Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Lewy body-demens drabbar hjärnan hos män och kvinnor på olika sätt

Demens är en hjärnsjukdom som påverkar mentala kapaciteter som individens minne, språk eller förmåga att förstå och hantera känslor. Bland de olika typerna av demens är demens med Lewy-kroppar (DLB) en relativt vanlig demenssjukdom.

Hjärnbilderna till vänster visar hjärnområden med mer hjärnförlust hos män jämfört med kvinnor med DLB. Linjerna till höger visar att män med DLB har mer hjärnförlust från tidigare åldrar än kvinnor med DLB, medan kvinnor med DLB genomgår mer aggressiv hjärnförlust över tid än män med DLB. Skillnaderna i hjärnförlust mellan kvinnor och män med DLB försvinner vid 75 års ålder. Illustration: Adapted from Oltra et al 2023.

På senare tid har det funnits ett intresse för att bättre förstå om kön och könsskillnader spelar en roll för DLB. Två färska publikationer från forskare vid Karolinska Institutet behandlade denna fråga om könsskillnader vid DLB.

Könsskillnader i Lewy body-demens

Under de senaste åren rör sig demensvården bort från att behandla alla patienter med samma tillvägagångssätt. Istället påverkar patienternas individuella egenskaper, till exempel deras kön, ålder, livsstil eller tidigare personliga historia, hur demens upptäcks och behandlas. Denna individualiserade strategi är särskilt viktig vid sjukdomar som uppträder mycket olika över patienter, som Lewy body-demens (DLB).

Det har länge varit känt att kön måste ha en viktig roll i DLB, eftersom det finns många fler män än kvinnor med DLB. Orsakerna till detta är dock inte fullständigt utredda. Ny forskning har hjälpt till att klargöra att till exempel män och kvinnor med DLB uppvisar olika symtom. Medan män med DLB är mer benägna att uppleva störningar i sin drömsömn och rörelseproblem, tenderar kvinnor med DLB att uppleva fler visuella hallucinationer.

Senaste publikationen

I december 2023 publicerade Dr. Javier Oltra och kollegor i Ferreiras labb en studie som har bidragit till att öka vår förståelse för hur sjukdomen påverkar hjärnan hos män och kvinnor med DLB. Dr. Oltra, Habich, Ferreira med kollegor ledde ett stort internationellt samarbete mellan forskare vid Karolinska Institutet, Universitetet i Barcelona, det europeiska DLB-konsortiet och Mayo Clinic i Rochester, USA, delvis underlättat av Mayo Clinic- och Karolinska Institutetsamarbetet. Tillsammans ställde forskarna frågan om hur en patients kön påverkar förlusten av hjärnsubstans i DLB. Resultaten av denna undersökning publicerades i den ledande tidskriften Alzheimer’s and Dementia.

För att svara på frågan analyserade Dr. Oltra, Habich, Ferreira och kollegor världens största DLB-bildsättningsdataset som inkluderar data från 442 patienter från 14 centra över hela Europa och Mayo Clinic i USA. Forskarna tillämpade två olika metoder för att definiera förlusten av hjärnsubstans. För den första metoden inspekterade en specialiserad läkare visuellt bilder av hjärnan och bedömde om förlust av hjärnsubstans inträffar i stora områden av hjärnan. Den metoden är enkel men relevant eftersom det är den metod som tillämpas i klinisk rutin idag, vilket underlättar översättningen av forskningsresultat till kliniken. Den andra metoden använde en avancerad och automatiserad procedur för att bedöma förlusten av hjärnsubstans i mindre hjärnregioner.

Studien visade att män med DLB förlorar mer hjärnsubstans än kvinnor med DLB över många hjärnregioner, men särskilt i regioner i hjärnans framdel (frontalloben). Intressant nog var dessa könsskillnader mer framträdande vid yngre åldrar hos patienter och minskade vid äldre åldrar, med skillnader mellan kvinnor och män med DLB som försvann runt 75 års ålder. Forskarna visade också att den regionala förlusten av hjärnsubstans hos män var kopplad till kognitiva problem och förekomsten av visuella hallucinationer.

