Kvinnor hårt drabbade av kronisk klusterhuvudvärk
Klusterhuvudvärk, ibland kallad ”självmordshuvudvärk”, har historiskt beskrivits som en mansdominerad sjukdom. Nu visar ny forskning från Karolinska Institutet att kvinnor som drabbas av sjukdomen påverkas mer i vardagen. De har längre besvärsperioder, högre frekvens relaterade symtom, använder mer förebyggande mediciner och är oftare sjukskrivna. Resultatet publiceras i två studier i tidskriften Neurology.
Forskningsspecialist Caroline Ran och docent Andrea Carmine Belin vid Karolinska Institutet. Foto: Stefan Zimmerman.
– Klusterhuvudvärk feldiagnostiseras ofta initialt hos kvinnor, kanske på grund av att vissa symtom kan påminna om migrän. Det är viktigt för läkare att vara medvetna om hur tillståndet manifesterar sig olika i män och kvinnor så att den mest effektiva behandlingen kan ges så fort som möjligt, säger Andrea Carmine Belin, docent vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Det är cirka tre till fem gånger vanligare att män diagnostiseras med klusterhuvudvärk än kvinnor. Historiskt har skillnaderna varit ännu högre, vilket inneburit att tillståndet, tidigare kallad ”Hortons huvudvärk”, ansetts vara en mansdominerad sjukdom.
Åkomman drabbar cirka en av 1 000 personer och kännetecknas av extremt smärtsamma huvudvärksattacker som varar mellan 15 minuter och tre timmar åt gången i upp till åtta gånger per dag. Orsaken till sjukdomen är okänd, men attackerna tenderar att följa dygns- och årstidsrytmen med toppar på nätterna och under höst och vår, vilket lett till spekulationer om att vår inre biologiska klocka kan påverka förloppet.
Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att kvinnor oftare än män drabbas av en svårare variant av sjukdomen som innebär att de har färre än tre symtomfria månader per år, ett tillstånd som kallas kronisk klusterhuvudvärk.
– Män och kvinnor rapporterar samma nivå av smärta, men eftersom kvinnornas besvärsperioder i högre utsträckning varar längre så blir de också mer påverkade i vardagen, säger Andrea Carmine Belin.
I en av studierna med 874 deltagare hade dubbelt så många av kvinnorna, 18 procent, den kroniska varianten av sjukdomen, jämfört med nio procent av männen. Alla deltagare hade diagnosticerats med klusterhuvudvärk av neurologer på kliniker i Sverige mellan åren 2014 och 2020. De fick också fylla i ett omfattande frågeformulär om livsstil, symtom och behandling.
Kvinnorna använde i högre utsträckning än männen förebyggande läkemedel (60 procent jämfört med 48 procent) och rapporterade oftare associerade symtom som hängande ögonlock, så kallad ptos, (61 procent jämfört med 47 procent) och rastlöshet (54 procent jämfört med 46 procent). Kvinnorna hade något fler attacker på nätterna och rapporterade i högre utsträckning sömnstörningar. Det var också mer än dubbelt så vanligt att kvinnorna hade en släkting med klusterhuvudvärk (15 procent jämfört med 7 procent för männen).
– Det är svårt att säga vad dessa skillnader beror på, men vi kan konstatera att kvinnor som diagnostiseras med klusterhuvudvärk tenderar att uppvisa en allvarligare variant av sjukdomen och att det nog är dags att sluta tänka på klusterhuvudvärk som en mansdominerad sjukdom, säger Caroline Ran, forskningsspecialist vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Den andra studien visar att patienter med klusterhuvudvärk ofta har andra diagnoser. Även här är kvinnorna överrepresenterade. Av 3 240 patienter med klusterhuvudvärk bosatta i Sverige år 2010 hade 96 procent av kvinnorna minst en till diagnos jämfört med 90 procent av männen. I en matchad kontrollgrupp på 16 200 individer förekom multisjuklighet i 78 procent av fallen. Kvinnorna var också sjukskrivna i fler dagar och hade oftare förtidspension.
– Det är slående att nästan alla kvinnor med klusterhuvudvärk uppvisar samsjuklighet, vilket stärker bilden av att de är hårt drabbade. Det är rimligt att anta att det påverkar arbetsförmågan, och viktigt både för individen och för samhället att drabbade får hjälp, exempelvis i form av både akut och förebyggande behandling samt uppföljning och stöd, säger Christina Sjöstrand, adjungerad lektor vid samma institution.
Forskningen på klusterhuvudvärk fortsätter nu bland annat via det nystartade Centrum för klusterhuvudvärk på Karolinska Institutet som leds av Andrea Carmine Belins forskargrupp.
Forskningen har finansierats av Hjärnfonden, Mellby Gårds Stiftelse, Vetenskapsrådet, Region Stockholm, Karolinska Institutets forskningsfonder och Märta Lundkvists stiftelse. Forskarna har inte rapporterat några intressekonflikter.
Publikationer:
”Sex differences in clinical features, treatment, and lifestyle factors in patients with cluster headache.” Carmen Fourier, Caroline Ran, Anna Steinberg, Christina Sjöstrand, Elisabet Waldenlind, Andrea Carmine Belin, Neurology, online 21 december, 2022, doi: 10.1212/WNL.0000000000201688
“Multimorbidity and sickness absence/disability pension in cluster headache patients and matched references; a Swedish register-based study.” Caroline Ran, Kristina Alexanderson, Andrea Carmine Belin, Gino Almondo, Anna Steinberg, Christina Sjöstrand, Neurology, online 14 december, 2022, doi: 10.1212/WNL.0000000000201685
