Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Lundbeck donerar till migränforskning vid Lunds universitet

H. Lundbeck Aktiebolag donerar 380 000 kronor till professor Lars Edvinssons forskning om sambandet mellan könshormoner och migrän. Målsättningen med forskningsprojektet är att undersöka den tre gånger så stora förekomsten av migrän hos kvinnor jämfört med män. Forskarna vill också uppnå större förståelse kring de bakomliggande orsakerna till migrän. Tack vare donationen kan extra resurser tillsättas, bland annat i form av ytterligare en forskartjänst.

Lundbeck är ett läkemedelsbolag som fokuserar på hjärnans sjukdomar. Företaget har valt att stödja Lars Edvinssons forskningsprojekt ”Sex hormones and migraine” tänkt att genomföras under 2022. Lars Edvinsson är professor i experimentell kärlforskning vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus. Han räknas som en av Sveriges främsta auktoriteter inom migränforskning med nära 40 års erfarenhet. Bland annat står han bakom upptäckten av den signalsubstans som kallas CGRP, ett slags peptid som triggar migränattacker.

Varför är det viktigt att studera sambandet mellan kön, hormoner och migrän?
– Migrän är en av våra vanligaste folksjukdomar och påverkar 12 procent av världens befolkning. I väst ligger samma siffra kring 16 procent. Av tre drabbade är två kvinnor. Många har enstaka attacker, medan andra lider av kronisk migrän som är en fullständigt handikappande sjukdom, säger Lars Edvinsson.

Migrän: Ett omfattande problem

I Sverige lider ungefär 200 000 personer av kronisk migrän. Kostnaderna för sjukfrånvaro dominerar och cirka en tredjedel är läkemedelskostnader. Lars Edvinsson hoppas att den forskning som nu görs kan leda till nya insikter om hur hormonen reglerar signalsubstansen CGRP och att detta i förlängningen kan leda till nya behandlingsformer.
– Vi försöker lindra sjukdomsbördan hos våra patienter. Om vi kan lösa orsaken kan vi eventuellt få fram nya sätt att behandla hormonberoende migränanfall. Detta är efterlängtat eftersom dagens migränmediciner endast har effekt på 60 procent av patienterna och cirka 10 procent har biverkningar med hjärt-kärlpåverkan.

Nervceller med olika syften

Preliminära fynd visar att det så kallade trigeminussystemet är det som orsakar merparten av all huvudvärk som människan förnimmer. Trigeminusnerven är den del av nervsystemet som skickar smärta, beröring och temperaturförnimmelser från ansiktet/huvudet, såväl extra- som intrakraniellt till hjärnan.
– Vi har funnit att samma nervceller som förmedlar olika typer av smärta också innehåller östrogen- och oxytocinreceptorer. Genom att dessa könshormon finns i blodet så kan de komma i kontakt med nervcellerna i den del av hjärnan som kallas trigeminusgangliet och reglera deras aktivitet.

Kvinnor betydligt mer drabbade än män

Forskarna har också funnit att män har en relativt jämn nivå av könshormon i blodet medan kvinnor i åldersgruppen 15-49 år har mycket dynamiska svängningar i halter av könshormon relaterat till menstruation och graviditeter.
– Attacker av migrän är mest vanliga i början av menstruationen och det är då östrogen- och oxytocinnivåerna är som lägst. Vi har i en nyligen publicerad översikt i tidskriften Nature (2021) kunnat visa att dessa hormoner eventuellt kan fungera som en broms på migrän.

Den nu aktuella donationen ger Edvinssons forskning utökade muskler.
– De studier vi nu gör är mycket tidskrävande. Tack vare donationen kan vi anställa en forskare som kan assistera i olika moment, något som kommer att underlätta oerhört.

Vad är CGRP?

Signalsubstansen CGRP (kalcitonin gen-relaterad peptid) frisätts vid migränanfall. Genom att antingen hämma eller binda CGRP kan sjukdomar som migrän lindras. CGRP är ett protein som finns i hjärnan och i kroppen. När den frisläpps sprids CGRP ut genom kroppen och fungerar som en ”nyckel” till ”lås” till CGRP-receptorerna. CGRP-receptorer finns på utsidan av celler i hela kroppen och när dessa “låses upp” av CGRP utför dessa celler ett brett spektrum av uppgifter, t ex att släppa ut andra molekyler och sända signaler. CGRP fungerar som en slags kemisk budbärare. CGRP är särskilt utbredd i huvudnerven som är ansvarig för smärtsinnet i huvudet och nacken – trillingnerven. När CGRP släpps kan det orsaka inflammation i hjärnan, vilket verkar vara en bidragande orsak till den kraftiga smärta vid ett migränanfall.

Liknande poster

Atogepant visar resultat mot migränanfall

Atogepant visar resultat mot migränanfall

Den pivotala fas III-studien på atogepant visade överlägsenhet jämfört med placebo i att uppnå smärtfrihet två timmar efter migränanfallsbehandling.

Fler med migrän träffar specialist

Fler med migrän träffar specialist

Migrän medför betydande sjukdomsbörda bland kvinnor. Ny rapport visar kraftigt ökade vårdvolymer. Ändå bedöms migrän vara underbehandlat.

Ny superiority data för migränförebyggande atogepant

Ny superiority data för migränförebyggande atogepant

Fas III-studien av atogepant uppnådde sina primära och sekundära effektmått och visar statistiskt signifikant bättre tolerabilitet jämfört med topiramat.

