Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Krampanfall vanligare vid venös stroke

Epileptiska anfall är mycket vanligt vid sinustrombos, det vill säga blodpropp i hjärnans venösa system. Avhandlingen från Göteborgs universitet visar också att en del av dessa patienter bör få epilepsidiagnos och erbjudas krampförebyggande läkemedel.

Sinustrombos är en ovanlig orsak till stroke som framförallt drabbar unga vuxna. Det finns tidigare mindre studier som kopplat sinustrombos till krampanfall. I ett nytt omfattande internationellt samarbete har nu forskare kunnat samla ett stort forskningsunderlag för att undersöka frågan närmare.

Avhandlingen visar att var tredje patient med sinustrombos drabbas av ett epileptiskt anfall i akutskedet, och att var tionde patient får minst ett epileptiskt anfall i efterförloppet. Förekomsten av epileptiska anfall är därmed mycket vanligare än vid andra orsaker till stroke.

Erik Lindgren Foto: Elin Lindström

– De som drabbas av ett sent epileptiskt anfall i efterförloppet löper stor risk för att drabbas av ytterligare anfall. Våra resultat stödjer att dessa personer bör få diagnosen epilepsi redan vid tidpunkten för ett första sent epileptiskt anfall, och därmed samtidigt erbjudas behandling med läkemedel för att förebygga ytterligare anfall, säger ST-läkaren Erik Lindgren, som skrivit avhandlingen vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Drabbar unga

Sinustrombos drabbar främst yngre vuxna i arbetsför ålder, under 50 år. Kvinnor drabbas oftare än män. Symtomen är mycket varierande, från långvarig huvudvärk till akuta krampanfall eller typiska strokesymtom, exempelvis talsvårigheter eller svaghet i en arm eller i ett ben. Omkring 150 till 200 svenskar drabbas per år (femton till tjugo per miljon invånare).

Avhandlingen baseras på undersökningar av personer som diagnostiserats med sinustrombos från en nyetablerad stor internationell databas med över 1400 patienter från 15 länder. I underlaget ingår bland annat registerdata från Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

Riskkalkylator

Tillsammans med sina forskarkollegor har Erik Lindgren utvecklat en kalkylator för att i akutskedet snabbt och enkelt beräkna patientens risk för hjälpberoende eller död under det första året efter att de diagnostiserats med sinustrombos.

– Kalkylatorn är ett steg i riktningen mot en mer individanpassad vård av patienter som drabbats av sinustrombos, och kan bidra med att identifiera patienter med stort behov av intensifierad och anpassad vård. Kalkylatorn har också potential att kunna användas i framtida forskningsstudier för att identifiera högriskpatienter som kan ha störst behov och nytta av aggressiva behandlingar.

Avhandling: Cerebral Venous Thrombosis – Complications and Outcomes

Liknande poster

Att förutspå stroke med ett blodprov

Att förutspå stroke med ett blodprov

Inom kardiologin har biomarkörbaserade riskskalor visat sig ha högre precision än riskskalor baserade på endast klinisk information.

Zelano ny chef för forskningscentrumet WCMTM

Zelano ny chef för forskningscentrumet WCMTM

Johan Zelano, professor och överläkare i neurologi, är ny föreståndare för Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin (WCMTM)

Vilka riskfaktorer är kopplade till allvarlig stroke?

Vilka riskfaktorer är kopplade till allvarlig stroke?

Personer med tillstånd eller vanor som högt blodtryck, en oregelbunden hjärtrytm kallad förmaksflimmer eller rökning kan drabbas av allvarligare stroke.

Förbättrad prehospital diagnostik målet för EU-studie inom ambulanssjukvården

Förbättrad prehospital diagnostik målet för EU-studie inom ambulanssjukvården

Akut sjuka patienter ska snabbare få rätt diagnostik och behandling genom ny testteknik och dataöverföring från ambulans till sjukhus. Det är målet för en EU-finansierad studie där ambulanssjukvården och avdelningen för klinisk kemi och farmakologi vid Akademiska sjukhuset medverkar.

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Högintensiv behandling med träning sex timmar per dag i två veckor, CI-terapi, verkar förbättra benets funktion och förmågan att gå och röra sig i sin omgivning. Förbättringarna ses även om det gått lång tid sedan insjuknandet i stroke och uppnådda…

Blodtest förutsäger funktionsförmåga vid ischemisk stroke

Blodtest förutsäger funktionsförmåga vid ischemisk stroke

Ett ultrakänsligt blodtest som speglar hjärnskadan vid akut ischemisk stroke – och förutsäger funktionsförmåga. Det är en upptäckt som väntas få betydelse framöver. I en studie från Göteborgs universitet beskrivs fynden.

