Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Europas största minnescentrum finns i Malmö

Europas största minnescentrum finns i Malmö
I våras antog Region Skåne en handlingsplan för jämlik demensvård. I maj slogs Malmös och Lunds minnesenheter samman, till något unikt för Europa – ett enda hus för vård, forskning, läkemedelsprövningar och kunskapsspridning. Men inte en enda patient ligger inlagd. ”Vi har satt hjul på sjukvården,” säger psykiatriprofessor Elisabet Londos.

Karin Eklund hänger på sig ryggsäcken med block, checklistor och informationsmaterial.
– Jag har varit sjuksköterska i 40 år, och det här är det roligaste jobb jag har haft.

Hon syftar på arbetet i de mobila teamen, Skånes alternativ till demensvård på klinik. Den sista vårdavdelningen fanns på sjukhuset i Lund och stängde för tre år sedan. Alla patienter som nu behöver hjälp, får detta där de lever: i huset, i lägenheten, på vårdboendet. I teamen ingår sjuksköterskor, kuratorer och läkare, men alla yrkesgrupper deltar inte i varje besök. Ett läkarbesök kan till exempel göras som uppföljning, efter att en sjuksköterska varit på plats.

– När vi kommer hem till folk får vi ett helhetsintryck. Vi i teamet kan dela upp oss, så att en pratar med personal eller patient och en talar med de anhöriga. Dessutom har vi en bättre kontinuitet i kontakten med kommunerna än förr, säger Karin Eklund.

Förutom hembesöken har de mobila teamen mycket telefonkontakt med anhöriga och andra vårdgivare, och fungerar som konsulter på olika avdelningar på sjukhusen. Med det här arbetssättet får fler människor snabb hjälp, med samma resurser. En utvärdering i samband med stängningen av den sista vårdavdelningen visade att avdelningen vårdat 120 inneliggande patienter de sista sex månaderna. Under samma tid kan de mobila teamen besöka nästan det dubbla antalet patienter – trots att de är färre än personalen var på vårdavdelningen. Överläkare Sibylle Mayer som leder teamen berättar att högprioriterade ärenden numera kan hanteras inom en vecka.

– Så var det inte förr. ”Oj, så snabbt!” får vi ofta höra från vårdboendena när vi berättar att vi kan komma inom några dagar, säger Sibylle Mayer.

Läs hela reportaget som PDF

Liknande poster

Proteinuri – biomarkör som avslöjar dold risk

Proteinuri – biomarkör som avslöjar dold risk

Albuminuri används redan idag som en tidig markör för njur- och hjärt-kärlsjukdom. Vår studie tillför nu bevis för att det även bör betraktas som en markör för demensrisk. Här skriver forskaren och läkaren Hong Xu om slutsatserna efter studien på…

Donanemab får EU-godkännande för behandling av Alzheimer

Donanemab får EU-godkännande för behandling av Alzheimer

EU har beviljat marknadsföringstillstånd för donanemab för behandling av tidig symtomatisk Alzheimers sjukdom hos vuxna med mild kognitiv svikt samt hos personer i mild demensfas.

Lecanemab godkänns i Australien

Lecanemab godkänns i Australien

Lecanemab godkänt i Australien för att bromsa tidig Alzheimer.

Protein i urin kan förutse risk för demens

Protein i urin kan förutse risk för demens

Ny studie visar att personer med högre nivåer av proteinet albumin i urinen löper en ökad risk att utveckla demens. Studien kommer från Karolinska Institutet.

Kraftsamling för yngre med demenssjukdom 3 april

Kraftsamling för yngre med demenssjukdom 3 april

Regeringen har nyligen lanserat en ny nationell demensstrategi. Äldreminister Anna Tenje (M) deltar i Kraftsamling för yngre med demenssjukdom den 3 april i Göteborg.

Proteinbindare kan bli en pusselbit i kampen mot Alzheimer

Proteinbindare kan bli en pusselbit i kampen mot Alzheimer

Alzheimerhjärnan “drunknar” i för mycket amyloida plack. Forskare på Karolinska Institutet kan nu visa ett nytt sätt att påverka nybildningen av proteinet.

Dålig kärlhälsa får hjärnan att åldras snabbare

Dålig kärlhälsa får hjärnan att åldras snabbare

Med ett AI-verktyg har forskare vid Karolinska Institutet analyserat hjärnbilder från 70-åringar och skattat hjärnans biologiska ålder.

Prevention, diagnostik och behandling demenssjukdomar – hur kan vi betala för det?

Prevention, diagnostik och behandling demenssjukdomar – hur kan vi betala för det?

