Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Läkemedelsverket godkänner klinisk fas 1- och 2a- studie för ny stamcellsbaserad behandling av Parkinsons sjukdom

Den stamcellsbaserade terapin för behandling av Parkinsons sjukdom, STEM-PD, har blivit godkänd av Läkemedelsverket för klinisk fas 1 och 2a-studie. Forskningen har sedan tidigare etiskt godkännande av Etikprövningsmyndigheten, och teamet som leds från Lunds universitet, är därmed redo att gå vidare med den kliniska prövningen.

Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet. Fotograf: Tove Smeds, Lunds universitet.

– Vi ser fram emot att den kliniska studien nu kan initieras och har förhoppningar om att vår forskning på sikt kan bidra till att minska lidandet hos de patienter som drabbas av Parkinsons sjukdom. Det ligger ett omfattande internationellt samarbete bakom hela projektet, som pågått i över ett decennium. Godkännandet från Läkemedelsverket är en viktig milstolpe, säger Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet som leder STEM-PD-teamet i nära samarbete med kollegor vid Skånes universitetssjukhus, University of Cambridge, Cambridge University Hospitals NHS Foundation Trust (CUH) och Imperial College i London.

STEM-PD är en dopaminerg cellprodukt av typen ATMP (advanced therapy medicinal product). STEM-PD-studien ska undersöka om transplanterade dopaminbildande nervceller som genererats från embryonala stamceller kan ersätta funktionen av de nervceller som går förlorade vid Parkinsons sjukdom. Detta är den första kliniska prövningen i Europa med denna typ av celler i Parkinsons sjukdom. De prekliniska studierna och den kliniska utvecklingen av STEM-PD har finansierats av nationella och europeiska forskningsanslag samt av Novo Nordisk, med vilka STEM-PD-forskarna även samarbetar om framtida produktutveckling.

Cellerna som ska användas i den kliniska studien har tillverkats enligt god tillverkningssed (GMP) på Royal Free Hospital i London och har inför godkännandet genomgått rigorösa tester i laboratorium.
– Våra data visar att STEM-PD-produkten uppfyller säkerhetskraven och är mycket effektiv när det kommer till att återställa motoriska funktionsnedsättningar i prekliniska modeller av Parkinsons sjukdom, säger Agnete Kirkeby, stamcellsforskare vid Lunds universitet, som har lett den prekliniska utvecklingen av produkten.

STEM-PD-studien undersöker säkerhet och tolerabilitet, det vill säga vilka och antal biverkningar och deras svårighetsgrad som kan uppstå efter transplantation av cellerna till hjärnan hos patienter med måttlig Parkinsons sjukdom. Det främsta effektmått som studien utvärderar är säkerhets och tolerabilitetsmått 1 år efter transplantationen, i andra hand påverkan av Parkinsonsymtom. Forskarna kommer också att bedöma transplantationsöverlevnad av  cellerna med hjälp av olika hjärnavbildningstekniker.

STEM-PD-studien omfattar upp till åtta patienter för transplantation, inledningsvis med patienter från Sverige, och därefter med planerad inklusion av patienter också från Cambridge Universitetssjukhus i UK. Studien kan initieras efter godkänd inspektion av Läkemedelsverket. Det är inte möjligt att anmäla intresse att delta i studien.

Skånes universitetssjukhus är klinisk sponsor för studien, och platsen där transplantationskirurgin kommer att genomföras. STEM-PD-studien bygger på gedigen erfarenhet av liknande arbete:
– Våra team har tidigare genomfört celltransplantationer i kliniska prövningar av Parkinsons sjukdom, men detta är första studien där en medicinsk produkt framtagen från stamceller för att ersätta dopaminnervceller används, säger Håkan Widner, forskare vid Lunds universitet och medicinsk sakkunnig, Skånes universitetssjukhus.

Professor Roger Barker från University of Cambridge och Cambridge University Hospitals (CUH), som leder den kliniska utvecklingen av projektet kommenterar:
– Användning av stamceller kan i teorin att göra det möjligt för oss att ta fram obegränsade mängder dopamin-nervceller, och därigenom öppna upp för möjligheten att tillgängliggöra denna möjliga terapi för en bredare patientgrupp. Detta kan helt förändra sättet vi behandlar Parkinsons sjukdom på i framtiden.

FAKTA PARKINSONS SJUKDOM OCH BEHANDLING:

Parkinsons sjukdom är den näst vanligaste neurodegenerativa sjukdomen i världen, men botande behandling saknas. Sjukdomen kännetecknas av typiska motoriska symtom: långsamhet i rörelser, skakande, stelhet och gångsvårigheter. Fortfarande saknas kunskap om exakt hur sjukdomen uppkommer och utvecklas, men sjukdomsprocessen orsakar en fortlöpande förlust av signalämnet dopamin i nervceller i en liten del i mellanhjärnan.

