Lagförslag för att stärka vården för beslutsoförmögna patienter

I Sverige saknas reglering för hur man ska behandla vuxna patienter som är beslutsoförmögna, som inte förmår bestämma eller samtycka till sin egen vård. Det skapar allvarliga problem för både patienten och sjukvårdspersonalen och riskerar en rättsosäkerhet för de inblandade. För att stärka vården för dessa patienter har Svenska Läkaresällskapets (SLS) delegation för medicinsk etik tagit fram ett lagförslag som kan inkluderas i patientlagen (2014:821).

Anders Castor, ordförande i SLS delegation för medicinsk etik och Lotta Wendel, lektor i Hälsa och samhälle med inriktning medicinsk rätt, samt ledamot i SLS delegation för medicinsk etik.

Frågan om beslutsoförmögnas rättsliga ställning inom hälso- och sjukvården har berörts i flera utredningar under det senaste decenniet och trots påtryckningar genom åren från bland andra Statens medicinsk-etiska råd, Svenska Läkaresällskapet, Sveriges läkarförbund och Svensk sjuksköterskeförening om behovet av tydligare reglering har ingenting hänt.

– Inom SLS delegation för medicinsk etik har vi efterlyst en tydligare reglering för att säkra att patienter som saknar beslutsförmåga inte går miste om nödvändig vård, ges sämre vård än andra patienter eller behandlas i strid mot lagen. Vi har därför tagit fram ett lagförslag som kan inkluderas i patientlagen och med detta vill vi visa på en möjlig väg framåt, säger Anders Castor, ordförande i SLS delegation för medicinsk etik.

Avsaknaden av reglering medför att de allra svagaste patienterna ställs utanför lagstiftningens mål om en god vård på lika villkor. Det innebär också en betydande rättsosäkerhet för hälso- och sjukvårdspersonal, som dagligen tvingas arbeta i rättsliga gråzoner för att kunna behandla personer som inte förmår samtycka till erbjuden vård.

– Lagförslaget innebär att enskilda i första hand ska få stöd för att kunna fatta välgrundade beslut. Förslaget medför även att beslutsoförmögnas rättsliga ställning tydliggörs, att personalen får tydliga regler att förhålla sig till och att patientens bästa intresse är vägledande vid vårdbeslut. Inspiration har hämtats från nordisk och brittisk reglering, vilken implementerats framgångsrikt, säger Lotta Wendel, lektor i Hälsa och samhälle med inriktning medicinsk rätt, samt ledamot i SLS delegation för medicinsk etik som tagit fram lagförslaget.

Reglering som styr hur vårdbeslut för beslutsoförmögna patienter ska fattas finns redan i de flesta europeiska länder. Sveriges avsaknad av reglering leder till ojämlik vård och en rättsosäkerhet för personalen, samt att Sverige inte kan ratificera Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin (Oviedokonventionen) och dess protokoll.

– Med vårt lagförslag krymper möjligheterna för regeringen att fortsätta ducka för denna fråga. Det handlar om att säkra bästa möjliga vård och hälsa även för våra allra sköraste patienter. Ett land som Sverige kan bättre och regeringen bör skyndsamt agera i frågan, avslutar Anders Castor.

Läs Hälso och sjukvård till beslutsoförmögna patienter: lagförslag