Nya diagnostiska metoder tillsammans med nya sjukdomsmodifierande behandlingar ger löften om bättre diagnostisk precision och en förhoppning om bättre hälsoutfall för personer med kognitiv svikt och demenssjukdom. Men har vi som samhälle kapacitet och möjlighet att finansiera och betala för…

Slå ett slag för Parkinson förbundet

Slå ett slag för Parkinson förbundet

Omkring 22.000 personer i Sverige har Parkinsons sjukdom. Det går än så länge inte att bota eller bromsa sjukdomsförloppet, men det går att minska symtomen och förbättra livskvaliteten. Det dynamiska Parkinsonförbundet med ordförande Eva-Lena Jansson och generalsekreterare Jenny Lundström vid…

Nya insikter om sjukdomsprocessen hjälper oss förstå Alzheimers komplexitet

Nya insikter om sjukdomsprocessen hjälper oss förstå Alzheimers komplexitet

Att förstå vilka proteiner som är viktiga för Alzheimers sjukdom är avgörande eftersom det hjälper oss att förstå de mekanismer som driver sjukdomen och det kan också hjälpa oss att utveckla nya behandlingar. I sin avhandling fokuserar Michael Axenhus, läkare…

Dubbel risk för demens med munsårsvirus

Dubbel risk för demens med munsårsvirus

Personer som någon gång i livet haft herpesvirus löper dubbelt så stor risk att utveckla demens jämfört med de som aldrig varit infekterade. En ny studie från Uppsala universitet bekräftar tidigare forskning som gjorts kring om herpes kan vara en…

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar i hjärnan är vanliga vid vaskulär demens – som uppstår när kärlsjukdom orsakar kronisk blodbrist i hjärnan – och även i samband med andra tecken till kärlsjukdom. Det som förvånade forskarna var att hallonen också förekom vid en…

Klinisk Neurofysiologi lyckades arbeta undan köerna

Klinisk Neurofysiologi lyckades arbeta undan köerna

Lagarbete mellan olika yrkesgrupper skapar hörnstenarna hos Klinisk Neurofysiologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Specialist- och STläkare, biomedicinska analytiker, ingenjör och sekreterare arbetar tillsammans med neurofysiologisk diagnostik, undervisning och forskning.

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Personer med högre biologisk ålder än deras faktiska kronologiska ålder har signifikant ökad risk att drabbas av stroke och demens, framför allt vaskulär demens. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry.

Tidsuppfattning kan avslöja demens

Tidsuppfattning kan avslöja demens

För en demenssjuk kan tio minuter kännas som en dag. Ny forskning visar att elektroniska kalendrar är en bra hjälp i vardagen. Men studien visar också att en mätning av människors tidsuppfattning skulle kunna leda till att fler får diagnos…

Smartare datortomografi kan nå MR-kamerans nivå

Smartare datortomografi kan nå MR-kamerans nivå

Med en ny metod kan hjärnbilder tagna med datortomografi i vissa fall ge lika mycket information som bilder tagna med magnetresonanstomografi, MR-kamera, visar en ny studie från Göteborgs universitet. Därmed kan tillgången på diagnostikstöd för exempelvis demens och andra hjärnsjukdomar…

Bättre vård för äldre med demens som glömt svenska språket

Bättre vård för äldre med demens som glömt svenska språket

Äldre med svenska som andra språk förlorar gradvis språket när de drabbas av demens. Tänk dig att flytta till ett demensboende och inte förstå eller kunna göra dig förstådd, säger Helen Lindner, forskare i hälsovetenskaper vid Örebro universitet. Hon leder…

Demens sätter inte stopp för nytt lärande

Demens sätter inte stopp för nytt lärande

Personer med demens har fortfarande förmåga att lära sig nya saker trots sin sjukdom. Den slutsatsen dras i en ny doktorsavhandling från Linköpings universitet. Resultatet slår hål på den allmänna föreställningen om dementa som vårdpaket eller tomma skal, menar Elias…

App ska förbättra vården för personer med demens

App ska förbättra vården för personer med demens

Av de som drabbas av demens får merparten också beteendemässiga och psykiska symtom som exempelvis vanföreställningar, sömnstörningar och ångest. För att förbättra vården och livskvaliteten för dessa pågår det just nu ett projekt på Hälsohögskolan vid Jönköping University. Projektet går…

Tarmflorans roll för Alzheimers sjukdom

Tarmflorans roll för Alzheimers sjukdom

Vi får ständigt fler och fler belägg för att tarmflorans sammansättning är av stor betydelse för vår hälsa, alltifrån tarmbesvär, immunförsvar, näringsupptag och metabola sjukdomar. Nu senast ses evidens för att tarmfloran är förändrad även vid neurodegenerativa och neuroinflammatoriska sjukdomar,…