Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Mer anslag till KI-forskare för Parkinsonforskning

Konstantinos Meletis, professor vid institutionen för neurovetenskap, har tilldelats ett anslag på cirka 1,73 miljoner US-dollar under tre år från initiativet Aligning Sciences Across Parkinson’s (ASAP).

 – Detta är ett fantastiskt tillfälle att använda vår kunskap inom systemneurovetenskap för att förstå de grundläggande mekanismerna som styr beslutsfattande och val, till exempel utifrån arbetet vi har gjort med att definiera striatum med hjälp av optiska mätningar och optogenetik. Nu kan vi, tillsammans med en fantastisk grupp av samarbetspartners med unik expertis inom Parkinsons sjukdom, för första gången avslöja hur dessa mekanismer störs i modeller av sjukdomen, med ambitionen att hitta nya och kraftfulla sätt att återställa balansen i systemet. Vi är verkligen glada över att ta oss an denna utmaning, säger Konstantinos Meletis, professor vid institutionen för neurovetenskap.

Dinos Meletis in the Atrium of Biomedicum

Konstantinos Meletis, professor vid institutionen för neurovetenskap. Foto: Erik Flyg

Projektet fokuserar på axonerna hos nigrostriatala dopaminneuroner (DA) och hur de bestämmer funktionen och dysfunktionen hos striatala kretsar. DA-neuronernas axoner är enorma och komplexa strukturer vars biologi är outforskad, och projektet kommer att undersöka mekanismerna som reglerar dopaminfrisättningen inom striatum för att avslöja celltypernas och signalsubstansernas roll vid normal funktion och hur dysregulering leder till progression av symtomen vid Parkinsons sjukdom. Neuromodulatornätverk som interagerar med DA-axoner har en kraftfull position att rädda eller förvärra DA-dysfunktion vid Parkinsons sjukdom men vi vet förvånansvärt lite om detta. Projektet kommer att utnyttja toppmoderna verktyg för att möta det akuta behovet av att definiera neuromodulatorer, celler och kretsar, neuronala och icke-neuronala, som verkar på och genom de striatala axonerna av sårbara jämfört med icke-sårbara DA-neuroner. Enheten som Konstantinos leder har utvecklat unika metoder för att avslöja komplexiteten hos kretsar, när det gäller deras organisation och molekylära sammansättning, tillsammans med avancerad manipulering och registrering av neuronal aktivitet i stor skala med hjälp av optogenetik och in vivo-avbildning. Baserat på den funktionella och molekylära undersökningen av striatala celltyper och deras roll i att kontrollera beslutsfattande samt motorik, syftar laboratoriet till att avslöja hur olika delar av striatalkretsen blir dysreglerade vid Parkinsons sjukdom. Konstantinos har  tillsammans med sina samarbetspartners föreslagit att distinkta neuromodulatornätverk blir obalanserade i sårbara kretsar under progressionen av Parkinsons sjukdom, vilket kan öppna upp för upptäckter som kan komma till nytta för patienter.

Nära samarbete med andra universitet

Anslaget till KI är en del av ett anslag på 9 miljoner US-dollar under tre år till fem samarbetande teams för en ambitiös, tvärvetenskaplig insats som syftar till att kartlägga det modulära landskapet som styr striatal dopaminsignalering och dess dysreglering vid Parkinsons sjukdom. Studien är ett nära samarbete mellan team från Oxford University (Oxford, Storbritannien), Boston University (Boston, USA) och Karolinska Institutet. Konstantinos Meletis kommer att samarbeta med projektledare dr Stephanie Cragg, dr Peter Magill och dr Richard Wade-Martins, alla en del av Oxford Parkinson’s Disease Center (OPDC) vid Oxford University (Oxford, Storbritannien) och dr Mark Howe vid Boston University (Boston, USA).

Om Aligning Science Across Parkinson’s (ASAP)

ASAP är ett samordnat forskningsinitiativ för att främja riktad grundforskning om Parkinsons sjukdom. Dess uppdrag är att påskynda utvecklingstakten och producera information som kan leda till ett botemedel genom samarbete, tillgång till forskningsresurser och utbyte av data. Michael J. Fox Foundation for Parkinson’s Research är ASAP:s implementeringspartner och anslagets utfärdare.

