winblads pris

Svenska Läkaresällskapet (SLS) belönar Laura Fratiglioni, professor i medicinsk epidemiologi med inriktning mot demenssjukdomar vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, med Bengt Winblads pris 2023.

Läkaresällskapet belönar en av Sveriges främsta forskare inom kognitiva sjukdomar

Läkaresällskapet belönar en av Sveriges främsta forskare inom kognitiva sjukdomar

Svenska Läkaresällskapet (SLS) belönar professor Henrik Zetterberg med Ingvarpriset för framstående forskningsinsatser inom kognitiva sjukdomar.

Ny forskningsmodell för att kunna förstå Huntingtons sjukdom

Ny forskningsmodell för att kunna förstå Huntingtons sjukdom

Med en teknik för att omprogrammera hudceller till nervceller har forskare vid Lunds universitet visat sig kunna studera Huntingtons sjukdom på ett nydanande sätt. Metoden kan också leda till framgångsrika studier av andra åldersrelaterade hjärnsjukdomar. Johan Jakobsson, professor i neurovetenskap…

Många års forskning börjar ge resultat

Många års forskning börjar ge resultat

Som en av alzheimerforskningens verkliga frontfigurer kan Oskar Hansson nu börja se resultaten av det han drömde om då han började forska runt demenssjukdomar för 20 år sedan. – Vi kan fortfarande inte bota Alzheimers sjukdom, men nu har vi…

Svenska Läkaresällskapet belönar framstående insatser inom epilepsikirurgisk forskning

Svenska Läkaresällskapet belönar framstående insatser inom epilepsikirurgisk forskning

Svenska Läkaresällskapet har beslutat att tilldela professor Kristina Malmgren Ingvarpriset på 35 000 kronor och SLS 200-årsmedalj i brons.

Agneta Nordberg belönas för betydande framsteg inom Alzheimerforskningen

Agneta Nordberg belönas för betydande framsteg inom Alzheimerforskningen

Svenska Läkaresällskapet tilldelar Agneta Nordberg, professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, Bengt Winblads pris 2021.

Forskning kring tillförlitligare prognoser vid traumatiska hjärnskador belönas

Forskning kring tillförlitligare prognoser vid traumatiska hjärnskador belönas

Läkarstudenten Jonathan Tjerkaski vid Karolinska Institutet tilldelas Asklepiospriset för bästa projektarbete 2020. Pristagaren uppmärksammas för forskning kring traumatiska hjärnskador och hur fynd hittade med magnetkamera kan tänkas förutspå utfall.

Framstående forskning kring Alzheimers sjukdom belönas

Svenska Läkaresällskapet kan tack vare generösa donationer årligen dela ut en rad priser för att belöna och uppmuntra god medicinsk forskning. I år belönas bland annat framstående forskning kring Alzheimers sjukdom.

Svenska Läkaresällskapet belönar forskning om kronisk smärta

Svenska Läkaresällskapet belönar forskning om kronisk smärta

Zsuzsanna Wiesenfeld-Hallin, professor i basal och klinisk neurofysiologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet, tilldelas Ingvarpriset och belönas med Svenska Läkaresällskapets 200-årsmedalj i brons samt 30 000 kronor.