Konstant tinnitus är kopplat till förändrad hjärnaktivitet
Hittills har det saknats en pålitlig objektiv metod för att diagnostisera tinnitus. Nu visar forskare från Karolinska Institutet att så kallad hjärnstamsaudiometri kan användas för att mäta förändringar i hjärnan hos personer med konstant tinnitus. Studien har publicerats i Journal of Clinical Investigation.
Tinnitus klassificeras i dag inte som en egen sjukdom men som ett symtom som kan ha många olika orsaker, till exempel en hörselnedsättning, buller, sjukdom eller stress. Ofta beskrivs tinnitus som fantomljud som inte hörs för någon annan än den som drabbas. I dag har cirka 20 procent av svenskarna någon form av tinnitus, och risken att drabbas ökar med åldern.
Mäter hjärnans aktivitet
Svårighetsgraden av tinnitus definieras i dag genom självskattning av den som drabbats. Nu visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet, som genomförts i samarbete med företaget Decibel Therapeutics, att metoden hjärnstamsaudiometri (ABR) har potential att bli ett objektivt diagnosverktyg för att identifiera personer med konstant tinnitus. Hjärnstamsaudiometri mäter hjärnans aktivitet som svar på en specifik sekvens av ljudstimuli.
Christopher R. Cederroth. Foto: Privat
– Vi tror att vår ABR-metod kan ha en tillräcklig känslighet för att användas som ett diagnosverktyg. Metoden mäter den neurala förändringen i hjärnstammen hos personer med konstant tinnitus vilket skulle kunna bli en biomarkör i framtiden, säger Christopher R. Cederroth, forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet.
Erkännande till patienter
Hjärnstamsaudiometri har tidigare föreslagits som ett verktyg för att mäta tinnitus, men vetenskaplig konsensus har saknats. Ingen tidigare studie har dock inkluderat lika många försökspersoner som denna studie. Här har forskarna gjort mätningar med hjärnstamsaudiometri på 405 personer, varav 228 med tinnitus och 177 personer utan tinnitus. Hos de med konstant tinnitus syntes en tydlig skillnad i mätningarna jämfört med personer utan tinnitus eller personer som skattat sin tinnitus som tillfällig.
– Vi behöver en objektiv diagnosmetod för tinnitus, både för att kunna ge ett erkännande till patienter som drabbats och för att främja utvecklingen av nya behandlingsmetoder. Vår studie tyder på ett orsakssamband mellan förändringar i hjärnans neurala aktivitet och utvecklingen av konstant tinnitus, men vi behöver göra fler studier för att verifiera detta. Vi behöver även ta reda på om vår metod kan mäta nyttan av behandling, säger Christopher R. Cederroth.
Tinnitus förvärras
I studien följdes även drygt 20 000 personer med ingen eller varierande grad av tinnitus med målet att följa hur symtomen utvecklas över tid. Här visade forskarna att personer med tillfällig tinnitus har en förhöjd risk att senare drabbas av konstant tinnitus, särskilt om besvären återkommer ofta. Dessutom fann studien att hos de som redan upplever konstant tinnitus är sannolikheten hög att besvären består.
– Det är viktigt att veta att har du haft återkommande tinnitus så är risken större att du får konstant tinnitus. Vi behöver sprida denna kunskap så att personer som upplevt tillfällig tinnitus blir medvetna om riskerna och får möjligheten att agera preventivt, säger Christopher R. Cederroth.
Studien har gjorts i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholms universitet, Universitetet i Bergen och företaget Decibel Therapeutics Inc och finansierats av bland andra Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Stockholm Stress Center, GENDER-Net Co-Plus Fund “TIGER” och EU:s Horizon 2020 “ESIT” och “UNITI”.
Publikation
”Alterations in auditory brainstem response distinguish occasional and constant tinnitus”. Niklas K. Edvall, Golbarg Mehraei, Martin Claeson, Andra Lazar, Jan Bulla, Constanze Leineweber, Inger Uhlén, Barbara Canlon och Christopher R. Cederroth. The Journal of Clinical Investigation, online 25 januari 2022, doi: 10.1172/JCI155094.