Liknande poster

Ny app ska underlätta för personer med ADHD

For You With You ADHD är en app för kommunikation mellan vuxna med ADHD och vården, ett resultatet av ett samarbete mellan KI, Region Stockholm & Takeda.

Dålig kärlhälsa får hjärnan att åldras snabbare

Dålig kärlhälsa får hjärnan att åldras snabbare

Med ett AI-verktyg har forskare vid Karolinska Institutet analyserat hjärnbilder från 70-åringar och skattat hjärnans biologiska ålder.

Framsteg i att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers sjukdom

Framsteg i att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers sjukdom

Forskare vid Karolinska Institutet har gjort spännande upptäckter om Alzheimers sjukdom, en vanlig form av demens som påverkar miljontals människor runt om i världen. I en studie publicerad i Alzheimer’s & Dementia: Alzheimer’s Associations tidskrift, har de utforskat potentialen hos…

KI i internationellt samarbete för att förebygga Alzheimers sjukdom

Karolinska Institutet är en av 24 parter i AD-RIDDLE, ett samarbetsprojekt som ska öka vårdgivares möjligheter att upptäcka, diagnosticera, förebygga och behandla Alzheimers sjukdom. Projektet, som stöds av EU:s Innovative Health Initiative (IHI) och UK Research and Innovation (UKRI), startade…

Proteinaktivering i hjärnan kan skydda kvinnor mot Alzheimer

Proteinaktivering i hjärnan kan skydda kvinnor mot Alzheimer

En ny studie vid Karolinska Institutet tyder på att aktivering av ett visst hjärnprotein kan skydda kvinnor från att utveckla neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom.

Lewy body-demens drabbar hjärnan hos män och kvinnor på olika sätt

Lewy body-demens drabbar hjärnan hos män och kvinnor på olika sätt

Demens är en hjärnsjukdom som påverkar mentala kapaciteter som individens minne, språk eller förmåga att förstå och hantera känslor. Bland de olika typerna av demens är demens med Lewy-kroppar (DLB) en relativt vanlig demenssjukdom.

Bakteriell hjärnhinneinflammation ger en av tre barn skador för livet

Bakteriell hjärnhinneinflammation ger en av tre barn skador för livet

En av tre som drabbats av bakteriell hjärnhinneinflammation som barn lever med permanenta neurologiska funktionsnedsättningar på grund av infektionen. Det visar en ny registerstudie ledd från Karolinska Institutet och publicerad i JAMA Network Open.

Vanlig alzheimermedicin kopplas till minskad risk att dö hos personer med tidigare hjärtinfarkt

Vanlig alzheimermedicin kopplas till minskad risk att dö hos personer med tidigare hjärtinfarkt

En ny studie från Karolinska Institutet visar att en vanlig behandling vid Alzheimers sjukdom även verkar kunna minska risken att dö hos patienter som tidigare har haft en hjärtinfarkt.

Tydligt samband mellan autoimmun sjukdom och förlossningsdepression

Tydligt samband mellan autoimmun sjukdom och förlossningsdepression

Kvinnor med autoimmuna sjukdomar har högre risk att drabbas av depression under graviditeten och efter förlossningen. Omvänt har kvinnor som tidigare haft en förlossningsdepression förhöjd risk att utveckla autoimmuna sjukdomar. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet.

Sophie Erhardt får KAW-miljoner för utveckling av läkemedel mot immun-inducerad kognitiv svikt

Sophie Erhardt får KAW-miljoner för utveckling av läkemedel mot immun-inducerad kognitiv svikt

Sophie Erhardt, professor i experimentell psykiatri vid KI, erhåller en forskningsanslag på 3 miljoner SEK från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för utveckling av läkemedel som riktar sig mot immuninducerad kognitiv försämring och psykos.

