Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Milstolpe för stamcellsbaserad terapi vid Parkinson – första patienten transplanterad

I mitten av februari genomfördes den första stamcellstransplantationen i studien STEM-PD. Det är den första av åtta patienter med Parkinsons sjukdom som får nya dopaminproducerande stamceller transplanterade och det är första gången cellerna testas kliniskt i patienter. Transplantationen genomfördes vid Skånes universitetssjukhus och produkten som transplanterades har utvecklats av forskare vid Lunds universitet.

Målet med STEM-PD-studien är att ersätta förlorade dopaminceller med friska celler som efter transplantation mognar ut till funktionella nervceller på plats i hjärnan. På bilden syns sådana celler odlade i forskningslabb. Foto: Johan Nyman, Lunds universitet.

Gesine Paul-Visse, överläkare i neurologi vid Skånes universitetssjukhus och adjungerad professor vid Lunds universitet. Foto: Lunds universitet.

– Detta är en viktig milstolpe på vägen mot att utveckla en cellterapi som kan användas för att behandla patienter med Parkinsons sjukdom. Transplantationen har genomförts som planerat, och cellernas placering har kunnat bekräftats med hjärnavbildning. Resultatet av STEM-PD-produkten kan tidigast förväntas efter några år. Patienten har lämnat sjukhuset och utvärderingar kommer nu att ske enligt studieprotokollet, säger Gesine Paul-Visse. Hon är prövningsansvarig för den kliniska delen av STEM-PD-studien, överläkare i neurologi vid Skånes universitetssjukhus i Lund och adjungerad professor vid Lunds universitet.

Ungefär 20 000 personer i Sverige lever med Parkinsons sjukdom; som gör att de nervceller i hjärnan som producerar dopamin förstörs, vilket leder till svårigheter att kontrollera kroppens rörelser. Standardbehandling vid Parkinsons sjukdom är läkemedel som ersätter förlusten av dopamin, men dessa behandlingar blir över tid mindre effektiva och orsakar biverkningar. Det finns idag inga behandlingar som kan reparera skadade strukturer i hjärnan eller som kan ersätta de dopaminproducerande nervcellerna som bryts ned.

STEM-PD-studien testar nu en stamcellsterapi med mål att ersätta förlorade dopaminceller med friska celler. Cellprodukten STEM-PD som transplanteras är tillverkade enligt god tillverkningssed och har genomgått rigorösa pre-kliniska tester, vilket innebär att produkten uppfyller Läkemedelsverkets kvalitetskrav. Efter transplantation mognar de transplanterade cellerna ut till funktionella nervceller på plats i hjärnan.

Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet. Foto: Lunds universitet.

–  Det vore fantastiskt om vi nu kan visa att cellprodukten fungerar som förväntat i patienter. Det skulle på sikt skapa möjlighet att hjälpa många fler personer med Parkinsons sjukdom. Fortsatta studier krävs för att ta STEM-PD från den här kliniska fas 1/2a-studie hela vägen till en global terapi och vi har i detta arbetat nära läkemedelsbolaget Novo Nordisk. Deras bidrag till studien och stöd i den regulatoriska processen har varit viktigt för att vi ska kunna genomföra denna första studie i människa och vi ser fram emot framtida samarbeten, säger Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet som leder STEM-PD-teamet i nära samarbete med kollegor vid Skånes universitetssjukhus, Cambridge universitet, Cambridge universitetssjukhus och Imperial College i London.

Den pågående STEM-PD-studien är en säkerhets- och tolerabilitetsstudie. Totalt åtta patienter från Sverige och Storbritannien kommer att genomgå transplantation vid Skånes universitetssjukhus som har en lång tradition av liknande kirurgi som är aktuell i STEM-PD-studien. Det kirurgiska instrumentet som används vid transplantationerna är framtagna inom universitetssjukvården i Region Skåne redan på 1980-talet, då man opererade fostervävnad till samma område i hjärnan.

Hjálmar Bjartmarz, överläkare i neurokirurgi vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Foto: SUS.

