Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Kraftsamling för yngre med demenssjukdom 3 april

Yngre med demenssjukdom faller mellan stolarna, men vem tar ansvaret? Regeringen har nyligen lanserat en ny nationell demensstrategi, men ännu finns ingen plan för den växande yngre målgruppen. Äldreminister Anna Tenje (M) deltar i Kraftsamling för yngre med demenssjukdom 3 april i Göteborg.

Iskinder Kalyun är en av många som drabbats av en demenssjukdom mitt i livet. Han berättar gärna om sin gamla motorcykel som finns på bild i rummet i hans nuvarande boende. Han visar också sin favorittröja med texten ”Fuck Alzheimers”.

Stödet, vården och omsorgen för personer som drabbas av en kognitiv sjukdom (demenssjukdom) är främst anpassat för äldre. Men hur blir det när man får en diagnos som 45-åring?

Många vittnar om att det saknas en helhetssyn och en helhetsgrepp från samhällets sida och forskning kring den yngre målgruppen saknas. Som framgick av SVT:s Uppdrag granskning förra året är det stor skillnad på vilket stöd vård och omsorg man får beroende på var i landet man bor. När forskare ställt frågan om hur många under 65 som vårdas på äldreboende, där snittåldern är 85 år, får de inga svar. I den nya demensstrategin och den kommande socialtjänstlagen lyfts det förebyggande arbetet. Vad kan vi göra för att förändra situationen?

Vi bestämde oss för att kraftsamla kring frågan och dela kunskaper och erfarenheter för att hitta en väg framåt, efter demensstrategin – Varje dag räknas.

Arrangörer är Alzheimerfonden, Demensförbundet och Bräcke diakoni som alla delar samma bild.

Alzheimerfonden har stöttat unga anhöriga i över tio år och sedan tre år tillbaka även hela familjer tillsammans med Demensförbundet. Vi vet av erfarenhet hur stort stödbehovet är för denna sköra målgrupp, säger Liselotte Jansson, generalsekreterare för Alzheimerfonden.

Initiativet kommer från Bräcke diakonis verksamhetschef Marie Fredsdotter, som till vardags arbetar på ett specialistboende för yngre personer med demenssjukdom.

– Behoven kan vara detsamma som när man är äldre men man är i en helt annan livssituation när man insjuknar mitt i livet. Man är fortfarande yrkesverksam. Det kan finnas barn i tonåren, makar, föräldrar. jag upplever också att man är mycket mer medveten om sin sjukdom vilket ger upphov till svåra känslor.

Därför behövs en kraftsamling
Yngre faller mellan lagstiftningarna SOL och LSS.
Yngre buntas ihop med äldre – trots att behov och situation skiljer sig.
Anhöriga får många gånger dra ett orimligt tungt lass bara för att få rätt information och driva sina föräldrars/ makas/ barns sak.
Det kan i sin tur leda till sjukdom och inkomstbortfall.
Kunskapen om yngre behöver öka i samhället.
10 000 personer i Sverige som är under 65 år lever med en demenssjukdom. Det är en förhållandevis liten, men ökande grupp.

Det här är kraftsamling för yngre med demenssjukdom
Ett forum för personer som får en demenssjukdom mitt i livet samlas för att göra verkstad av strategin. Här delar vi kunskap och erfarenheter och tar första steget för att omvandla strategin till handling.

Viktiga principer i demensstrategin
Demens är en sjukdom inte ett naturligt åldrande.
Förebyggande insatser förbättrar och förlänger livet.
Alla har rätt att leva ett värdigt och meningsfullt liv.

Arrangörer: Alzheimerfonden, Demensförbundet, Gott Ledarskap I Demensvården (GLID), Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (Nka) och Bräcke diakoni.

Samarbetspartners: Jönköping University, Karolinska universitetssjukhuset, Anhörigas riksförbund och Familjens jurist.

När & var?

Datum: 3 april
Tid: 11.30–16.30
Plats: Clarion The Pier, Pumpgatan 5, Göteborg
Obs! Äldreminister Anna Tenje (M) är på plats första timmen.
Anmälan är öppen. Anmäl dig via Bräcke diakonis hemsida här.

 

 

Liknande poster

Proteinuri – biomarkör som avslöjar dold risk

Proteinuri – biomarkör som avslöjar dold risk

Albuminuri används redan idag som en tidig markör för njur- och hjärt-kärlsjukdom. Vår studie tillför nu bevis för att det även bör betraktas som en markör för demensrisk. Här skriver forskaren och läkaren Hong Xu om slutsatserna efter studien på…

Donanemab får EU-godkännande för behandling av Alzheimer

Donanemab får EU-godkännande för behandling av Alzheimer

EU har beviljat marknadsföringstillstånd för donanemab för behandling av tidig symtomatisk Alzheimers sjukdom hos vuxna med mild kognitiv svikt samt hos personer i mild demensfas.

Protein i urin kan förutse risk för demens

Protein i urin kan förutse risk för demens

Ny studie visar att personer med högre nivåer av proteinet albumin i urinen löper en ökad risk att utveckla demens. Studien kommer från Karolinska Institutet.

Dålig kärlhälsa får hjärnan att åldras snabbare

Dålig kärlhälsa får hjärnan att åldras snabbare

Med ett AI-verktyg har forskare vid Karolinska Institutet analyserat hjärnbilder från 70-åringar och skattat hjärnans biologiska ålder.

Prevention, diagnostik och behandling demenssjukdomar – hur kan vi betala för det?

Prevention, diagnostik och behandling demenssjukdomar – hur kan vi betala för det?

