Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Lägre frakturrisk för äldre som använder rullstol

Användning av rullstol i gruppen äldre sköra personer är kopplat till en rejält minskad risk för frakturer. Det visar en studie vid Göteborgs universitet, som kan leda till fler förskrivningar av rullstol.

Kristian Axelsson (foto: Skaraborgs Sjukhus) och Mattias Lorentzon (foto: Göteborgs universitet).

Att använda rullstol innebär ofta många timmar i samma sittställning och utan belastning på benen, en situation som kan leda till sämre funktion och förlust av benmassa. Det gör i sin tur skelettet skörare, med ökad frakturrisk som följd. Rullstolsanvändning har därför bedömts vara en riskfaktor för frakturer.

Den aktuella studien, publicerad i tidskriften JAMA Network Open, visar dock att rullstolsanvändning inte bör ses som riskfaktor för fraktur i gruppen äldre sköra personer. Det var nämligen rullstolsanvändarna som klarade sig bäst undan frakturer.

Studien är den hittills största inom området och omfattade 55 442 rullstolsanvändare i Sverige med en genomsnittsålder på 83 år. Sex av tio var kvinnor. I den matchade kontrollgruppen fanns personer som gick själva, med eller utan hjälpmedel. Uppföljningstiden var i median cirka två år.

Avsevärt lägre frakturrisk

Personerna i rullstol fick mindre än hälften så många frakturer som kontrollerna, 4 148 frakturer mot kontrollgruppens 10 344. Med rullstol var risken motsvarande 2,3 gånger lägre än utan rullstol. Detta gällde frakturer generellt.

För benskörhetsfraktur och höftfraktur var skillnaderna mellan grupperna ännu större och uppgick till ungefär tre gånger färre frakturer hos rullstolsanvändarna. De hade också mindre än hälften så stor risk för fallskador.

I Sverige förskrivs rullstol vanligen av fysioterapeut eller arbetsterapeut, i andra länder kan det ordineras av läkare. Patientens behov avgör om rullstol rekommenderas eller inte. Faktorer som vägs in är oförmåga att förflytta sig, svaghet, dålig balans och om personen ofta faller.

Viktigt när rullstol övervägs  

Mattias Lorentzon är professor i geriatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt senior och korresponderande författare i studien.

– Det vi visar är att rullstolsanvändande är kopplat till kraftigt minskad risk för frakturer hos äldre sköra personer, oavsett möjlig orsak till att de använder rullstol. Eftersom frakturer, och speciellt höftfrakturer, orsakar enormt lidande och kräver stora sjukvårdsresurser är fynden viktiga, konstaterar han.

Studiens försteförfattare är Kristian Axelsson, ST-läkare på Närhälsan i Skövde och forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

– För den som överväger att förskirva en rullstol till en patient, och gör en värdering av risk och nytta, är fynden av särskilt intresse. Stillasittande i rullstol är negativt på många sätt, därför är det glädjande att risken för fall och fraktur minskar, säger han.

Liknande poster

Ingenjörskonst bakom metod att frigöra celler från proteinplack

Ingenjörskonst bakom metod att frigöra celler från proteinplack

En metod för att rensa celler från skadliga proteinplack har tagits fram och prövats i en studie vid Göteborgs universitet. Den sinnrika tekniken skulle i förlängningen kunna öka förståelsen för, och kanske även påverka, neurodegenerativa sjukdomar.

Juan Lantero Rodriguez skrev Årets avhandling vid Sahlgrenska akademin 2022

Juan Lantero Rodriguez skrev Årets avhandling vid Sahlgrenska akademin 2022

Juan Lantero Rodriguez, numera postdoktor på Sektionen för psykiatri och neurokemi, får det fakultetsövergripande priset Årets avhandling vid Sahlgrenska akademin 2022. I sin avhandling utvecklade han flera nya biomarkörer för alzheimer och andra neurodegenerativa sjukdomar som kan mätas i blodprov.

Fysisk aktivitet avgörande för återhämtning efter stroke

Fysisk aktivitet avgörande för återhämtning efter stroke

Fysisk aktivitet efter en stroke kan vara avgörande för framgångsrik återhämtning. Personer som tränar fyra timmar i veckan efter sin stroke uppnår bättre funktion på ett halvår än de som inte gör det.