Nuvarande behandlingar av Parkinsons sjukdom ersätter dopamin med symtomlindrande medicinering. Läkemedlen är effektiva, särskilt de första åren efter diagnos, men behandlingarna begränsas av att sjukdomen försämras och med tilltagande biverkningar av medicinerna. Utvecklingen av återskapande cellterapier med syfte ersätta förlusten av dopaminnervceller på platsen där de verkar i hjärnans motoriska system kan innebära ett stort framsteg i behandlingen av Parkinsons sjukdom, och skulle kunna vända sjukdomsförloppet.

FAKTA DEN KLINISKA STUDIEN:

Första gången behandlingen ges till människa
STEM-PD-studien är en stamcellsbaserad, ”first-in-human” klinisk prövning för personer med Parkinsons sjukdom med syftet att ersätta de dopaminproducerande cellerna som förlorats under sjukdomsförloppet med nya, friska nervceller och återställa dopaminnivån i hjärnan.

Studien är en enkelarmad studie utan kontrollgrupp, first in human, dos-eskalerande (de första fyra patienterna får en dos, de fyra efterföljande en annan dos), för att undersöka om de transplanterade dopamincellerna överlever och fungerar i den Parkinson-drabbade patientens hjärna. Patienterna följs sedan resten av livet.
STEM-PD har utvecklats från mänskliga embryonala stamceller som kommer från donerade överblivna befruktade ägg från en  in vitro-fertilisering. Cellinjen har tillverkats av Roslin CT i Edinburgh. Forskarna vid Lunds universitet har utvecklat en metod som får dessa stamceller att utvecklas till ett förstadium av dopaminproducerande nervceller, och den cellprodukten kallas för STEM-PD.

För att administrera cellerna till hjärnan används magnetresonansstyrd (MR-guidad) stereotaktisk operationsteknik med ett instrument som utvecklats i Region Skåne.
Metoden är minimalt invasiv, har millimeterprecision och används rutinmässigt inom neurokirurgin med få komplikationer. Vid Skånes universitetssjukhus har man tidigare använt denna teknik vid transplantationer av dopaminnervceller från aborterad embryonal vävnad. De kirurgiska ingreppen som nu ska genomföras vid Skånes universitetssjukhus i Region Skåne, blir därmed de första kirurgiska transplantationsingreppen med den nya produkten av stamcellsderiverade dopaminceller.

Den primära frågeställningen i studien är att bedöma säkerhet, tolerabilitet och genomförbarhet av transplantation av stamcells-deriverade dopaminceller till hjärnan på Patienter med måttlig Parkinsons sjukdom. Den sekundära frågeställningen är att undersöka kliniska effekter 36 månader efter transplantationen, samt att undersöka om cellerna överlever med hjälp av avbildningstekniken PET och MR. Patienterna följs sedan livet ut.

Liknande poster

Sällskapet som gör skillnad för patienter med Parkinson

Sällskapet som gör skillnad för patienter med Parkinson

Tänk en klubb för människor som är besatta av att förstå, lära sig mer och helst bromsa rörelsesjukdomar, med extra stort intresse för Parkinsons sjukdom. Det är Swemodis. – Nätverk är viktiga, det är ett nödvändigt kunskapsutbyte och dessutom är…

Underbehandling vid Parkinsons sjukdom i komplikationsfas – en förlust för både individ och samhälle

Underbehandling vid Parkinsons sjukdom i komplikationsfas – en förlust för både individ och samhälle

Parkinsons sjukdom är en kronisk progressiv sjukdom med symtom som förändras över tid, vilket kräver behandlingsjusteringar och anpassningar. I komplikationsfasen, då tablettbehandling inte längre är tillräckligt för att hålla symtomen i schack, bör patienten ges möjlighet till avancerad behandling. Men…

Unik hjärnbehandling med fokuserat ultraljud

Unik hjärnbehandling med fokuserat ultraljud

Den första behandlingen med nytt Magnetkameraguidat Fokusert Ultraljud (FUS) utanför USA har utförts på Norrlands universitetssjukhus.

Upptäckt visar hur inflammation sprids snabbt i kroppen

Upptäckt visar hur inflammation sprids snabbt i kroppen

De små blåsorna som sitter på cellytan har större betydelse för spridning av inflammation och ämnen till andra delar av kroppen än vad man tidigare känt till.

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Ett blodprov är lika träffsäkert – och i vissa fall överlägset – ryggvätskeprov för att ställa en alzheimerdiagnos. Det visar en studie.

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar i hjärnan är vanliga vid vaskulär demens – som uppstår när kärlsjukdom orsakar kronisk blodbrist i hjärnan – och även i samband med andra tecken till kärlsjukdom. Det som förvånade forskarna var att hallonen också förekom vid en…

Knutor på hjärnan triggar epileptiska anfall – kan kirurgi hjälpa?