Nya diagnostiska metoder tillsammans med nya sjukdomsmodifierande behandlingar ger löften om bättre diagnostisk precision och en förhoppning om bättre hälsoutfall för personer med kognitiv svikt och demenssjukdom. Men har vi som samhälle kapacitet och möjlighet att finansiera och betala för…

Dubbel risk för demens med munsårsvirus

Dubbel risk för demens med munsårsvirus

Personer som någon gång i livet haft herpesvirus löper dubbelt så stor risk att utveckla demens jämfört med de som aldrig varit infekterade. En ny studie från Uppsala universitet bekräftar tidigare forskning som gjorts kring om herpes kan vara en…

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar i hjärnan är vanliga vid vaskulär demens – som uppstår när kärlsjukdom orsakar kronisk blodbrist i hjärnan – och även i samband med andra tecken till kärlsjukdom. Det som förvånade forskarna var att hallonen också förekom vid en…

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Personer med högre biologisk ålder än deras faktiska kronologiska ålder har signifikant ökad risk att drabbas av stroke och demens, framför allt vaskulär demens. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry.

Tidsuppfattning kan avslöja demens

Tidsuppfattning kan avslöja demens

För en demenssjuk kan tio minuter kännas som en dag. Ny forskning visar att elektroniska kalendrar är en bra hjälp i vardagen. Men studien visar också att en mätning av människors tidsuppfattning skulle kunna leda till att fler får diagnos…

Smartare datortomografi kan nå MR-kamerans nivå

Smartare datortomografi kan nå MR-kamerans nivå

Med en ny metod kan hjärnbilder tagna med datortomografi i vissa fall ge lika mycket information som bilder tagna med magnetresonanstomografi, MR-kamera, visar en ny studie från Göteborgs universitet. Därmed kan tillgången på diagnostikstöd för exempelvis demens och andra hjärnsjukdomar…

Bättre vård för äldre med demens som glömt svenska språket

Bättre vård för äldre med demens som glömt svenska språket

Äldre med svenska som andra språk förlorar gradvis språket när de drabbas av demens. Tänk dig att flytta till ett demensboende och inte förstå eller kunna göra dig förstådd, säger Helen Lindner, forskare i hälsovetenskaper vid Örebro universitet. Hon leder…

Demens sätter inte stopp för nytt lärande

Demens sätter inte stopp för nytt lärande

Personer med demens har fortfarande förmåga att lära sig nya saker trots sin sjukdom. Den slutsatsen dras i en ny doktorsavhandling från Linköpings universitet. Resultatet slår hål på den allmänna föreställningen om dementa som vårdpaket eller tomma skal, menar Elias…

App ska förbättra vården för personer med demens

App ska förbättra vården för personer med demens

Av de som drabbas av demens får merparten också beteendemässiga och psykiska symtom som exempelvis vanföreställningar, sömnstörningar och ångest. För att förbättra vården och livskvaliteten för dessa pågår det just nu ett projekt på Hälsohögskolan vid Jönköping University. Projektet går…

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att uppdatera demensstrategin

I takt med att vi lever allt längre förväntas antalet personer som insjuknar i en demenssjukdom fördubblas till år 2050. Det innebär stora utmaningar för vården och omsorgen. Regeringen ger nu Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett underlag till…

Högre risk för demens hos allsvenska fotbollsspelare

Högre risk för demens hos allsvenska fotbollsspelare

Män som spelade fotboll i allsvenskan fram till mitten av 1900-talet hade en högre risk för demens än män från den övriga befolkningen, enligt en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten har publicerats i tidskriften The Lancet Public Health.

Demens tyngsta riskfaktorn för covid på äldreboenden

Demens tyngsta riskfaktorn för covid på äldreboenden

Demens utgjorde den tyngsta riskfaktorn för covid-19 bland individer som bodde på svenska äldreboenden under pandemiåret 2020. Den förhöjda risken gällde både insjuknande, och att dö med covid-19. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Rätt stöd i rätt tid under demensresan

Rätt stöd i rätt tid under demensresan

Demensteamet växte fram som ett unikt pilotprojekt i Örnsköldsvik. Nu har det permanentats för att fortsätta ge patienter som diagnostiserats med demens en tryggare resa genom sjukdomsförloppet.

Åldersrelaterad skörhet i relation till dödlighet, demens och polyfarmaci

Åldersrelaterad skörhet i relation till dödlighet, demens och polyfarmaci

Skörhet kan definieras som ett åldersrelaterat syndrom av fysiologisk nedgång, som kännetecknas av påtaglig sårbarhet för negativa hälsoeffekter. Det utgör ett ökande folkhälsoproblem i takt med att det blir fler och fler riktigt gamla i befolkningen.

Regeringen stärker arbetet med demens genom att avsätta 8 miljoner kronor i ny satsning för stärkt äldreomsorg

Regeringen beviljar Svenskt Demenscentrum (SDC) tre miljoner kronor till ett projekt som ska ge stöd till kommuner och regioner i arbetet med att åstadkomma en sömlös vård och omsorg genom hela sjukdomsförloppet för personer med kognitiv sjukdom som demens.

Samma gener kan ligga bakom kardiometabola sjukdomar och demens

Samma gener kan ligga bakom kardiometabola sjukdomar och demens

Att vara drabbad av flera kardiometaboliska sjukdomar som diabetes, hjärtsjukdom och stroke, är kopplat till kraftigt ökad risk för demens och Alzheimers sjukdom. En ny tvillingstudie av forskare från Karolinska Institutet tyder på att samma gener kan ligga bakom risken…