MIGRÄN–en osynlig börda som påverkar både individ & samhälle

MIGRÄN–en osynlig börda som påverkar både individ & samhälle

Migrän är inte bara en intensiv huvudvärk, det är en kronisk neurologisk sjukdom som påverkar både de drabbade och deras omgivning i hög grad.

Digitalt först – fysiskt om det är nödvändigt

Digitalt först – fysiskt om det är nödvändigt

Migrän den vanligaste allvarliga neurologiska sjukdomen. Ungefär 15 % av befolkningen har definitiv migrän. Hårdast drabbade är kvinnor i tidigt vuxenliv där nästan var 4:e individ har det. Den värsta formen kallas kronisk migrän, och förekommer hos 1-2% av befolkningen.…

Upptäckt visar hur inflammation sprids snabbt i kroppen

Upptäckt visar hur inflammation sprids snabbt i kroppen

De små blåsorna som sitter på cellytan har större betydelse för spridning av inflammation och ämnen till andra delar av kroppen än vad man tidigare känt till.

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Ett blodprov är lika träffsäkert – och i vissa fall överlägset – ryggvätskeprov för att ställa en alzheimerdiagnos. Det visar en studie.

Syns flimmer i hjärnan?

Syns flimmer i hjärnan?

Just nu pågår ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt vid Lunds universitet, finansierat av Energimyndigheten, som går ut på att undersöka hur den mänskliga hjärnan reagerar på temporala ljusmodulationer – eller flimmer – som man inte kan se. I denna artikel berättar Johannes…

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar i hjärnan är vanliga vid vaskulär demens – som uppstår när kärlsjukdom orsakar kronisk blodbrist i hjärnan – och även i samband med andra tecken till kärlsjukdom. Det som förvånade forskarna var att hallonen också förekom vid en…

Knutor på hjärnan triggar epileptiska anfall – kan kirurgi hjälpa?

Tuberös skleros är en svår medfödd sjukdom där majoriteten också har epilepsi. Trots tung krampförebyggande medicinering är det få som uppnår anfallsfrihet och många har fortsatt dagliga anfall. Det enda sätt vi i nuläget känner till för att helt bota…

Träning skyddar hjärnan

Träning skyddar hjärnan

Tomas Deierborg forskar om inflammation i hjärnan och fick en ny forskningsidé när han själv hade åkt Vasaloppet och såg hur många som deltog. Idag har hans forskning, baserad på register över 200 000 Vasaloppsåkare, genererat intressanta resultat om hur…

Livskvalitetens fem i topp-lista

Livskvalitetens fem i topp-lista

Vad innebär egentligen livskvalitet? Forskare vid Lunds universitet har analyserat 356 olika hälsofaktorer hos nästan 30 000 män och kvinnor mellan 50 och 64 år. Genom att använda AI har de kunnat rangordna alla de olika variablerna och fått fram…

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Behandlingen av stroke orsakad av blodpropp har blivit mycket bättre de senaste årtiondena. Ändå drabbas fortfarande en del av svåra stroke med funktionsnedsättning till följd. En vanlig orsak är att patienter kommer för sent till sjukhus. Här återstår därför mycket…

”Det måste bli möjligt för fler att träna”

”Det måste bli möjligt för fler att träna”

Att fysisk aktivitet är viktig för hälsan är många överens om. Stora satsningar görs för att få fler att röra på sig, men personer med funktionsnedsättningar är alltför ofta exkluderade i dessa satsningar.

Forskare har löst gåta om ärftlig ataxisjukdom

Forskare har löst gåta om ärftlig ataxisjukdom

Inom medicinsk forskning görs betydande insatser med att kartlägga genomet för att patienter med sällsynta sjukdomar ska kunna få en diagnos. Genom ny teknologi får vi svaret på flera tidigare olösta gåtor. Spinocerebellär ataxi typ 4 har varit ett av…

Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke

Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke

I strokemodeller på möss, har forskare lyckats återställa förlorad hjärnfunktion med hjälp av små molekyler som i framtiden kan utvecklas till strokeläkemedel. ­

Viktig transportväg in i den omogna hjärnan hos för tidigt födda

Viktig transportväg in i den omogna hjärnan hos för tidigt födda

Runt 15 miljoner barn i världen föds för tidigt, prematurt, varje år. Bland de extremprematura barn som överlever finns stor risk för svåra komplikationer. Ett protein, tillväxtfaktorn IGF-1, har visat sig spela stor roll för den prematura hjärnans utveckling. I…

Svår skallskada aktiverar vilande kroppsegna retrovirus i hjärnan

Svår skallskada aktiverar vilande kroppsegna retrovirus i hjärnan

I en studie ledd från Lunds universitet kan forskarna för första gången visa att traumatiska hjärnskador aktiverar vilande endogena retrovirus som under årmiljonernas gång infogats i människans DNA. Att dessa aktiveras kan vara drivande för att starta en inflammation som…

Genus påverkar smärtupplevelser

Genus påverkar smärtupplevelser

Smärtupplevelser är komplexa, och påverkas av fysiologiska, psykologiska och sociala faktorer. Till komplexiteten kan nu läggas nya forskningsresultat i en avhandling från Lunds universitet, som visar att en man som utsätts för fysisk smärta upplever mindre stark smärta om han…

Utmaningar med att lämna svåra besked om sjukdom

Utmaningar med att lämna svåra besked om sjukdom

Svåra besked om sjukdom är inte bara tunga att ta emot. För den som ger beskedet är utmaningarna också stora. Det vittnar 22 djupintervjuade läkare om i en ny studie från Lunds universitet.