Luftföroreningar kan öka risk för ALS med 30 procent
Långvarig exponering för luftföroreningar är associerad med ökad risk för motorneuronsjukdomar och ett snabbare sjukdomsförlopp efter diagnos. Det visar en svensk registerbaserad studie från Karolinska Institutet som nyligen publicerats i JAMA Neurology.
Jing Wu, Karolinska Institutet. Foto: Yuqi Zhang
Motorneuronsjukdomar är en grupp progressiva neurodegenerativa tillstånd som kännetecknas av selektiv degeneration av de nervceller som styr viljemässiga rörelser. Detta leder till tilltagande muskelsvaghet, förlamning och i senare skeden respiratorisk svikt. Amyotrofisk lateralskleros är den dominerande undergruppen och utgör cirka 85 till 90 procent av samtliga fall.
Sjukdomarnas etiologi är till stor del okänd, men både genetiska och miljörelaterade faktorer har föreslagits bidra till sjukdomsutvecklingen. I den aktuella studien undersökte forskarna om långvarig exponering för luftföroreningar kan vara en sådan miljöfaktor.
– Vi ser en tydlig koppling trots att nivåerna av luftföroreningar i Sverige är låga jämfört med många andra länder. Det understryker vikten av att förbättra luftkvaliteten, säger studiens försteförfattare Jing Wu, forskare vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.
Studiepopulationen bestod av 1 463 personer i Sverige med nydiagnostiserad motorneuronsjukdom. Dessa jämfördes med 1 768 syskon samt mer än 7 000 ålders och könsmatchade kontrollpersoner från den allmänna befolkningen. Exponeringen för luftföroreningar beräknades utifrån bostadsadress och omfattade årsmedelhalter av partiklar mindre än 2,5 mikrometer, partiklar mellan 2,5 och 10 mikrometer, partiklar mindre än 10 mikrometer samt kvävedioxid under upp till tio år före diagnos.
De uppmätta halterna låg genomgående strax över Världshälsoorganisationens riktvärden, och även de högsta nivåerna var avsevärt lägre än vad som rapporterats i mer förorenade miljöer internationellt. Trots detta var långvarig exponering för luftföroreningar associerad med en 20 till 30 procent ökad risk att insjukna i motorneuronsjukdom.
Utöver risken för insjuknande analyserades även sjukdomsförloppet efter diagnos. Personer som bott i områden med högre halter av luftföroreningar uppvisade en snabbare försämring av motorisk funktion och lungfunktion. De hade även en ökad mortalitet och ett större behov av respiratorbehandling jämfört med patienter med lägre exponering. När analyserna begränsades till patienter med amyotrofisk lateralskleros kvarstod sambanden i stort sett oförändrade.
Forskarna konstaterar att studien, som är observationsbaserad, inte kan fastställa kausala samband eller klarlägga underliggande biologiska mekanismer. Tidigare experimentella och epidemiologiska studier har dock indikerat att luftföroreningar kan inducera systemisk och neuroinflammation samt oxidativ stress, processer som är relevanta för neurodegenerativa sjukdomar.
Resultaten indikerar att luftföroreningar kan bidra både till sjukdomsdebut och till sjukdomsprogression även vid relativt låga exponeringsnivåer. Detta har potentiella implikationer för folkhälsoarbete och miljöpolitik, särskilt i länder där luftkvaliteten generellt betraktas som god.
– Våra resultat tyder på att luftföroreningar inte bara kan bidra till att sjukdomen uppstår, utan också påverka hur snabbt den fortskrider, säger Caroline Ingre, adjungerad professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Studien bygger på svenska nationella register och har finansierats av bland annat US Centers for Disease Control and Prevention, Vetenskapsrådet och Karolinska Institutet. Uppgifter om eventuella intressekonflikter redovisas i den vetenskapliga originalartikeln.
Läs mer i studien: ”Long-Term Exposure to Air Pollution and Risk and Prognosis of Motor Neuron Disease”, Jing Wu, Andrei Pyko, Charilaos Chourpiliadis, Yihan Hu, Can Hou, Susanna Brauner, Fredrik Piehl, Petter Ljungman, Caroline Ingre, Fang Fang, JAMA Neurology, online 20 januari 2026, doi: 10.1001/jamaneurol.2025.5379.