Pågående studier

Med utgångspunkt i dessa könsskillnader i hjärnförlust i DLB genomförde teamet en andra studie ledd av Dr. Annegret Habich, denna gång med ett nätverksperspektiv. Nätverksansatsen låter oss undersöka komplexa mönster av hjärnsubstansförlust som framträder över flera hjärnregioner istället för att fokusera på en hjärnregion åt gången. Detta är viktigt eftersom sjukdomen som ligger till grund för DLB, den så kallade Lewy body-sjukdomen, antas inducera förlusten av hjärnsubstans och sprida sig över hjärnan längs dessa hjärnnätverk, istället för att vara begränsad till en hjärnregion. Deras studie visade att könsskillnaderna i hjärnnätverken huvudsakligen uppstod mellan friska kvinnor och friska män, men könsskillnaderna utspäddes hos patienter med DLB. I linje med den tidigare studien belyser dessa resultat betydelsen av kön i DLB, och kan förklara varför sjukdomen sprider sig över hjärnan på olika sätt hos män och kvinnor tills könsskillnaderna försvinner vid demensstadiet av sjukdomen.

Sammantaget tyder resultaten från dessa två studier på att förlusten av hjärnsubstans börjar tidigare hos män med DLB. I kontrast börjar förlusten av hjärnsubstans hos kvinnor med DLB senare men följer en mer aggressiv kurs. Därför, medan kvinnor och män med DLB i slutändan når liknande nivåer i sjukdomens svårighetsgrad, kan deras respektive sjukdomsförlopp skilja sig drastiskt. Att öka medvetenheten om denna fråga kommer att hjälpa kliniker att upptäcka sjukdomen tidigare och mer exakt hos kvinnor och män med DLB, vilket är det första steget mot att ge patienter adekvat demensvård och behandlingsalternativ.

Liknande poster

Ny app ska underlätta för personer med ADHD

For You With You ADHD är en app för kommunikation mellan vuxna med ADHD och vården, ett resultatet av ett samarbete mellan KI, Region Stockholm & Takeda.

Dålig kärlhälsa får hjärnan att åldras snabbare

Dålig kärlhälsa får hjärnan att åldras snabbare

Med ett AI-verktyg har forskare vid Karolinska Institutet analyserat hjärnbilder från 70-åringar och skattat hjärnans biologiska ålder.

Framsteg i att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers sjukdom

Framsteg i att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers sjukdom

Forskare vid Karolinska Institutet har gjort spännande upptäckter om Alzheimers sjukdom, en vanlig form av demens som påverkar miljontals människor runt om i världen. I en studie publicerad i Alzheimer’s & Dementia: Alzheimer’s Associations tidskrift, har de utforskat potentialen hos…

KI i internationellt samarbete för att förebygga Alzheimers sjukdom

Karolinska Institutet är en av 24 parter i AD-RIDDLE, ett samarbetsprojekt som ska öka vårdgivares möjligheter att upptäcka, diagnosticera, förebygga och behandla Alzheimers sjukdom. Projektet, som stöds av EU:s Innovative Health Initiative (IHI) och UK Research and Innovation (UKRI), startade…

Proteinaktivering i hjärnan kan skydda kvinnor mot Alzheimer

Proteinaktivering i hjärnan kan skydda kvinnor mot Alzheimer

En ny studie vid Karolinska Institutet tyder på att aktivering av ett visst hjärnprotein kan skydda kvinnor från att utveckla neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom.

Bakteriell hjärnhinneinflammation ger en av tre barn skador för livet

Bakteriell hjärnhinneinflammation ger en av tre barn skador för livet

En av tre som drabbats av bakteriell hjärnhinneinflammation som barn lever med permanenta neurologiska funktionsnedsättningar på grund av infektionen. Det visar en ny registerstudie ledd från Karolinska Institutet och publicerad i JAMA Network Open.

Vanlig alzheimermedicin kopplas till minskad risk att dö hos personer med tidigare hjärtinfarkt

Vanlig alzheimermedicin kopplas till minskad risk att dö hos personer med tidigare hjärtinfarkt

En ny studie från Karolinska Institutet visar att en vanlig behandling vid Alzheimers sjukdom även verkar kunna minska risken att dö hos patienter som tidigare har haft en hjärtinfarkt.

Tydligt samband mellan autoimmun sjukdom och förlossningsdepression

Tydligt samband mellan autoimmun sjukdom och förlossningsdepression

Kvinnor med autoimmuna sjukdomar har högre risk att drabbas av depression under graviditeten och efter förlossningen. Omvänt har kvinnor som tidigare haft en förlossningsdepression förhöjd risk att utveckla autoimmuna sjukdomar. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet.

Sophie Erhardt får KAW-miljoner för utveckling av läkemedel mot immun-inducerad kognitiv svikt

Sophie Erhardt får KAW-miljoner för utveckling av läkemedel mot immun-inducerad kognitiv svikt

Sophie Erhardt, professor i experimentell psykiatri vid KI, erhåller en forskningsanslag på 3 miljoner SEK från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för utveckling av läkemedel som riktar sig mot immuninducerad kognitiv försämring och psykos.

