Ny blodmarkör kan identifiera parkinsonistiska sjukdomar
Är det möjligt att en endaste biomarkör kan påvisa alla typer av sjukdomar som har med dopaminbrist i hjärnan att göra? Ja, det är vad en forskargrupp i Lund är på spåren.
Blodprov. Foto: iStock/PeopleImages.
– Vi har sett att ett enzym i ryggvätska och i blod är en användbar markör för att identifiera alla typer av Parkinsonrelaterade sjukdomar med hög träffsäkerhet, säger Oskar Hansson som lett studien.
Markören det handlar om heter DOPA-dekarboxylas (DCC). I den aktuella studien visade sig DCC vara förhöjt hos individer med Parkinsons sjukdom och även hos personer med andra sjukdomar som ger brist på dopamin i hjärnan, men markören var normal vid andra hjärnsjukdomar som Alzheimers sjukdom. Forskarna såg även att DCC var ökat vid Parkinson många år innan individerna utvecklat några symtom. Den avancerade metodik som forskarna gör det möjligt att mäta flera tusen proteiner vid ett och samma tillfälle i en liten mängd prov från 428 individer. Därigenom har de kunnat identifiera vilka biomarkörer, signalämnen, som kan påvisa om en patient med rörelsestörningar eller kognitiva svårigheter som har skador på dopaminsystemet i hjärnan.
Ökar oavsett sjukdomsförlopp
Oskar Hansson. Foto: Åsa Hansdotter.
– Vi fann att om en patient har en störning i dopaminsystemet så ökar nivåerna av biomarkören, DDC, oavsett var i tid under sjukdomsförloppet patienten befann sig. Ett viktigt fynd är också att biomarkören mycket lovande går att mätas i blod där den är tydligt ökad vid bland annat Parkinsons sjukdom, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus.
Forskarnas fynd kunde verifieras i en grupp med 152 individer. Genom att analysera blodplasmaprover från 174 individer såg forskarna också att den nya biomarkören är tydligt förhöjd hos dem med skador i dopaminsystemet. Det tyder på dess potential som blodprovsbaserat diagnostiskt verktyg menar Oskar Hansson. Skador på dopaminsystemet i hjärnan kan även påvisas med PET-kameraundersökning. Det är dock en mycket kostsam och komplicerad metod och finns bara på specialiserade minneskliniker.
Verktyg mot feldiagnos
– Eftersom symtomen för de olika neurodegenerativa hjärnsjukdomarna liknar varandra finns en stor risk för feldiagnos, och därmed felbehandling. Därför är det angeläget att hitta säkrare diagnostiska verktyg och metoder och vi lägger ner mycket fokus på det i vår forskning. Dessutom tror jag att man i framtiden kommer behandla olika hjärnsjukdomar redan innan symtomen blivit tydliga, och då kommer blodmarkörer vara viktiga för att hitta rätt individer på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt.