– Den del av området som cellerna transplanterats till i den här studien kan vara så smalt som 4 millimeter. Det kirurgiska instrumentet har en mycket hög precision och vi har stor hjälp av moderna avbildningstekniker som magnetkameratekniken. Det säger neurokirurgen Hjálmar Bjartmarz, som genomförde transplantationskirurgin.

Patienterna i studien har haft diagnosen Parkinsons sjukdom i minst tio år och måttligt svåra sjukdomssymtom. Forskarna kommer nu fortsätta följa patienterna kontinuerligt för att utvärdera cellöverlevnad och potentiell effekt. Inga kliniska data eller resultat kommer att förmedlas förrän tillräckligt med underlag från den kliniska studien samlats in och analyserats, med hänvisning till sjukvårdens sekretessbestämmelser. Det är inte möjligt att anmäla intresse att delta i studien.

Liknande poster

Biomarkörer i blodet kan visa Parkinsons tidigt

Biomarkörer i blodet kan visa Parkinsons tidigt

Forskare ledda från Chalmers tekniska högskola har identifierat biomarkörer i blodet som kan avslöja Parkinsons sjukdom i ett mycket tidigt skede, långt innan omfattande nervskador har uppstått.

Sällskapet som gör skillnad för patienter med Parkinson

Sällskapet som gör skillnad för patienter med Parkinson

Tänk en klubb för människor som är besatta av att förstå, lära sig mer och helst bromsa rörelsesjukdomar, med extra stort intresse för Parkinsons sjukdom. Det är Swemodis. – Nätverk är viktiga, det är ett nödvändigt kunskapsutbyte och dessutom är…

Underbehandling vid Parkinsons sjukdom i komplikationsfas – en förlust för både individ och samhälle

Underbehandling vid Parkinsons sjukdom i komplikationsfas – en förlust för både individ och samhälle

Parkinsons sjukdom är en kronisk progressiv sjukdom med symtom som förändras över tid, vilket kräver behandlingsjusteringar och anpassningar. I komplikationsfasen, då tablettbehandling inte längre är tillräckligt för att hålla symtomen i schack, bör patienten ges möjlighet till avancerad behandling. Men…

Unik hjärnbehandling med fokuserat ultraljud

Unik hjärnbehandling med fokuserat ultraljud

Den första behandlingen med nytt Magnetkameraguidat Fokusert Ultraljud (FUS) utanför USA har utförts på Norrlands universitetssjukhus.

Upptäckt visar hur inflammation sprids snabbt i kroppen

Upptäckt visar hur inflammation sprids snabbt i kroppen

De små blåsorna som sitter på cellytan har större betydelse för spridning av inflammation och ämnen till andra delar av kroppen än vad man tidigare känt till.

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Ett blodprov är lika träffsäkert – och i vissa fall överlägset – ryggvätskeprov för att ställa en alzheimerdiagnos. Det visar en studie.

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar i hjärnan är vanliga vid vaskulär demens – som uppstår när kärlsjukdom orsakar kronisk blodbrist i hjärnan – och även i samband med andra tecken till kärlsjukdom. Det som förvånade forskarna var att hallonen också förekom vid en…

Knutor på hjärnan triggar epileptiska anfall – kan kirurgi hjälpa?

Tuberös skleros är en svår medfödd sjukdom där majoriteten också har epilepsi. Trots tung krampförebyggande medicinering är det få som uppnår anfallsfrihet och många har fortsatt dagliga anfall. Det enda sätt vi i nuläget känner till för att helt bota…

Träning skyddar hjärnan

Träning skyddar hjärnan

Tomas Deierborg forskar om inflammation i hjärnan och fick en ny forskningsidé när han själv hade åkt Vasaloppet och såg hur många som deltog. Idag har hans forskning, baserad på register över 200 000 Vasaloppsåkare, genererat intressanta resultat om hur…