Signifikant minskad risk för multipel skleros hos personer som lever med hiv

Signifikant minskad risk för multipel skleros hos personer som lever med hiv

Under det senaste decenniet har flera fallstudier rapporterat att personer med multipel skleros (MS) som påbörjade antiretroviral behandling mot hiv (för att hålla viruset i schack) sedan upptäckte att deras MS-symtom antingen hade försvunnit helt eller att sjukdomsförloppet hade avtagit…

Specialiserade immunförsvarsceller kompenserar en förtunnad blod-nervbarriär

Specialiserade immunförsvarsceller kompenserar en förtunnad blod-nervbarriär

Harald Lund, Matthew Hunt, Zerina Kurtović & Camilla Svensson med flera har publicerat en studie i Journal of Experimental Medicine. De har upptäckt en unik struktur i blod-nervbarriären i det område som kallas dorsalrotsganglierna. Studien har betydelse för hur sjukdomar…

Fyndet att statiner skulle kunna bromsa demens stimulerar till fortsatt forskning

Fyndet att statiner skulle kunna bromsa demens stimulerar till fortsatt forskning

Blodfettsänkande statiner skulle kunna bromsa förloppet vid Alzheimer, åtminstone för vissa patienter. Det är resultatet av en ny studie ledd från Karolinska Institutet som publicerats i Alzheimer Research and Therapy. Men forskarna är försiktiga i sina tolkningar och ser resultatet…

Unikt projekt ska skapa bättre beslutsstöd för demensvård

Unikt projekt ska skapa bättre beslutsstöd för demensvård

Demenssjukdomar kostar det svenska samhället omkring 80 miljarder kronor per år. Nu har EU tilldelat anslag till projektet Prominent, som ska förbättra såväl diagnostik som behandling för dessa sjukdomar. Karolinska Institutet ansvarar för projektet i rollen som koordinator.

Fostrargärningsmedaljen till Hugo Lagercrantz

Fostrargärningsmedaljen till Hugo Lagercrantz

Kungl. Patriotiska Sällskapets tilldelade Medalj för betydande fostrargärning 2023 till Hugo Lagercrantz, professor emeritus i pediatrik och tidigare överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus. Detta för hans insatser inom barnmedicinen, hans starka och rakryggade engagemang i samhällsdebatt.

Snabbare biologiskt åldrande pekar på framtida risk för neurologiska sjukdomar

Snabbare biologiskt åldrande pekar på framtida risk för neurologiska sjukdomar

Vissa människor verkar åldras snabbare än andra. Medan "kronologisk ålder" beskriver den tid som gått sedan födseln, berättar "biologisk ålder" för oss hur gammal ens kropp verkar vara. Biologisk ålder kan mätas med hjälp av epigenetik, s.k. DNA-metylering, vilket är…

Klustermetod kan bättre beskriva sjukdomsförloppet vid skallskada

Klustermetod kan bättre beskriva sjukdomsförloppet vid skallskada

Att följa hjärnskadebiomarkörer och glukosvariation på patienter som drabbats av en akut skallskada under hela första veckan kan ge en bättre bild av sjukdomsförloppet. Det kan forskare vid Karolinska Institutet visa i en artikel publicerad i Lancet Neurology. Något som,…

Genetik och biomarkörer för åldersrelaterad skörhet

Genetik och biomarkörer för åldersrelaterad skörhet

Skörhet är ett åldersrelaterat tillstånd som kännetecknas av fysiologisk nedgång och är en stark prediktor för funktionshinder och dödlighet. Forskare försöker nu öka vår förståelse av skörhetens biologi och att hitta sätt att identifiera sköra äldre för att förbättra individualiserad…

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Personer med högre biologisk ålder än deras faktiska kronologiska ålder har signifikant ökad risk att drabbas av stroke och demens, framför allt vaskulär demens. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry.

Hög energiomsättning ett tidigt tecken på Alzheimers sjukdom

Hög energiomsättning ett tidigt tecken på Alzheimers sjukdom

Ett tidigt steg i processen att utveckla Alzheimers sjukdom är att energiomsättningen ökar i en del av hjärnan som kallas hippocampus, enligt en musstudie publicerad i Molecular Psychiatry av forskare från Karolinska Institutet. Fynden öppnar för möjliga framtida vägar att…