Tuberös skleros är en svår medfödd sjukdom där majoriteten också har epilepsi. Trots tung krampförebyggande medicinering är det få som uppnår anfallsfrihet och många har fortsatt dagliga anfall. Det enda sätt vi i nuläget känner till för att helt bota…

Träning skyddar hjärnan

Träning skyddar hjärnan

Tomas Deierborg forskar om inflammation i hjärnan och fick en ny forskningsidé när han själv hade åkt Vasaloppet och såg hur många som deltog. Idag har hans forskning, baserad på register över 200 000 Vasaloppsåkare, genererat intressanta resultat om hur…

Livskvalitetens fem i topp-lista

Livskvalitetens fem i topp-lista

Vad innebär egentligen livskvalitet? Forskare vid Lunds universitet har analyserat 356 olika hälsofaktorer hos nästan 30 000 män och kvinnor mellan 50 och 64 år. Genom att använda AI har de kunnat rangordna alla de olika variablerna och fått fram…

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Behandlingen av stroke orsakad av blodpropp har blivit mycket bättre de senaste årtiondena. Ändå drabbas fortfarande en del av svåra stroke med funktionsnedsättning till följd. En vanlig orsak är att patienter kommer för sent till sjukhus. Här återstår därför mycket…

”Det måste bli möjligt för fler att träna”

”Det måste bli möjligt för fler att träna”

Att fysisk aktivitet är viktig för hälsan är många överens om. Stora satsningar görs för att få fler att röra på sig, men personer med funktionsnedsättningar är alltför ofta exkluderade i dessa satsningar.

Forskare har löst gåta om ärftlig ataxisjukdom

Forskare har löst gåta om ärftlig ataxisjukdom

Inom medicinsk forskning görs betydande insatser med att kartlägga genomet för att patienter med sällsynta sjukdomar ska kunna få en diagnos. Genom ny teknologi får vi svaret på flera tidigare olösta gåtor. Spinocerebellär ataxi typ 4 har varit ett av…

Stimulering i hjärnan minskar ofrivilliga skakningar

Stimulering i hjärnan minskar ofrivilliga skakningar

Neurokirurgisk behandling med djup hjärnstimulering i ett relativt nytt målområde har visat sig lindra ofrivilliga skakningar vid Parkinsons sjukdom och Essentiell tremor i upp till minst 5 och 10 år efter behandlingsstart. Genom att använda detta målområde kunde operationen dessutom…

Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke

Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke

I strokemodeller på möss, har forskare lyckats återställa förlorad hjärnfunktion med hjälp av små molekyler som i framtiden kan utvecklas till strokeläkemedel. ­

Viktig transportväg in i den omogna hjärnan hos för tidigt födda

Viktig transportväg in i den omogna hjärnan hos för tidigt födda

Runt 15 miljoner barn i världen föds för tidigt, prematurt, varje år. Bland de extremprematura barn som överlever finns stor risk för svåra komplikationer. Ett protein, tillväxtfaktorn IGF-1, har visat sig spela stor roll för den prematura hjärnans utveckling. I…

Pyttesmå fällor kan ge ny kunskap om svårbehandlade sjukdomar

Pyttesmå fällor kan ge ny kunskap om svårbehandlade sjukdomar

Proteiner som bildar klumpar förekommer vid flera svårbehandlade sjukdomar, som ALS, Alzheimers och Parkinsons. Mekanismerna bakom hur proteinerna interagerar med varandra är svåra att studera, men nu har forskare på Chalmers hittat en ny metod för att stänga in proteiner…

Svår skallskada aktiverar vilande kroppsegna retrovirus i hjärnan

Svår skallskada aktiverar vilande kroppsegna retrovirus i hjärnan

I en studie ledd från Lunds universitet kan forskarna för första gången visa att traumatiska hjärnskador aktiverar vilande endogena retrovirus som under årmiljonernas gång infogats i människans DNA. Att dessa aktiveras kan vara drivande för att starta en inflammation som…

Genus påverkar smärtupplevelser

Genus påverkar smärtupplevelser

Smärtupplevelser är komplexa, och påverkas av fysiologiska, psykologiska och sociala faktorer. Till komplexiteten kan nu läggas nya forskningsresultat i en avhandling från Lunds universitet, som visar att en man som utsätts för fysisk smärta upplever mindre stark smärta om han…

Den starka obehagskänslans plats i hjärnan hittad

Den starka obehagskänslans plats i hjärnan hittad

Forskare har identifierat en ny nervcellskrets i hjärnan som vid aktivering ger upphov till stark obehagskänsla. Genom upptäckten kan de också för första gången visa att subtalamus, en struktur i hjärnan som kontrollerar viljestyrda rörelser, även kan spela en roll…

Utmaningar med att lämna svåra besked om sjukdom

Utmaningar med att lämna svåra besked om sjukdom

Svåra besked om sjukdom är inte bara tunga att ta emot. För den som ger beskedet är utmaningarna också stora. Det vittnar 22 djupintervjuade läkare om i en ny studie från Lunds universitet.