Livskvalitetens fem i topp-lista

Livskvalitetens fem i topp-lista

Vad innebär egentligen livskvalitet? Forskare vid Lunds universitet har analyserat 356 olika hälsofaktorer hos nästan 30 000 män och kvinnor mellan 50 och 64 år. Genom att använda AI har de kunnat rangordna alla de olika variablerna och fått fram…

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Behandlingen av stroke orsakad av blodpropp har blivit mycket bättre de senaste årtiondena. Ändå drabbas fortfarande en del av svåra stroke med funktionsnedsättning till följd. En vanlig orsak är att patienter kommer för sent till sjukhus. Här återstår därför mycket…

”Det måste bli möjligt för fler att träna”

”Det måste bli möjligt för fler att träna”

Att fysisk aktivitet är viktig för hälsan är många överens om. Stora satsningar görs för att få fler att röra på sig, men personer med funktionsnedsättningar är alltför ofta exkluderade i dessa satsningar.

Forskare har löst gåta om ärftlig ataxisjukdom

Forskare har löst gåta om ärftlig ataxisjukdom

Inom medicinsk forskning görs betydande insatser med att kartlägga genomet för att patienter med sällsynta sjukdomar ska kunna få en diagnos. Genom ny teknologi får vi svaret på flera tidigare olösta gåtor. Spinocerebellär ataxi typ 4 har varit ett av…

Stimulering i hjärnan minskar ofrivilliga skakningar

Stimulering i hjärnan minskar ofrivilliga skakningar

Neurokirurgisk behandling med djup hjärnstimulering i ett relativt nytt målområde har visat sig lindra ofrivilliga skakningar vid Parkinsons sjukdom och Essentiell tremor i upp till minst 5 och 10 år efter behandlingsstart. Genom att använda detta målområde kunde operationen dessutom…

Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke

Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke

I strokemodeller på möss, har forskare lyckats återställa förlorad hjärnfunktion med hjälp av små molekyler som i framtiden kan utvecklas till strokeläkemedel. ­

Viktig transportväg in i den omogna hjärnan hos för tidigt födda

Viktig transportväg in i den omogna hjärnan hos för tidigt födda

Runt 15 miljoner barn i världen föds för tidigt, prematurt, varje år. Bland de extremprematura barn som överlever finns stor risk för svåra komplikationer. Ett protein, tillväxtfaktorn IGF-1, har visat sig spela stor roll för den prematura hjärnans utveckling. I…

Pyttesmå fällor kan ge ny kunskap om svårbehandlade sjukdomar

Pyttesmå fällor kan ge ny kunskap om svårbehandlade sjukdomar

Proteiner som bildar klumpar förekommer vid flera svårbehandlade sjukdomar, som ALS, Alzheimers och Parkinsons. Mekanismerna bakom hur proteinerna interagerar med varandra är svåra att studera, men nu har forskare på Chalmers hittat en ny metod för att stänga in proteiner…

Svår skallskada aktiverar vilande kroppsegna retrovirus i hjärnan

Svår skallskada aktiverar vilande kroppsegna retrovirus i hjärnan

I en studie ledd från Lunds universitet kan forskarna för första gången visa att traumatiska hjärnskador aktiverar vilande endogena retrovirus som under årmiljonernas gång infogats i människans DNA. Att dessa aktiveras kan vara drivande för att starta en inflammation som…

Genus påverkar smärtupplevelser

Genus påverkar smärtupplevelser

Smärtupplevelser är komplexa, och påverkas av fysiologiska, psykologiska och sociala faktorer. Till komplexiteten kan nu läggas nya forskningsresultat i en avhandling från Lunds universitet, som visar att en man som utsätts för fysisk smärta upplever mindre stark smärta om han…

Den starka obehagskänslans plats i hjärnan hittad

Den starka obehagskänslans plats i hjärnan hittad

Forskare har identifierat en ny nervcellskrets i hjärnan som vid aktivering ger upphov till stark obehagskänsla. Genom upptäckten kan de också för första gången visa att subtalamus, en struktur i hjärnan som kontrollerar viljestyrda rörelser, även kan spela en roll…