Signifikant minskad risk för multipel skleros hos personer som lever med hiv

Signifikant minskad risk för multipel skleros hos personer som lever med hiv

Under det senaste decenniet har flera fallstudier rapporterat att personer med multipel skleros (MS) som påbörjade antiretroviral behandling mot hiv (för att hålla viruset i schack) sedan upptäckte att deras MS-symtom antingen hade försvunnit helt eller att sjukdomsförloppet hade avtagit…

Specialiserade immunförsvarsceller kompenserar en förtunnad blod-nervbarriär

Specialiserade immunförsvarsceller kompenserar en förtunnad blod-nervbarriär

Harald Lund, Matthew Hunt, Zerina Kurtović & Camilla Svensson med flera har publicerat en studie i Journal of Experimental Medicine. De har upptäckt en unik struktur i blod-nervbarriären i det område som kallas dorsalrotsganglierna. Studien har betydelse för hur sjukdomar…

Fyndet att statiner skulle kunna bromsa demens stimulerar till fortsatt forskning

Fyndet att statiner skulle kunna bromsa demens stimulerar till fortsatt forskning

Blodfettsänkande statiner skulle kunna bromsa förloppet vid Alzheimer, åtminstone för vissa patienter. Det är resultatet av en ny studie ledd från Karolinska Institutet som publicerats i Alzheimer Research and Therapy. Men forskarna är försiktiga i sina tolkningar och ser resultatet…

Unikt projekt ska skapa bättre beslutsstöd för demensvård

Unikt projekt ska skapa bättre beslutsstöd för demensvård

Demenssjukdomar kostar det svenska samhället omkring 80 miljarder kronor per år. Nu har EU tilldelat anslag till projektet Prominent, som ska förbättra såväl diagnostik som behandling för dessa sjukdomar. Karolinska Institutet ansvarar för projektet i rollen som koordinator.

Fostrargärningsmedaljen till Hugo Lagercrantz

Fostrargärningsmedaljen till Hugo Lagercrantz

Kungl. Patriotiska Sällskapets tilldelade Medalj för betydande fostrargärning 2023 till Hugo Lagercrantz, professor emeritus i pediatrik och tidigare överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus. Detta för hans insatser inom barnmedicinen, hans starka och rakryggade engagemang i samhällsdebatt.

Snabbare biologiskt åldrande pekar på framtida risk för neurologiska sjukdomar

Snabbare biologiskt åldrande pekar på framtida risk för neurologiska sjukdomar

Vissa människor verkar åldras snabbare än andra. Medan "kronologisk ålder" beskriver den tid som gått sedan födseln, berättar "biologisk ålder" för oss hur gammal ens kropp verkar vara. Biologisk ålder kan mätas med hjälp av epigenetik, s.k. DNA-metylering, vilket är…

Klustermetod kan bättre beskriva sjukdomsförloppet vid skallskada

Klustermetod kan bättre beskriva sjukdomsförloppet vid skallskada

Att följa hjärnskadebiomarkörer och glukosvariation på patienter som drabbats av en akut skallskada under hela första veckan kan ge en bättre bild av sjukdomsförloppet. Det kan forskare vid Karolinska Institutet visa i en artikel publicerad i Lancet Neurology. Något som,…

Genetik och biomarkörer för åldersrelaterad skörhet

Genetik och biomarkörer för åldersrelaterad skörhet

Skörhet är ett åldersrelaterat tillstånd som kännetecknas av fysiologisk nedgång och är en stark prediktor för funktionshinder och dödlighet. Forskare försöker nu öka vår förståelse av skörhetens biologi och att hitta sätt att identifiera sköra äldre för att förbättra individualiserad…

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Personer med högre biologisk ålder än deras faktiska kronologiska ålder har signifikant ökad risk att drabbas av stroke och demens, framför allt vaskulär demens. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry.

Hög energiomsättning ett tidigt tecken på Alzheimers sjukdom

Hög energiomsättning ett tidigt tecken på Alzheimers sjukdom

Ett tidigt steg i processen att utveckla Alzheimers sjukdom är att energiomsättningen ökar i en del av hjärnan som kallas hippocampus, enligt en musstudie publicerad i Molecular Psychiatry av forskare från Karolinska Institutet. Fynden öppnar för möjliga framtida vägar att…

Cellatlaser av människans hjärna presenteras i Science

Cellatlaser av människans hjärna presenteras i Science

I två parallella projekt har forskare vid bland annat Karolinska Institutet lyckats skapa de mest heltäckande atlaserna över den mänskliga hjärnans celler. De båda studierna, som publiceras i Science, ger ledtrådar om olika hjärnsjukdomar och hopp om exempelvis nya cancerläkemedel i…