Arkeologiska benfragment visar riskgener för nutida sjukdomar

Arkeologiska benfragment visar riskgener för nutida sjukdomar

I ett och samma nummer av den högt ansedda vetenskapliga tidskriften Nature publicerar en stor internationell forskargrupp nu fyra vetenskapliga artiklar samtidigt. Dessa kastar nytt ljus på allt från folkvandringar och våra förhistoriska släktingar till genetiskt förutbestämda risker att utveckla…

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Behandlingen av stroke orsakad av blodpropp har blivit mycket bättre de senaste årtiondena. Ändå drabbas fortfarande en del av svåra stroke med funktionsnedsättning till följd. En vanlig orsak är att patienter kommer för sent till sjukhus. Här återstår därför mycket…

Ny bok av Ingmar Skoog väcker stort intresse

Ny bok av Ingmar Skoog väcker stort intresse

”70 är det nya 50” har nästan etablerats som ett nytt ordspråk i Sverige. Nu har upphovsmannen Ingmar Skoog skrivit en bok i ämnet, med just denna titel.

Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke

Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke

I strokemodeller på möss, har forskare lyckats återställa förlorad hjärnfunktion med hjälp av små molekyler som i framtiden kan utvecklas till strokeläkemedel. ­

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Högintensiv behandling med träning sex timmar per dag i två veckor, CI-terapi, verkar förbättra benets funktion och förmågan att gå och röra sig i sin omgivning. Förbättringarna ses även om det gått lång tid sedan insjuknandet i stroke och uppnådda…

Akademiska inför AI-system för automatisk tolkning av strokebilder

Akademiska inför AI-system för automatisk tolkning av strokebilder

Efter årsskiftet inför Akademiska sjukhuset ett AI-system som automatiskt tolkar strokebilder tagna med datortomografi. Främsta syftet är att förbättra strokevården genom att diagnostiken går fortare och blir mer träffsäker. Snabba åtgärder vid stroke kan begränsa omfattningen av hjärnskador och risk…

Utjämning av sociala ojämlikheter kan rädda liv efter stroke

Utjämning av sociala ojämlikheter kan rädda liv efter stroke

Personer med låg utbildning och låg inkomst kan löpa en tioprocentigt ökad risk för att dö eller vara beroende av hjälp tre månader efter stroke, jämfört med personer med hög utbildning och inkomst.

H70-studiens historia i ny skrift

H70-studiens historia i ny skrift

AgeCap firar H70-studiens framgångar med en skrift om studiens historia där både forskare, personal och medverkande intervjuas.

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Personer med högre biologisk ålder än deras faktiska kronologiska ålder har signifikant ökad risk att drabbas av stroke och demens, framför allt vaskulär demens. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry.

Postcovid utan koppling till aktiv hjärnskada

Postcovid utan koppling till aktiv hjärnskada

Postcovid ser inte ut att vara kopplat till infektion av hjärnan eller aktiv hjärnskada. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Jakten på avvikande biomarkörer hos deltagarna gav inga träffar, varken i blodprov eller ryggvätskeprov.

Smartare datortomografi kan nå MR-kamerans nivå

Smartare datortomografi kan nå MR-kamerans nivå

Med en ny metod kan hjärnbilder tagna med datortomografi i vissa fall ge lika mycket information som bilder tagna med magnetresonanstomografi, MR-kamera, visar en ny studie från Göteborgs universitet. Därmed kan tillgången på diagnostikstöd för exempelvis demens och andra hjärnsjukdomar…

Stroke kan komma att orsaka nära på 10 miljoner dödsfall årligen år 2050

Stroke kan komma att orsaka nära på 10 miljoner dödsfall årligen år 2050

Stroke kan komma att orsaka nära 10 miljoner dödsfall årligen år 2050 och kosta upp till 2 biljoner dollar. Det varnar nu en forskarkommission för i en rapport som presenteras i Lancet Neurology. Allra hårdast drabbas låg- och medelinkomstländer.

Innovativ testmodell ökar träffsäkerheten vid screening för alzheimer

Innovativ testmodell ökar träffsäkerheten vid screening för alzheimer

Ett nytt blodprov kallat p-tau217 har visat sig lovande som biomarkör för Alzheimers sjukdom, och när det används i en innovativ tvåstegsmodell uppnås mycket hög träffsäkerhet för att antingen identifiera eller utesluta hjärnamyloidos, den viktigaste och tidigaste sjukliga förändring som kan…

IBD-patienter löper ökad risk för stroke, särskilt ischemiska händelser

IBD-patienter löper ökad risk för stroke, särskilt ischemiska händelser

I en rikstäckande svensk studie på över 85 000 patienter med biopsi-bekräftad inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) observerade forskare från Karolinska Institutet och Örebro universitet (Sverige) att patienter med IBD löpte en ökad risk för stroke, särskilt ischemisk sådan.