Tydliga genusnormer när långvarig smärta beskrivs

Tydliga genusnormer när långvarig smärta beskrivs

Känsliga kvinnor och tåliga män. Det är en rådande bild av personer med långvarig smärta. Följden kan bli omotiverade skillnader i den medicinska behandlingen. Ett problem som lyfts i en avhandling vid Göteborgs universitet.

Blodtest spårar nervcellsskadan vid alzheimer

Blodtest spårar nervcellsskadan vid alzheimer

Ett nytt blodtest som spårar nedbrytningen av nervceller i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Det är en innovation som nu presenteras av forskare vid Göteborgs universitet, tillsammans med kollegor i Italien, Storbritannien och USA.

Ingen påvisad hälsoeffekt av avgiftsfri primärvård för 85-plussare

Ingen påvisad hälsoeffekt av avgiftsfri primärvård för 85-plussare

Införandet av avgiftsfri primärvård för 85-plussare har inte lett till fler vårdbesök. Därmed tycks den avsedda effekten av förändringen ha uteblivit. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Bäst i test av blodbiomarkörer för alzheimer

Bäst i test av blodbiomarkörer för alzheimer

Nu har de bästa blodbiomarkörerna för upptäckt av tidig alzheimer identifierats. I samma studie identifieras också en optimal markör för behandlingseffekter. De aktuella fynden väntas driva på utvecklingen av behandlingar som kan bromsa sjukdomen.

Varmare tvätt av hjärnan vid operation mer effektivt

Varmare tvätt av hjärnan vid operation mer effektivt

Med en enkel metod kan antalet omoperationer vid blödning under skallbenet halveras. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Metoden går ut på att rumstempererad spolvätska vid kirurgin byts mot kroppstempererad vätska.

Sannolikheten att överleva fem år efter hjärnblödning mer än dubbelt så hög bland de som varit fysiskt aktiva

Sannolikheten att överleva fem år efter hjärnblödning mer än dubbelt så hög bland de som varit fysiskt aktiva

Att promenera 35 minuter per dag minskar risken för svåra symtom och död vid hjärnblödning, det visar en ny studie från Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Tydligt samband mellan förmaksflimmer och demens

Tydligt samband mellan förmaksflimmer och demens

Personer med förmaksflimmer, en av våra vanligaste hjärtsjukdomar, har förhöjd risk för demens. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet som bygger på forskning på befolkningsnivå.

Nya metoder påvisar alzheimer långt innan symptom uppstår

Nya metoder påvisar alzheimer långt innan symptom uppstår

Nya former av proteinet tau, som påvisar alzheimer flera år innan symtomen på sjukdomen uppstår, har identifierats av forskare vid Göteborgs universitet, ihop med kollegor på tre andra lärosäten i Europa.

Immunsvar trolig orsak bakom nervpåverkan vid covid-19

Immunsvar trolig orsak bakom nervpåverkan vid covid-19

Det är troligen inte viruset i sig, utan snarare immunsvaret som ger upphov till förvirring och andra symtom från nervsystemet hos vissa patienter med covid-19. Det framgår av en studie på sex svenska patientfall.

Charlotte Wassenius disputerar om vardagen efter stroke

Charlotte Wassenius disputerar om vardagen efter stroke

Att anpassa sig till konsekvenserna av en stroke tar tid. För många drabbade påverkas vardagens aktiviteter flera år efter insjuknandet och flexibel tillgång till stöd och rehabilitering kan behövas också i det senare förloppet.

Tydliga tecken på hjärnskada vid svår covid-19

Tydliga tecken på hjärnskada vid svår covid-19

Vissa patienter som vårdas på sjukhus för coronavirusinfektion, covid-19, har kliniska och neurokemiska tecken på hjärnskada, visar en studie från Göteborgs universitet. Redan vid måttlig covid-19 kunde en biomarkör för hjärnskada uppmätas.

Neurofilament light

Neurofilament light

I ett VINNOVA-finansierat samarbetsprojekt mellan Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin och UmanDiagnostics har forskare tagit fram en högkänslig metod för att mäta proteinet neurofilament light (NFL) i blodprover. Henrik Zetterberg, professor i neurokemi, Göteborgs universitet och University College London, samt klinisk…