Ny forskningsmodell ska ge svar om Huntingtons sjukdom
Ett samarbete mellan lundaforskarna Johan Jakobsson och Malin Parmar har lett till en ny metod för att studera åldersrelaterade hjärnsjukdomar. Forskarna har tagit avstamp i den neurodegenerativa sjukdomen Huntingtons.
Johan Jakobsson och Malin Parmar, Lunds universitet Fotograf: Katrin Ståhl, Lunds universitet
Inte sällan står medicinsk grundforskning inför utmaningen att utveckla sjukdomsmodeller som svarar väl mot specifika sjukdomsmekanismer eller den sjukdom som ska studeras. Detta är en utmaning som behöver lösas för att ta kunna fram nya effektiva behandlingar. Ett exempel på en sjukdom som är svår att modellera för förståelse av de bakomliggande mekanismerna är Huntingtons sjukdom. Det beror bland annat på svårigheten att återskapa adekvata djurmodeller eller cellulära modeller.
Med hjälp av neuroforskaren Malin Parmars teknik för att omprogrammera hudceller till nervceller har Johan Jakobsson och hans forskargrupp kunnat studera Huntingtons sjukdom på ett nydanande sätt som han tror kan få stor betydelse för framgångsrika studier av flera åldersrelaterade hjärnsjukdomar. Han förklarar i korthet:
– Vi har tagit hudbiopsier från patienter som lever med Huntingtons sjukdom och omprogrammerat hudbiopsierna till nervceller. Dessa nervceller har vi sedan jämfört med omprogrammerade nervceller från friska personer. Resultaten är mycket intressanta och bland annat har vi hittat flera defekter som förklarar en del av sjukdomsmekanismen i nervcellerna från patienter med Huntingtons sjukdom. Bland annat ser vi att nervceller från patienter med Huntingtons sjukdom uppvisar problem med att bryta ner och återvinna en viss typ av proteiner – något som kan leda till energibrist för dessa celler.
En viktigt mycket komponent i det nya modellsystemet är nervcellernas ålder. Forskarna kan mäta cellernas biologiska ålder och ser att de omprogrammerade nervcellerna behåller sin biologiska ålder, vilket är betydelsefullt när de ska användas för forskning i det nya modellsystemet.
– Det går att mäta en cells “biologiska ålder” vilket vi har gjort och dessa celler behåller sin faktiska biologiska ålder. De reprogrammerade nervcellerna är med andra ord gamla och modellsystemet är alltså därför relevant för att studera även andra åldersrelaterade neurodegenerativa sjukdomar som Parkinson och Alzheimer, säger Johan Jakobsson, professor i neurovetenskap vid Lunds universitet.
Huntingtons sjukdom är dödlig och än så länge finns det ingen behandling eller botemedel.
– Vi tror att vår modell ska ge svar och ledtrådar som är betydligt mer relevanta för sjukdomen än de ledtrådar man får från djurstudier och att det i förlängningen ska leda till genombrott för någon form av behandling, säger Johan Jakobsson.
Kontakt: Johan Jakobsson, professor i neurovetenskap, Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet, 046-222 42 25, 0709-286443, [email protected]e
Publikation:
“Distinct subcellular autophagy impairments in induced neurons from Huntington’s disease patients”
Brain, februari 2022 (nu tillgänglig online)
Deklaration av bindningar: Tre av studiens författare Malin Parmar, Johan Jakobsson och Janelle Drouin-Ouellet har sökt om ett patent på för metoden som beskrivs i artikeln. Detta patent ägs av New York Stem Cell Foundation. Malin Parmar är ägare av Parmar Cells AB.
Studien har finansierats med stöd av Vetenskapsrådet, Stiftelsen för strategisk forskning, Hjärnfonden, Bagadilico, de strategiska forskningsområdena Multipark och StemTherapy, Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare, Petrus och Augusta Hedlunds stiftelse, Jeanssons stiftelser, Stiftelsen Thelma Zoégas fond för medicinsk forskning, Stiftelsen Lars Hiertas Minne, Greta och Johan Kocks stiftelser, Tore Nilsson stiftelse för medicinsk forskning, Åhlen-stiftelsen, Crafoordska stiftelsen, Åke Wibergs stiftelse, Thorsten och Elsa Segerfalks stiftelse, Stiftelsen Anna-Lisa Rosenbergs fond och Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.
